1En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
1¶ Ko nga whakatakataka a te ngakau na te tangata; engari ko te kupu whakahoki a te arero na Ihowa.
2Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
2¶ Ko nga ara katoa o te tangata he ma ki ona ake kanohi; ko Ihowa ia ki te pauna i nga wairua.
3Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
3¶ Utaina au mahi ki runga ki a Ihowa, a ka whakapumautia ou whakaaro.
4HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
4¶ He mea hanga na Ihowa nga mea katoa mo tona tutukitanga, mo tona: ae ra, ko te tangata kino hoki mo te ra o te kino.
5En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
5¶ He mea whakarihariha na Ihowa te hunga ngakau whakakake katoa; ahakoa pupuri te ringa ki te ringa, e kore ia e kore te whiua.
6Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
6¶ Ko te mahi tohu tangata me te pono hei pure mo te kino; ma te wehi hoki ki a Ihowa ka mawehe atu ai te tangata i te kino.
7Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
7¶ Ki te pai a Ihowa ki nga ara o te tangata, ka meinga e ia ona hoariri nei ano kia mau te rongo ki a ia.
8Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
8¶ He pai ake te mea iti i runga i te tika, i nga hua maha ki te kahore he tika.
9Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
9¶ Ko te ngakau o te tangata hei whakaaro i tona ara; ko Ihowa ia hei whakatika i tona hikoi.
10Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
10¶ He kupu atua kei nga ngutu o te kingi; e kore tona mangai e poka ke ina whakawa.
11Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
11¶ Ko te taimaha tika, ko te pauna tika, na Ihowa; he mahi nana nga kohatu katoa o te putea.
12En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
12¶ He mea whakarihariha ki nga kingi te mahi i te kino; na te tika hoki i u ai te torona.
13Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
13¶ He mea ahuareka ki nga kingi nga ngutu tika: e aroha ana hoki ratou ki te tangata e korero tika ana.
14Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
14¶ Ko te riri o te kingi ano he karere mo te mate: engari ka whakamarietia e te tangata whakaaro nui.
15När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
15He ora kei te marama o te mata o te kingi: a ko tana manako he rite ki te kapua o to muri ua.
16Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
16¶ Ko te whiwhi ki te whakaaro nui, ano te pai! pai atu i te whiwhi ki te koura; ko te whiwhi hoki ki te matauranga te mea e hiahiatia nuitia atu i te hiriwa.
17De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
17¶ Ko te huanui o te hunga tika he mawehe atu i te kino: ko te tangata e whai whakaaro ana ki tona ara, ka mau tona wairua.
18Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
18¶ Haere ai te whakakake i mua o te whakangaromanga, te wairua whakapehapeha i mua i te hinganga.
19Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
19¶ Ko te ngakau whakaiti i waenga i te hunga rawakore, pai atu i te uru ki te tuwahanga taonga a te hunga whakakake.
20Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
20¶ Ko te tangata e tahuri ana ki te kupu, ka kite i te pai: a ko te tangata e whakawhirinaki ana ki a Ihowa, ka hari.
21Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
21¶ Ka kiia te whakaaro nui he matau; ma te reka hoki o nga ngutu ka neke ai te mohio.
22En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
22¶ Ko te matauranga te puna o te ora mo te tangata i whiwhi ki tera; ko te ako ia mo te hunga wairangi ko to ratou wairangi ano.
23Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
23¶ Ma te ngakau o te tangata whakaaro nui e tohutohu tona mangai, e apiti hoki he kupu mohio ki ona ngutu.
24Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
24¶ Ko nga kupu matareka ano kei te honikoma, he reka ki te wairua, he rongoa ki nga wheua.
25Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
25¶ Tera he ara e tika ana ki te titiro a te tangata; ko tona mutunga ia ko nga ara ki te mate.
26Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
26¶ Ko te hiahia o te tangata e mahi ana, e mahi ana mona; no te mea e akiakina ana ia e tona mangai.
27Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
27¶ E whakatakoto ana te tangata tikangakore i te kino, a kei ona ngutu ano he ahi e ka ana.
28En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
28Ko ta te tangata whanoke he titaritari i te raruraru; ko ta te tangata kawekawe korero he wehewehe i nga hoa tupu.
29Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
29¶ Whakawai ai te tangata nanakia i tona hoa, kawe ai i a ia ki te huarahi kahore i pai.
30Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
30Ko te tangata e whakamoe ana i ona kanohi, e mea ana kia whakaaroa ai e ia nga mea whanoke; ko te tangata e kokopi ana i ona ngutu e whakatutuki ana i te kino.
31En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
31¶ He karauna kororia te mahunga hina, e ka kitea i runga i te ara o te tika.
32Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
32¶ Engari rawa te tangata manawanui i te tangata kaha, te tangata e pehia ana e ia tona wairua i te tangata i horo ai te pa.
33Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
33¶ E maka ana te rota ki roto ki te kokorutanga o te kakahu; kei a Ihowa ia te tikanga katoa.