1En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
1¶ He himene na Ahapa. E tu ana te Atua i roto i te whakaminenga o te Atua, e whakawa ana i waenganui i nga atua.
2»Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.
2Kia pehea ake te roa o ta koutou whakawa he, o ta koutou whakapai ki nga kanohi o te hunga kino. (Hera.
3Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
3Whakatikaia ta te ware, ta te pani: kia tika te whakawa mo te ngakau mamae, mo te rawakore.
4Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
4Whakaorangia te ware me te rawakore; tangohia mai ratou i te ringa o te tangata kino.
5Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
5Kahore o ratou matauranga, kakore hoki e mahara; e kopikopiko noa ana ratou i te pouri; e oioi ana nga turanga katoa o te whenua.
6Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
6¶ I mea ahau, He atua koutou, he tama katoa na te Runga Rawa.
7men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»
7Heoi ka pera koutou me te tangata, ka mate; ka hinga, ka pera me tetahi o nga piriniha.
8Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk.
8E ara, e te Atua, whakawakia te whenua: mou hoki nga tauiwi katoa.