¹Då nu Salomo hade byggt HERRENS hus färdigt, så ock konungshuset, ävensom allt annat som han hade känt åstundan och lust att utföra,

¹Huan, hichi ahia, Solomon in Toupa in leh kumpipa in a lama Solomon in lunggulh taka a tup tengteng a hih khit vek nungin,

²uppenbarade sig HERREN för andra gången för Salomo, likasom han förut hade uppenbarat sig för honom i Gibeon.

²Gibeon khuaa a kianga a kilak bangin Toupa Solomon kiangah a hong kilak nawn a.

³Och HERREN sade till honom »Jag har hört den bön och åkallan som du har uppsänt till mig; detta hus som du har byggt har jag helgat, till att där fästa mitt namn för evig tid. Och mina ögon och mitt hjärta skola vara där alltid.

³Huan, Toupan a kiangah, na thumna leh na ngetna ka ma a na hontut te kana ngaikhia a: hiai na inlam khantawna ka min omsakna dingin ka hih siangthou ta hi; ka mit leh ka lungtang huailaiah khantawn in a omta ding hi.

⁴Om du nu vandrar inför mig, såsom din fader David vandrade, med ostraffligt hjärta och i redlighet, så att du gör allt vad jag har bjudit dig och håller mina stadgar och rätter

⁴Huan, nang leng thu ka honpiak peuhmah banga hih dinga na pa David om banga lungtang hoih tak pu leh lungsim diktak pu a ka mitmuh a na oma, ka thuseh te leh ka vaihawmte na pom thek a leh,

⁵då skall jag upprätthålla din konungatron över Israel evinnerligen, såsom jag lovade angående din fader David, när jag sade: 'Aldrig skall på Israels tron saknas en avkomling av dig.'

⁵Israel te tungah na gam laltutphah khawntawn a dingin ka hih kip ding; na pa David kianga, Israel te laltutphah a tu ding na tatlak kei ding, chia ka na chiamsa bangin.

⁶Men om I och edra barn vänden om och övergiven mig, och icke hållen de bud och stadgar som jag har förelagt eder, utan gån bort och tjänen andra gudar och tillbedjen dem,

⁶Ahihhangin nang hiam in, na suante hiam in non zuih uh non kiksan ua, ka thupiak te leh ka thuseh te ka hon theihsak te na pom kei ua, Pathian dangte na nava sep ua, na biak u leh,

⁷då skall jag utrota Israel ur det land som jag har givit dem; och det hus som jag har helgat åt mitt namn skall jag förkasta ifrån mitt ansikte; och Israel skall bliva ett ordspråk och en visa bland alla folk.

⁷Israel te gam ka piak akipan ka hihmang dinga; huan, hiai inn ka min dinga ka hih siangthou sa ka mitmuh phaklouh ah ka suan mang ding; huchiin Israel te nam chihte lakah enghouna leh a se lam gentehna a zat a hong hi ding uh:

⁸Och huru upphöjt detta hus nu än må vara, skall då var och en som går därförbi bliva häpen och vissla. Och när man frågar: 'Varför har HERREN gjort så mot detta land och detta hus?',

⁸Huan, hiai in sang tawk leh leng, a kheng peuhmah in lamdang sa in a muk uh a tum ding ua, bangdia Toupan hiai gam leh hiai in hichi tela hih ade aw? A chi ding uh.

⁹då skall man svara: 'Därför att de övergåvo HERREN, sin Gud, som hade fört deras fäder ut ur Egyptens land, och höllo sig till andra gudar och tillbådo dem och tjänade dem, därför har HERREN låtit allt detta onda komma över dem.'»

⁹Huan, miten, Toupa a Pathian uh, a pute uh Aigupta gama kipana pikhe pa a paisan ua, Pathian dangte a let ua, a biak ua, a nate uh a sep jiak uh ahi; huaijiakin Toupan hiai siatna tengteng a tunguah a hontungsakta ahi, chiin a dawng ding uh, achia.

¹⁰När de tjugu år voro förlidna, under vilka Salomo byggde på de två husen, HERRENS hus och konungshuset,

¹⁰Huan, hichi ahi a, Solomonin in nih, TOUPA in leh kumpipa in a lam sung, kum sawmnih a bei nungin

¹¹gav konung Salomo tjugu städer i Galileen åt Hiram, konungen i Tyrus, som hade försett honom med cederträ, cypressträ och guld, så mycket han begärde.

¹¹(Tura kumpipa Hiramin Solomon sidar singte, meilah singte, dangkaengte a kul peuhmah a tupsak vek ahi a), kumpipa Solomonin Hiram bel Galili gama kho sawmnih a pia hi.

¹²Men när Hiram från Tyrus begav sig ut för att bese de städer som Salomo hade givit honom, behagade de honom icke,

¹²Huan, Hiram bel Tura khua akipanin Solomonin a kho piakte en dingin a pawt khiaa; a deihlam ahi hetkei.

¹³utan han sade: »Vad är detta för städer som du har givit mig, min broder?» Och han kallade dem Kabuls land, såsom de heta ännu i dag.

¹³Huan, aman, Unaupa aw, hiai na hon kho piakte bangchibang khua ahi maijen ua? a chi a. Huchiin tu tanin Kabul gam a chi uhi.

¹⁴Men Hiram sände till konungen ett hundra tjugu talenter guld.

¹⁴Huan, Hiramin kumpipa dangkaeng talent ja leh sawmnih a khaka.

¹⁵Och på följande sätt förhöll det sig med det arbetsfolk som konung Salomo bådade upp för att bygga HERRENS hus och hans eget hus och Millo, ävensom Jerusalems murar, så ock Hasor, Megiddo och Geser.

¹⁵kumpipa Solomonin nasem dia a goih teitei pawl a bawlna sanpen hiai jiak ahi: Toupa in leh amah in lam ding leh Millo te, Jerusalem kulh te, hazor khua te, Megiddo khua te, Gezer khua te bawl dingin ahi.

¹⁶(Farao, konungen i Egypten, hade nämligen dragit upp och intagit Geser och bränt upp det i eld och dräpt de kananéer som bodde i staden, varefter han hade givit den till hemgift åt sin dotter, Salomos hustru.

¹⁶Aigupta kumpipa Pharo a hoh tou a, Gezer khua a valaa, a hala, huai khuaa om Kanaante a thata, a tanu Solomon ji bel kikhakna thilpiak dingin a na pekhin hi.

¹⁷Men Salomo byggde upp Geser, ävensom Nedre Bet-Horon,

¹⁷Huan Solomonin Gezer khua te, Beth-haron khangnungjaw khua te,

¹⁸så ock Baalat och Tamar i öknen där i landet,

¹⁸Baalath khua te, Israel gamdaia Tamar khua te,

¹⁹vidare alla Salomos förrådsstäder, vagnsstäderna och häststäderna, och vad annat Salomo kände åstundan att bygga i Jerusalem, på Libanon och eljest i hela det land som lydde under hans välde.)

¹⁹Solomonin thil koih khawmna khua a neih tengteng te, a kangtalai koihna khua te, Jerusalem khuaah te, Lebanon ah te a vaihawmna gamsung tengtenga Solomonin lunggulh taka bawl a tup tengtengte a bawl hi.

²⁰Allt det folk som fanns kvar av amoréerna, hetiterna, perisséerna hivéerna och jebuséerna, korteligen, alla de som icke voro av Israels barn --

²⁰Huan, Israel suante hi tei lou, Amorte, Hitte, Perizte, Jebuste om sun tengteng te;

²¹deras avkomlingar, så många som funnos kvar i landet efter dem, i det Israels barn icke hade förmått giva dem till spillo, dessa pålade Salomo att vara arbetspliktiga tjänare, såsom de äro ännu i dag.

²¹A suan uh, huai gama om lai Israel suanten a hihman zoh vek theih louhte lakah Solomonin sikha, nasem dia goih teitei pawl a bawla, tutanin.

²²Men av Israels barn gjorde Salomo ingen till träl, utan de blevo krigare och blevo hans tjänare och hövitsman och kämpar, eller uppsyningsmän över hans vagnar och ridhästar.

²²Israel suante bel Solomonin sikhain a bawl tei kei a: galkap mi te, a intekpa te, a mi lian te, a sepaih heutu te, a kangtalai leh a sakol tung tuang pawl heutute ahi jaw uhi.

²³Överfogdarna över Salomos arbeten voro fem hundra femtio; dessa hade befälet över folket som utförde arbetet.

²³Huaite Solomon nasep tunga heutu tuam, za nga leh sawmnga, nasep veng mite ahi uh.

²⁴Men så snart Faraos dotter hade flyttat upp från Davids stad till det hus som han hade byggt åt henne, byggde han ock Millo.

²⁴Pharo tanu bel David khopi akipan amah in, Solomonin a lam sak ah apai tou a: huchiin Millo a bawlta hi.

²⁵Och Salomo offrade tre gånger om året brännoffer och tackoffer på det altare som han hade byggt åt HERREN, och tände därjämte rökelsen inför HERRENS ansikte. Så hade han då gjort huset färdigt.

²⁵huan, solomonin Toupa dinga a maitam bawl ah kum tengin thum vei halmanga thillat leh kilepna thil lat a lan jela, Toupa maa maitam ah gi, limte a hal tel jel hi. Huchiin in mansak a hita.

²⁶Konung Salomo byggde ock en flotta i Esjon-Geber, som ligger vid Elot, på stranden av Röda havet, i Edoms land.

²⁶Huan, kumpipa Solomonin Edom gama Tuipi san gei Eloth china om Eziongeber munah long hon a bawl hi.

²⁷På denna flotta sände Hiram av sitt folk sjökunnigt skeppsmanskap, som åtföljde Salomos folk.

²⁷Huan, Hiramin a sikha longmite, tuipia kiseksa, longa Solomon sikhate kiangah a sawl a.Huai mite Ophir ah a vahoh ua, huaia dangkaeng talent za li leh sawmnih a hon pua ua, kumpipa Solomon kiangah a hontun uh.

²⁸De foro till Ofir och hämtade därifrån guld, fyra hundra tjugu talenter, som de förde till konung Salomo.

²⁸Huai mite Ophir ah a vahoh ua, huaia dangkaeng talent za li leh sawmnih a hon pua ua, kumpipa Solomon kiangah a hontun uh.