¹När drottningen av Saba fick höra ryktet om Salomo och vad han hade gjort för HERRENS namn, kom hon för att sätta honom på prov med svåra frågor.

¹Huan, Toupa min dinga a thilhih tungtang thua Solomon minthan dan Seba kumpinun a najakin thu haksa pipi toh amah ettel tumin a kiangah a hoh a.

²Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe, med kameler, som buro välluktande kryddor och guld i stor myckenhet, så ock ädla stenar. Och när hon kom inför Salomo, förelade hon honom allt vad hon hade i tankarna.

²Huan, Jerusalem khua ah nungjuimi tampi piin, banghiam gimlimte leh dangkaeng tampi leh suangmantamte pua sangawngsaute tonpihin a hoha: huan, Solomon kiang a tunin a lungtanga a thu pai tengteng suah khe vekin a houpih a.

³Men Salomo gav henne svar på alla hennes frågor; intet var förborgat för konungen, utan han kunde giva henne svar på allt.

³Huan, Solomonin a thu dot tengteng adawng veka; kumpipa theih louh, a hilhchet theih louh himhim a om het kei mai hi.

⁴När nu drottningen av Saba såg all Salomos vishet, och såg huset som han hade byggt,

⁴Huan, Seba kumpinun Solomon pildan tengteng, a in lam te,

⁵och såg rätterna på hans bord, och såg huru hans tjänare sutto där, och huru de som betjänade honom utförde sina åligganden, och huru de voro klädda, och vidare såg hans munskänkar, och när hon såg brännoffren som han offrade i HERRENS hus, då blev hon utom sig av förundran.

⁵A dohkana nek ding te, a sikhate tutdante, a nasemte nasep dan te, kivatdan te uh, a nou pe mi te, Toupa ina a lat halmanga thillatte a muhin lungsim chih leng a neita kei hi.

⁶Och hon sade till konungen: »Sant var det tal som jag hörde i mitt land om dig och om din vishet.

⁶Huchiin kumpipa kiangah, na thilhihte leh na pildan te ka gama ka jak thuthang dik mahmah a na hi ngut hi.

⁷Jag ville icke tro vad man sade, förrän jag själv kom och med egna ögon fick se det; men nu finner jag att det icke ens till hälften har blivit omtalat för mig. Du har långt mer vishet och rikedom, än jag genom ryktet hade hört.

⁷Himahleh keimah ka mit mahmaha ka hongmuh masiah a gen uh ka um keia, huchiin ngaiin, a kimkhat leng a honna hilh sam ua, a gen uh ka najak sangin na pildan leh na hoihdan a nathupi hi.

⁸Sälla äro dina män, sälla äro dessa dina tjänare, som beständigt få stå inför dig och höra din visdom.

⁸Na mite, hiai na sikha, na kianga om gige na pilna thu ngaikhe gigete a hampha uhi!

⁹Lovad vare HERREN, din Gud, som har funnit sådant behag i dig, att han har satt dig på Israels tron! Ja, därför att HERREN älskar Israel evinnerligen, därför har han satt dig till konung, för att du skall skipa lag och rätt.»

⁹Toupa na Pathian, na tunga kipak mahmah, Israelte laltutphaha hontusakpa phatin on hen: Toupan Israelte khantawnin a it a, huaijiakin diktat taka vaihawm dingin kumpipa din a honbawl hi, achia.

¹⁰Och hon gav åt konungen ett hundra tjugu talenter guld, så ock välluktande kryddor i stor myckenhet, därtill ädla stenar; en så stor myckenhet av välluktande kryddor, som drottningen av Saba gav åt konung Salomo, har aldrig mer blivit införd.

¹⁰Huan, kumpipa dangkaeng talent ja leh sawmnih leh banghiam gimlim a tama tam leh suangmantamte a piaa: Seba kumpinun kumpipa Solomon banghiam gimlim a piak bang lawmlawma tam a lut ngeita kei.

¹¹När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, hemförde också den från Ofir almugträ i stor myckenhet, ävensom ädla stenar.

¹¹Huan, Hiram longhon, Ophir akipana dangkaeng vapote leng Ophir akipanin almug sing tampi leh suangmantamte a hon pua uh.

¹²Av almugträet lät konungen göra tillbehör till HERRENS hus och till konungshuset, så ock harpor och psaltare för sångarna. Så mycket almugträ har sedan intill denna dag icke införts eller blivit sett i landet.

¹²Huan, kumpipan almug singte Toupa in leh kumpipa in umna dingin leh lasamite kaihging leh pekging bawlna ding nasanin a zanga: tutanin hichibang almug sing himhim a lutin, muh leng muh ahi nawnta kei hi.

¹³Konung Salomo åter gav åt drottningen av Saba allt vad hon åstundade och begärde, och skänkte henne i sin konungsliga frikostighet också annat därutöver. Sedan vände hon om och for till sitt land igen med sina tjänare.

¹³Huan, a nget louh Solomonin a piakte chih louh leng kumpipa Solomonin Seba kumpinu a deih tengteng, a nget peuhmah a piaa. Huchiin a omna gam lamah apai nawnta, a lawite toh.

¹⁴Det guld som årligen inkom till Salomo vägde sex hundra sextiosex talenter,

¹⁴Solomon kianga kum khat sunga dangkaeng lut gik dan dangkaeng talent za guk leh sawmguk leh guk buk ahi.

¹⁵förutom det som inkom genom kringresande handelsmän och genom krämares köpenskap, så ock från Erebs alla konungar och från ståthållarna i landet.

¹⁵Sumsinmite laka leh thil juakmite, mi kitenhelte kumpipa tengtengte leh gam ukte laka lutte sim louhin.

¹⁶Och konung Salomo lät göra två hundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till var sådan sköld sex hundra siklar guld;

¹⁶Huan, kumpipa Solomonin dangkaeng sek pekin lum lian za nih a bawla: lum khatah dangkaeng sekel za guk a deih.

¹⁷likaledes tre hundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till var sådan sköld tre minor guld; och konungen satte upp dem i Libanonskogshuset.

¹⁷Huan, dangkaeng sek pekin lum za thum a bawla; lum khata dangkaeng maneh thum a deih a: huaite kumpipan Lebanon gammang In-ah a koih a.

¹⁸Vidare lät konungen göra en stor tron av elfenben och överdrog den med fint guld.

¹⁸Huan, kumpipan saiha laltutphah thupi mahmah a bawla, huai tuh dangkaenghoihpen tuiin a luana.

¹⁹Tronen hade sex trappsteg, och tronens ryggstycke var ovantill avrundat; på båda sidor om sitsen voro armstöd, och två lejon stodo utmed armstöden;

¹⁹Laltutphah kaltouhnaah siksan guk a oma, huai laltutphah nung lam a hongkum phei kelkola: a tutna sik tuakah douna a om tuaktuak, huan, douna julte ah humpinelkai nih a ding uh.

²⁰och tolv lejon stodo där på de sex trappstegen, på båda sidor. Något sådant har aldrig blivit förfärdigat i något annat rike.

²⁰Huan, siksan gukah, a sik tuakah humpinelkai sawm leh nih a ding ua: huchibang koi gamah leng a bawl ngei kei uh.

²¹Och alla konung Salomos dryckeskärl voro av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset voro av fint guld; av silver fanns intet, det aktades icke för något i Salomos tid.

²¹Kumpipa nou tengteng dangkaeng vek ahi a, huan, Lebanon Gammang Ina tuiumbelsuan tengtengte leng dangkaeng ngen mahmah ahi vek uh: dangkachi himhim a om kei; Solomon damlaiin huai jaw bangpiin a sim kei uh.

²²Ty konungen hade en egen Tarsisflotta på havet jämte Hirams flotta; en gång vart tredje år kom Tarsisflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

²²Kumpipan tuipi ah Hiram long hon kithuahpih Tarsis long hon a nei a: Tarsis long honin kum thum hal jelin dangkaeng te, dangkachi te, saiha te, jawng te, utong te leh a honpo sek jel ngala.

²³Och konung Salomo blev större än någon annan konung på jorden, både i rikedom och i vishet.

²³Huchiin kumpipa Solomonin khovela kumpipa tengteng hauh lam leh pil lamin a khup vek hi.

²⁴Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den vishet som Gud hade nedlagt i hans hjärta.

²⁴Pathianin a lungtanga pilna thu a koih sak ngaikhe dingin khovela mi tengtengin Solomon a hongjuan huthut jel uh.

²⁵Och var och en förde med sig skänker: föremål av silver och av guld, kläder, vapen, välluktande kryddor, hästar och mulåsnor. Så skedde år efter år.

²⁵Huan, michihin kipahman kum tenga piak bi neiin dangkachi tuiumbelsuan te, dangkaeng tuiumbelsuan te, puan te, galvan te, banghiam gimlim te, sakol te, sabengtung ta a hongpe jel uh.

²⁶Salomo samlade ock vagnar och ridhästar, så att han hade ett tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.

²⁶Huan, Solomonin kangtalaite leh sakol tung tuang mite a kaikhawm ek a: kangtalai sang khat leh za li leh sakol tungtuang mi sing khat leh sang nih a nei a, huai te kangtalai koihnate ah, Jerusalem khuaa kumpipa omna ah te a om sak hi.

²⁷Och konungen styrde så, att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.

²⁷Huan, kumpipan Jerusalem khuaah a tam mahmah jiakin dangkachite suang bang maia seh khopin a om saka, sidar singte phaia theipi sing bang lela seh khopin a om sak hi.

²⁸Och hästarna som Salomo lät anskaffa infördes från Egypten; ett antal kungliga uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris.

²⁸Huan, Solomon neih sakolte Aigupta gam akipana hontolh khiak ahi; huan, kumpipa sumsinmiten huaite a honhonin a nakhak jel ua, a hona lei jel ahi.Aigupta gama kangtalai dangkachi sekel za guk jelin a hihtung sek ua, huan, sakol dangkachi sekel ja leh sawmnga jelin: huchibang mahin Hitte kumpipa tengteng leh Suria kumpipate leng a hihtun sak sek uhi.

²⁹Var vagn som hämtades upp från Egypten och infördes kostade sex hundra siklar silver, och var häst ett hundra femtio. Sammalunda infördes ock genom deras försorg sådana till hetiternas alla konungar och till konungarna i Aram.

²⁹Aigupta gama kangtalai dangkachi sekel za guk jelin a hihtung sek ua, huan, sakol dangkachi sekel ja leh sawmnga jelin: huchibang mahin Hitte kumpipa tengteng leh Suria kumpipate leng a hihtun sak sek uhi.