¹Och Hanna bad och sade: »Mitt hjärta fröjdar sig i HERREN; mitt horn är upphöjt genom HERREN. Min mun är vitt upplåten mot mina fiender; ty jag gläder mig över din frälsning.

¹Huan, Hana a thuma: TOUPA tungah ka lungtang a kipak mahmah, ka ki TOUPA ah pahtawiin a om; ka melmate tungah ka kam letsakin a oma, na hotdamnaa ka kipah mahmah jiakin.

²Ingen är helig såsom HERREN ty ingen finnes förutom dig; ingen klippa är såsom vår Gud.

²TOUPA banga siangthou a om kei uh; nangmah bang mahmah lah a om ngal kei ua, I Pathian bang suangpi himhim leng a om sam kei.

³Fören icke beständigt så mycket högmodigt tal; vad fräckt är gånge icke ut ur eder mun. Ty HERREN är en Gud som vet allt, och hos honom vägas gärningarna.

³Huchi tela kisatheiin thu gen nawn kei unla; na kam ua kipan in pau uang himhim pawt kei leh; TOUPA lah pilna Pathian ahi ngala, aman thilhihte hoihtakin a buk jel hi.

⁴Hjältarnas bågar äro sönderbrutna, men de stapplande omgjorda sig med kraft.

⁴Mi hat thal peute a kitansaka, hoite tai lah hoihnaa gakin a om hi.

⁵De som voro mätta måste taga lega för bröd, men de som ledo hunger hungra icke mer. Ja, den ofruktsamma föder sju barn, men den moder som fick många barn vissnar bort.

⁵Niang leh tai sekte nekding zongin a kilohtawmta ua, gil kial sekte a khawlta uhi: ahi, chingin sagih a neita hi; ta tampi neinu a bahta.

⁶HERREN dödar och gör levande, han för ned i dödsriket och upp därifrån.

⁶TOUPAN a hihlum seka, a hih hing jel: han ah a pai suk saka, a pi khe jel hi.

⁷HERREN gör fattig, han gör ock rik; han ödmjukar, men han upphöjer ock.

⁷TOUPAN a bawlgenthei seka, a hihhausa jel sam: a hihniam seka, a hihsang jel.

⁸Han upprättar den ringe ur stoftet, ur dyn lyfter han den fattige upp, ty han vill låta dem sitta bredvid furstar, och en härlig tron giver han dem till arvedel. Ty jordens grundfästen äro HERRENS, och jordkretsen har han ställt på dem.

⁸Leivui a kipanin genthei a phawng seka; ekvu a kipanin tasam a domkang jel hi; mi liante kianga a omsak theiha, thupina laltutphah a tan theihna dingun: lei kingakna TOUPA ahi a, khovel lah a tungah a ngata ngala.

⁹Sina frommas fötter bevarar han, men de ogudaktiga förgöras i mörkret, ty ingen förmår något genom egen kraft.

⁹A mi siangthoute khe a kem dinga, mi giloute bel mial lakah daihsak didein a om ding uh; hatnain kuamahin a zoukei ding uh.

¹⁰De som strida mot HERREN bliva krossade, ovan dem dundrar han i himmelen; ja, HERREN dömer jordens ändar. Men han giver makt åt sin konung, han upphöjer sin smordes horn.

¹⁰TOUPA sualte a kitam gawp ding ua, van akipanin vangingin a dou ding: TOUPAN kawlmong phain vai a hawm dinga; a kumpipa kiangah hatna a pe dinga, a thaunilhpa ki a pahtawi ding, a chi a.

¹¹Och Elkana gick hem igen till Rama; gossen däremot gjorde tjänst inför HERREN under prästen Eli.

¹¹Huchiin Elkan bel Rama khua ah a in ah a paita hi. Huan, naupangin siampu Eli maah na a semta hi.

¹²Men Elis söner voro onda män, de ville icke veta av HERREN.

¹²Huan, Eli tapate Belial tate ahi ua; TOUPA a theikei ua.

¹³På följande sätt plägade nämligen prästerna gå till väga med folket: så ofta någon offrade ett slaktoffer, kom prästens tjänare, medan köttet koktes, och hade en treuddig gaffel i sin hand;

¹³Huan, mipite laka siampute hihdan bel, min kithoihna a honlat chiang un, sa a kihuan laitakin siampu sikha sa thukna sikkhut zum thum nei tawiin a hongpai jela;

¹⁴den stack han ned i kitteln eller pannan eller krukan eller grytan, och allt vad han så fick upp med gaffeln, det tog prästen. Så gjorde de mot alla israeliter som kommo dit till Silo.

¹⁴Huan, bel gong ja hiam, bel muk nei hiam, bel khaina nei hiam, bel hiam sung a sun suka: huan, huai sa thukna zumin a honthuk khiak tengteng siampuin a la jel ahi. Huchibangin Israel mi huai a hongpai tengtengte a kipan huai Silo khua ah a na hihsak hihsak jel uhi.

¹⁵Ja, till och med innan man hade förbränt det feta, kom prästens tjänare och sade till den som offrade: »Giv hit kött, så att jag kan steka det åt prästen, ty han vill icke hava kokt kött av dig, utan rått.»

¹⁵A hi, a thau akhul ma un Siampu sikha a hongpaia, kithoihmi kiangah, Siampu a ding hai min ding sa honpiain; na sa huan lah a deih kei a, a sial a deih ahi, a chi jel a.

¹⁶Om då mannen svarade honom: »Först skall man nu förbränna det feta; tag sedan vad dig lyster», så sade han: »Nej, nu strax skall du lämna det, eljest tager jag det med våld.»

¹⁶Huan, miin a kiangah, A thau pen khul phot uhenla, huan, huai khit chiangin na hinnain a deih zahzah na la na ding hi, a nachih chiang bangun aman, Hi lou e, non piak pah ngal ding ahi; non piak kei leh ka la teitei ding, a chi jel hi.

¹⁷Och de unga männens synd var så mycket större inför HERREN som folket därigenom lärde sig att förakta HERRENS offer.

¹⁷Huchiin tangvalte khelhna TOUPA mitmuhin a thupita mahmah maia, miten lah TOUPA kianga kithoihna latte a ngaihneu loh uhi.

¹⁸Men Samuel gjorde tjänst inför HERRENS ansikte, och var redan såsom gosse iklädd linne-efod.

¹⁸Himahleh Samuel bel naupang hitamahleh, puan malngat siampu puannak silhin TOUPA maah na a sem a.

¹⁹Därtill plägade hans moder vart år göra åt honom en liten kåpa, som hon hade med sig till honom, när hon jämte sin man begav sig upp för att offra det årliga slaktoffret.

¹⁹Huan, huailou leng a nun puannaktual neu a khuisak a, a kum teng kithoihna uh lan dinga a pasal toh a hoh chiangun kum tengin a tawisak jeljel uhi.

²⁰Då plägade Eli välsigna Elkana jämte hans hustru och säga: »HERREN skänke dig ytterligare avkomma med denna kvinna, i stället för den som hon utbad sig genom sin bön till HERREN.» Och så gingo de hem igen.

²⁰Huan, Eliin Elkan leh a ji vualjawla, TOUPA adia na thillat uh na lat uh hiai numei suanin TOUPAN honthuk hen, a chi a. Huchiin a in lam uah a paita uh.

²¹Och HERREN såg till Hanna, och hon blev havande och födde tre söner och två döttrar. Men gossen Samuel växte upp i HERRENS hus.

²¹Huan, TOUPAN Hana a veha, nau a paia, tapa thum leh tanu nih a nei hi. Huan, naupang Samuel TOUPA maah a hongkhanglianta hi.

²²Då nu Eli, som var mycket gammal, fick höra allt vad hans söner gjorde mot hela Israel, och att de lågo hos de kvinnor som hade tjänstgöring vid ingången till uppenbarelsetältet,

²²Eli bel a tek mahmahta a; Israel mite tengteng tunga a tate thilhih tengteng leh kihoupihna puanin kongkhak bula nasem numeite a na luppih jel thute uh a ja a.

²³sade han till dem: »Varför gören sådant, allt detta onda som jag hör allt folket här tala om eder?

²³Huchiin a kianguah, Bangdinga hichibang thil hih namai ua? Hiai mi tengteng a kipanin na thilhih dan hoihloute uh ka na za ngal a.

²⁴Icke så, mina söner! Det rykte jag hör vara gängse bland HERRENS folk är icke gott.

²⁴Maijen! Maijen! Ka tate aw: na tanchin uh ka najak a hoihlou lam ngen ahi. TOUPA mite na taleksak uh ahi.

²⁵Om en människa försyndar sig mot en annan, så kan Gud medla för henne; men om en människa försyndar sig mot HERREN, vem kan då göra sig till medlare för henne?» Men de lyssnade icke till sin faders ord, ty HERREN ville döda dem.

²⁵Mi khat mi dang tunga a khelhleh Pathianin vai a hawmsak ding: himahleh mi, TOUPA tung a a khelh leh kuan a thumpih dia? A chi a. huchi pipiin leng a pa uh thu a mang nuam tuan kei ua, TOUPAN lah amaute a hihlum sin ngei ngala.

²⁶Gossen Samuel däremot växte till i ålder och välbehag både för HERREN och för människor.

²⁶Huan, naupang Samuel a khanglian deuhdeuh a; Pathian leh mihing deihlamin a om hi.

²⁷Och en gudsman kom till Eli och sade till honom: »Så säger HERREN: Har jag icke uppenbarat mig för din faders hus, när de ännu voro i Egypten och tjänade Faraos hus?

²⁷Huan, Eli kiangah Pathian mi khat a honga, a kiangah, TOUPAN hichiin a chi, Aigupta gama Pharo sikha a a omlai un na pu uh kiangah ka kilak kei maw?

²⁸Och har jag icke utvalt honom bland alla Israels stammar till präst åt mig, till att offra på mitt altare och antända rökelse och bära efod inför mitt ansikte? Och gav jag icke åt din faders hus Israels barns alla eldsoffer?

²⁸Huan, Israel nam tengteng lak a kipan, ka maitam a hohtou a, gimlim hala, ka maa siampu puannak silh dinga ka siampu dia amah ka seh ahi kei maw? huan, na pu uh Israel mite halmang thillat tengteng ka pia ahi kei maw?

²⁹Varför förtrampen I då de slaktoffer och spisoffer som jag har påbjudit i min boning? Och huru kan du ära dina söner mer än mig, så att I göden eder med det bästa av var offergåva som mitt folk Israel bär fram?

²⁹Bangjiak in ahia ka omnaa lat dinga ka seh ka kianga kithoihna leh ka tuama thillat pen lei toh na sikden ua, kei sanga na tate na pahtawi jawka, noumau na kisukthauna ding ua ka mi Israelte kithoihna a hoihhoih na jat uh? Chiin.

³⁰Därför säger HERREN, Israels Gud: Väl har jag sagt att ditt och din faders hus skulle få göra tjänst inför mig evärdligen. Men nu säger HERREN: Bort det! Ty dem som ära mig vill jag ock ära, men de som förakta mig skola komma på skam.

³⁰Huaijiakin TOUPA Israelte Pathianin, Ken jaw na inkuante leh na pa inkuante khantawnin ka maah na om ding uh ka chi ngei ngut, a chi a; himahleh tuin TOUPAN, Na om het kei ding uh; honpahtawi peuhmah ka pahtawi dinga, honmusit peuhmahte lah ka ngaineu sin ngala.

³¹Se, dagar skola komma, då jag skall avhugga din arm och din faders hus' arm, så att ingen skall bliva gammal i ditt hus.

³¹Ngaiin, na bante, na pa inkuante bante ka tan ni a hongtung sinta, na in ah tekkuna dam himhim a om kei ding uh.

³²Och du skall få se min boning lida nöd, trots allt det goda som vederfares Israel. Och ingen skall någonsin bliva gammal i ditt eget hus.

³²Israel mite pathianin hauhsakna a piak hunchiangin ka omna ina thuakna na mu ding hi: huan, na in ah khantawnin tekkun a dam himhim a omkei ding uh.

³³Dock vill jag icke från mitt altare utrota var man av din slakt, så att jag kommer dina ögon att förtvina och din själ att försmäkta; men alla som växa upp i ditt hus skola dö, när de hava hunnit till manlig ålder.

³³Huan, na mi, ka maitama kipana ka hihman louh dingpen bel na mit hihkhamtu dingleh na lungsim lungkhamsaktu ding ahi ding: na in a hongpiang peuhmahte lah a dawnsih jel ding uhi.

³⁴Och tecknet härtill skall för dig vara det som skall övergå dina båda söner Hofni och Pinehas: på en och samma dag skola de båda dö.

³⁴Huan, hiai, na tapate nih Hophni leh Phinehas tunga thil hongtung ding nang a dingin chiamtehna ahi ding; ni khatin a nih un a si tuaktuak ding uh.

³⁵Men jag skall låta en präst uppstå åt mig, som bliver beståndande, en som gör efter vad i mitt hjärta och min själ är; åt honom skall jag bygga ett hus som bliver beståndande, och han skall göra tjänst inför min smorde beständigt.

³⁵Huan, Siampu siampu muanhuai tak keia dingin ka phut hoih nawn dinga, huaiin ka lungtang leh ka lungsim toh kituakin na a sem ding: huan, inkuan kiptakin ka phut dinga, khantawnin ka thaunilhmi maah a om ding.Huan, hichi ahi dinga, na ina omlaite tengteng dangka leh tanghou ngenin a kuan ding ua, chibai a buk ding ua, Tanghou tawmchik bek nek ding ka muh theihna dingin siampu nasep banghiam honsem sak dih ve, a chi ding, a chi ahi, a chi a.

³⁶Och var och en som bliver kvar: av ditt hus skall komma och falla ned för honom, för att få en silverpenning eller en kaka bröd; han skall säga: 'Anställ mig vid någon prästsyssla, så att jag får en bit bröd att äta.'»

³⁶Huan, hichi ahi dinga, na ina omlaite tengteng dangka leh tanghou ngenin a kuan ding ua, chibai a buk ding ua, Tanghou tawmchik bek nek ding ka muh theihna dingin siampu nasep banghiam honsem sak dih ve, a chi ding, a chi ahi, a chi a.