¹När Josafat nu hade kommit till stor rikedom och ära, befryndade han sig med Ahab.

¹Huchiin Jehosaphat bel a honghauin hongthupita mahmaha, huan Ahab toh kizopna a bawla.

²Och efter några års förlopp for han ned till Ahab i Samaria. Och Ahab lät för honom och folket som han hade med sig slakta får och fäkreatur i myckenhet; och han sökte intala honom att draga upp mot Ramot i Gilead.

²Huan, kum bangzah hiam tak nungin Samari ah Ahab kiangah a hoh suka, Huan Ahabin amah leh a heutu belam leh bawngtalte tampi a nagoha, Ramoth-gilead khuaa hoh touhpih dingin achiala.

³Ahab, Israels konung, frågade alltså Josafat, Juda konung: »Vill du draga med mig mot Ramot i Gilead?» Han svarade honom: »Jag såsom du, och mitt folk såsom ditt folk! Jag vill följa med dig i striden.»

³Huan, Israel kumpipa ahabin Juda kumpipa Jehosaphet kiangah, Ramoth-gilead khuaa I hoh tou khawm kei dia hia? achia. Huan, aman a dawnga, kei leh nang, ka mite na mite pumkhat I hi uh aka, gal I sual khawm kei ding ua, a chi a.

⁴Men Josafat sade ytterligare till Israels konung: »Fråga dock först HERREN härom.»

⁴Huan, Jehosaphatin Israel kumpipa kiangah, TOUPA thu hungaih phot lechin lah, a chi a.

⁵Då församlade Israels konung profeterna, fyra hundra män, och frågade dem: »Skola vi draga åstad till Ramot i Gilead för att belägra det, eller skall jag avstå därifrån?» De svarade: »Drag ditupp; Gud skall giva det i konungens hand.»

⁵Huchiin Israel kumpipan, jawlneite mi za li a sam khawma, a kiang uah, Ramoth gilead khua sual dingin ka vakuan tou ding uam tou lou ding? a chi a. Huan amau va kuan tou in, pathianin kumpipa khuta pe sin ahi, a chi ua.

⁶Men Josafat sade: »Finnes här ingen annan HERRENS profet, så att vi kunna fråga genom honom?»

⁶Himahleh jehosaphatin, TOUPA jawlnei kuate hiam I dot ding a om kei ua eita aw? a chi a.

⁷Israels konung svarade Josafat: »Här finnes ännu en man, Mika, Jimlas son, genom vilken vi kunna fråga HERREN; men han är mig förhatlig, ty han profeterar aldrig lycka åt mig, utan beständigt allenast olycka.» Josafat sade: »Konungen säge icke så.»

⁷Huan, Israel kumpipa Jehosaphat kiangah, TOUPA hondot sak ding mi khat om ve e; himahleh amah bel ka muhdan lam tak ahi; ka tungtang thu a hoih lou lam kia loungal a hoih lam himhim a gen ngei ngal keia; huai mi bel Imla tapa Mikai ahi, a chi a.

⁸Då kallade Israels konung till sig en hovman och sade: »Skaffa skyndsamt hit Mika, Jimlas son.»

⁸Huchiin Israel kumpipan heutu khat a sama, Imla tapa Mikai honpi meng dih, a chi a.

⁹Israels konung och Josafat, Juda konung, sutto nu var och en på sin tron, iklädda sina skrudar; de sutto på en tröskplats vid Samarias port, under det att alla profeterna profeterade inför dem.

⁹Huan, Israel kumpipa leh Juda kumpipa Samari kulh kongpi lutna chin mun awng ah a lal puan ua kijemin a laltutphah tuaktuak uah a tu ua; huan jawlnei tengtengin a ma uah thtu a gen uh.

¹⁰Då gjorde sig Sidkia, Kenaanas son, horn av järn och sade: »Så säger HERREN: Med dessa skall du stånga araméerna, så att de förgöras.»

¹⁰Huan, Kenaan tapa Zedakia in sik kite a bawla, TOUPAN hichiin a chi, Hiaiten Suriate mangthang sipsip khopin na si ding, achi, achi a.

¹¹Och alla profeterna profeterade på samma sätt och sade: »Drag upp mot Ramot i Gilead, så skall du bliva lyckosam; HERREN skall giva det i konungens hand.»

¹¹Huan, huchimahbangin jawlnei dangten leng, Ramoth-gilead ah hoh tou in la. valamzangin; TOUPAN kumpipa khutah a pe sin ahi, chiin a gen ua.

¹²Och budet som hade gått för att kalla på Mika talade till honom och sade: »Det är så, att profeterna med en mun lova konungen lycka; så låt nu ock ditt tal stämma överens med deras, och lova också du lycka.»

¹²Huan, Mikai sam dinga a sawlpa un, ngai dih, jawlneiten kithutuakin a hoih lamin kumpipa kiangah thu a gen chiat ua; huaijiakin nangleng a chihsa bang un a hoihlamin vagen sam dih ve, chiin a gen a.

¹³Men Mika svarade: »Så sant HERREN lever, jag skall allenast tala det som min Gud säger.»

¹³Huan, Mikaiin, TOUPA henna louin ka chi hi, ka pathianin a chih bang geihin ahi ka gen sin, a na chi a.

¹⁴När han sedan kom till konungen, frågade konungen honom: »Mika, skola vi draga åstad till Ramot i Gilead för att belägra det, eller skall jag avstå därifrån?» Han svarade: »Dragen ditupp, så skolen I bliva lyckosamma; de skola bliva givna i eder hand.»

¹⁴Huan, kumpipa kiang a tun touhin kumpipan a kiangah, Mikai Ramoth-gilead khua sual dingin ka kuan tou ding ua kuan tou lou ding? achi a huan, aman, kuan tou unla, va lamzang un, na khuta piak ahi sin hi, a chi a.

¹⁵Men konungen sade till honom: »Huru många gånger skall jag besvärja dig att icke tala till mig annat än sanning i HERRENS namn?»

¹⁵Huan kumpipan a kiangah, thu tak ke leu leu lou ka kiangah TOUPA mina gen lou dingin bangzahvei ahia nang kon kichiam sak ding? a chi a.

¹⁶Då sade han: »Jag såg hela Israel förskingrat på bergen, likt får som icke hava någon herde. Och HERREN sade: 'Dessa hava icke någon herre; må de vända tillbaka hem i frid, var och en till sitt.'»

¹⁶Huan, aman Belam chingmi neilou bangin Israelte tengteng tangah dalh jakin ka mu a; huan, TOUPAN, hiaiten heutu a nei te kei ua, amau in lamah lungmuang takin paidiam mai uhen, a chi ahi, a chi a.

¹⁷Då sade Israels konung till Josafat: »Sade jag dig icke att denne aldrig profeterar lycka åt mig, utan allenast olycka?»

¹⁷Huan, Israel kumpipan Jehosaphat kiangah, ka tungtang thu jaw a se lam kia loungal a hoih lam himhim ahihleh a gen sam keiding chih ka hohilh ahi kei maw? a chi a.

¹⁸Men han sade: »Hören alltså HERRENS ord. Jag såg HERREN sitta på sin tron och himmelens hela härskara stå på hans högra sida och på hans vänstra.

¹⁸Huan, Mikaiin, khai le, TOUPA thu ngaikhe dih ua leh, TOUPA bel a laltutphah a tua, van mipite tengteng a taklam leh a vei lama dingin ka mua.

¹⁹Och HERREN sade: 'Vem vill locka Ahab, Israels konung, att draga upp mot Ramot i Gilead, för att han må falla där?' Då sade den ene så och den andre så.

¹⁹Huan, TOUPAN Israel kumpipa Ahab Ramoth-gileada hoh toua, vasi dingin kua ahia khem sin? a chih hun chiangin khatin. Huchi khachiin, a chi a, mi dangin, huchibang khachibangin a chi hi.

²⁰Slutligen kom anden fram och ställde sig inför HERREN och sade: 'Jag vill locka honom därtill.' HERREN frågade honom: 'På vad sätt?'

²⁰Huan, khakhat a hongpawt a, TOUPA maah a dinga, ken kakhem ding, a chi a, huan TOUPAN a kiangah, bangin eita? a chi a.

²¹Han svarade: 'Jag vill gå ut och bliva en lögnens ande i alla hans profeters mun.» Då sade han: 'Du må försöka att locka honom därtill och du skall också lyckas; gå ut och gör så.'

²¹Huan, aman, ka vahoh dinga, jawlneite tengteng kamah kha juautheiin ka va suak ding, a chi a: Huan aman, na vakhem ngei dinga, loh leng nava lohching sam ding, va kuan inla, huchibangin vahihin, a chi a.

²²Och se, nu har HERREN lagt en lögnens ande i dessa dina profeters mun, medan HERREN ändå har beslutit att olycka skall komma över dig.»

²²Huchiin ngai dih, TOUPAN hiai na jawlneite kamah kha juauthei a koiha; na tungtangthu TOUPAN a hoih lou lamin a genta ahi, a chi a.

²³Då trädde Sidkia, Kenaanas son, fram och gav Mika ett slag på kinden och sade: »På vilken väg har då HERRENS Ande gått bort ifrån mig för att tala med dig?»

²³Huai takin Kenaan tapa Zedakiain a vanaiha, mikai biangah a vabenga, na kianga thug en dingin TOUPA khain koi lama honpawtsan ahia? a chi a.

²⁴Mika svarade: »Du skall få se det på den dag då du nödgas springa från kammare till kammare för att gömma dig.»

²⁴Huan Mikaiin, ngai dih, dantan sungilla bu dinga nalut ni chiangin na honthei ding, a chi a.

²⁵Men Israels konung sade: »Tagen Mika och fören honom tillbaka till Amon, hövitsmannen i staden, och till Joas, konungasonen.

²⁵Huchiin, Israel kumpipan, Mikai pi unla, kho ukpa Amaon leh kumpipa tapa kiangah paipih nawn un,

²⁶Och sägen: Så säger konungen: Sätten denne i fängelse och bespisen honom med fångkost, till dess jag kommer välbehållen tillbaka.»

²⁶Huan, kumpipan hichiin achia, hiai mi suangkulh ah khum unla, lungmuang taka ka hong nawn ma siah haksa an leh haksa tui nana pia un, a chi a na chi ding uh, a chi a.

²⁷Mika svarade: »Om du kommer välbehållen tillbaka, så har HERREN icke talat genom mig.» Och han sade ytterligare: »Hören detta, I folk, allasammans.»

²⁷Huan, Mikaiin, lungmuang taka na hongpai nawn peuhmah leh TOUPAN kei hongzangin thu a gen ka hi ve leh, a chi a huan amah mahin, nou mipi tengtengin leng na naja a un, a chi a.

²⁸Så drog nu Israels konung jämte Josafat, Juda konung, upp till Ramot i Gilead.

²⁸Huan, Israel kumpipa leh Juda kumpipa Jehosaphet bel Ramoth gilead khuaah va hoh tou ua.

²⁹Och Israels konung sade till Josafat: »Jag vill förkläda mig, när jag drager ut i striden, men du må vara klädd i dina egna kläder.» Så förklädde sig Israels konung, när de drogo ut i striden.

²⁹Huan, Israel kumpipan Jehosophet kiangah, ka kibawl lamdang dinga, kisualnaah ka hoh sam ding; nang jaw na kumpipa puan kisilhin, a chi a. Huchiin Israel kumpipa bel a kibawl lamdanga, kisualnaah a hoh tou a.

³⁰Men konungen i Aram hade bjudit och sagt till sina vagnshövitsmän: »I skolen icke giva eder i strid med någon, vare sig liten eller stor, utom med Israels konung allena.»

³⁰Huan, Suria kumpipan a kangtalaite tunga heutute kiangah, Israel kumpipa loungal mi neu leng milian leng na sual ding uh ahi kei, chiin thu apia.

³¹När då hövitsmannen över vagnarna fingo se Josafat, tänkte de: »Detta är Israels konung», och omringade honom därför, i avsikt att anfalla honom. Då gav Josafat upp ett rop, och HERREN hjälpte honom, Gud vände dem bort ifrån honom.

³¹Huan, hichi ahi a, kangtalai tunga heututen Jehosaphet a muh uleh Israel kumpipa eive, a chi ua. Huchiin Sual tumin a umta uh; himahleh Jehosaphet a vakikou a, huan, TOUPAN a panpihtaa, huchiin Pathianin amau amah a nusesak hi.

³²Så snart nämligen hövitsmännen över vagnarna märkte att det icke var Israels konung, vände de om och läto honom vara.

³²Huan, hichi ahi a, kangtalai tunga heututen Israel kumpipa ahi kei chih a theih un delh louin a kiksan nawnta uhi.

³³Men en man som spände sin båge och sköt på måfå träffade Israels konung i en fog på rustningen. Då sade denne till sin körsven: »Sväng om vagnen och för mig ut ur hären, ty jag är sårad.»

³³Huan, mi khatin tup tuan nei tuanlou in a thalpeu a laia, Israel kumpipa a awmphaw leh a awmphaw kikalah a kap a, huchiin a kangtalai hawlpa kiangah, leh hawl inla, mipi laka kipan honpaikhialk pih dih ve, liamna na tak ka tuak hi, a chi a.Huan, huai niin kisualna a thupi mahmaha; huan Israel kumpipa bel Suriate lam ngain a kangtalaiah nitak lam tanpha in a dinga; huan ni tum kuan ding khawngin a sita hi.

³⁴Och striden blev på den dagen allt häftigare, och Israels konung höll sig ända till aftonen upprätt i sin vagn, vänd mot araméerna; men vid den tid då solen gick ned gav han upp andan.

³⁴Huan, huai niin kisualna a thupi mahmaha; huan Israel kumpipa bel Suriate lam ngain a kangtalaiah nitak lam tanpha in a dinga; huan ni tum kuan ding khawngin a sita hi.