¹Och Josafat gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Och hans son Joram blev konung efter honom.

¹Huan, Jehosaphat a pi leh pute kiangah a ihmua, a pute lakah a pu David khopi ah a vui uh; huan a tapa Jehoram a sikin a lalta hi.

²Denne hade bröder, söner till Josafat: Asarja, Jehiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja; alla dessa voro söner till Josafat, Israels konung.

²Huan, aman unau, Jehosaphat tapate a neia, Azaria te, Jehiel te, Zekaria te, Azaria te, Mikael te, Sephatia tea hi uh. Hiai tengteng Israel kumpipa Jehosaphat tapate vek ahi uh.

³Och deras fader gav dem stora skänker i silver och guld och dyrbarheter, därtill ock fasta städer i Juda; men konungadömet hade han givit åt Joram, ty denne var den förstfödde.

³Huan, a pa un thil thupi taktak a piaa, dangkasik te, dangkaeng te, thil namtam pite, Juda gama kulh nei khuate toh; himahleh gamte pen Jehoram a piaa, a ta upapen a hih jiakin.

⁴När Joram nu hade övertagit sin faders konungadöme och befäst sig däri, dräpte han alla sina bröder med svärd, så ock några av Israels furstar,

⁴Huchiin, Jehoramin a pa gam a luahin a hongkihih hattaa, a unaute tengteng namsauin a hihlum veka, Israelte laka intek tampi toh.

⁵Joram var trettiotvå år gammal, är han blev konung, och han regerade åtta år i Jerusalem.

⁵Jehoram bel kum sawmthum leh kum niha upa a hihin a lal pana: Jerusalem lem ah kum giat a lal.

⁶Men han vandrade på Israels konungars väg, såsom Ahabs hus hade gjort, ty en dotter till Ahab var hans hustru; han gjorde vad ont var i HERRENS ögon.

⁶Ahab inkote hih bangin Israel kumpipate lampi a jui sam hi: Ahab tanu jiin a nei hi: huchiin TOUPA mitmuhin thil hoih lou tak a hih seka.

⁷Dock ville HERREN icke fördärva Davids hus, för det förbunds skull som han hade slutit med David, och enligt sitt löfte, att han skulle låta honom och hans söner hava en lampa för alltid.

⁷Himahleh, TOUPAN David inkote a hihmang nuam keia, David kianga thukhun jiak leh amah leh a suante tana khawnvak neihsak thak kana chiam khit jiakin.

⁸I hans tid avföll Edom från Juda välde och satte en egen konung över sig.

⁸Amah damlaiin Edomte Judate laka kipan a hel ua, kumpipa a kibawl tawm ua.

⁹Då drog Joram dit med sina hövitsmän och med alla sina stridsvagnar. Och om natten gjorde han ett anfall på edoméerna, som hade omringat honom, och slog dem och hövitsmännen över deras vagnar.

⁹Huchiin Jehoram a sepaih heutute leh a kangtalai tengteng toh a vakuan khia a, janin a vakuana, amau leh kangtalai tunga heutute ummi Edomte a vasual hi.

¹⁰Så avföll Edom från Juda välde, och det har varit skilt därifrån ända till denna dag. Vid samma tid avföll ock Libna från hans välde, därför att han hade övergivit HERREN, sina fäders Gud.

¹⁰Huchiin Edomte tu tanin Judate laka kipan a hel lailai uhi; huan, huai lai mahin Libna khua leng a laka kipan a hel teia: TOUPA, a pi leh pute uh pathian a lehngatsan jiakin.

¹¹Också han uppförde offerhöjder på bergen i Juda och förledde så Jerusalems invånare till trolös avfällighet och förförde Juda.

¹¹Huan, Juda gam teng ah te munsang a bawla, Jerusalem mite a angkawmsaka, Judate a pi mang hi.

¹²Men en skrivelse kom honom till handa från profeten Elia, så lydande: »Så säger HERREN, din fader Davids Gud: Se, du har icke vandrat på din fader Josafats vägar eller på Asas, Juda konungs, vägar,

¹²Huan, jawlnei Elija akipanin as kiangah lai a hongtunga TOUPA, na pu David Pathianin hichiin a chi, na pa Jehosaphat lempite na tawn keia, Judate kumpipa Asa lempite leng na jui sam keia,

¹³utan du har vandrat på Israels konungars väg och förlett Juda och Jerusalems invånare till trolös avfällighet, på samma sätt som Ahabs hus förledde till avfällighet; du har också dräpt dina bröder, dem som hörde till din faders hus, och som voro bättre än du.

¹³Israel kumpipate lampi na jui jawa, Judate leh Jerusalema omte Ahab inkuan bangin ang na kawmsaka, na unau, napa inkuante nang sanga hoihjaw na thah lai jiakin.

¹⁴Därför skall HERREN låta en stor hemsökelse drabba ditt folk, så ock dina barn och dina hustrur och allt vad du äger;

¹⁴Ngadih, TOUPAN na mite, na tate, na jite, na gante hipiin a gawt dinga;

¹⁵och själv skall du träffas av svår sjukdom, en sjukdom i dina inälvor, så svår att dina inälvor, efter år och dagar, skola falla ut i följd av sjukdomen.»

¹⁵Huan, gil natna thupi mahmah na nei dinga, ni tengin natna jiaka na gil a kiakkiaka, a kiak khit vek tanin, chiin.

¹⁶Och HERREN uppväckte mot Joram filistéernas ande och de arabers som bodde närmast etiopierna;

¹⁶Huchiin, Ethiopia mite kiang khawnga mi philistiate leh Arabia te lungsim Jehoram sual dingin TOUPAN a tokthou:

¹⁷och de drogo upp mot Juda och bröto in där och förde bort allt gods som fanns i konungens hus, därtill ock hans söner och hustrur, så att han icke hade kvar någon av sina söner förutom Joahas, sin yngste son.

¹⁷Huchiin, Judate bel a vasual ua, a gam uah a lut ua, kumpipa ina thil tengteng a la vek ua, a tapate, a jite uh leng; hichiin a tapa naupangpen Jehoahaz kia loungal a pa leng a nutsiat sak kei uhi.

¹⁸Och efter allt detta hemsökte HERREN honom med en obotlig sjukdom i inälvorna.

¹⁸Huan, huainungin TOUPAN hihdam theilouh gil natnain a gawta.

¹⁹Och efter år och dagar, när två år voro förlidna, föllo hans inälvor ut i följd av sjukdomen, och han dog i svåra plågor; men hans folk anställde ingen förbränning till hans ära, såsom de hade gjort efter hans fäder.

¹⁹Huan, hichi ahia, a kum nihna a hongbeiin a natna jiakin a gil a kiakia taa, natna mulkimhuai takin a hongsita hi. A miten a pa meipi a seh sak bang un a seh sak tei kei uhi.A lal tungin kum sawnthum leh kum nih ahi a, Jerusalem ah kum giat a lala, kuamah it louhin a sia, David khopiah a vui ua, kumpipate hanah bel ahi kei hi.

²⁰Han var trettiotvå år gammal, när han blev konung, och han regerade åtta år i Jerusalem. Och han gick bort utan att bliva saknad, och man begrov honom i Davids stad, men icke i konungagravarna.

²⁰A lal tungin kum sawnthum leh kum nih ahi a, Jerusalem ah kum giat a lala, kuamah it louhin a sia, David khopiah a vui ua, kumpipate hanah bel ahi kei hi.