1Joas var sju år gammal, när han blev konung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba.
1Joas bel a lal pattungin kum sagiha upa ahi; Jerusalem ah kum sawmli a lala; a nu min Zibia, Beer-seba mi ahi.
2Och Joas gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, så länge prästen Jojada levde.
2Huan, Joasin siampu Jehoiada damsung in TOUPA mitmuhin thil hoih a hih.
3Och Jojada tog åt honom två hustrur, och han födde söner och döttrar.
3Huan, Jehoiadain ji nih a nei a nei saka, tanu leh tapate a nei hi.
4Därefter blev Joas betänkt på att upphjälpa HERRENS hus.
4Huan, hichi ahi a, huai nungin Joasin TOUPA in bawl phat lungsimin a nei a.
5Och han församlade prästerna och leviterna och sade till dem: »Faren vart år ut till Juda städer, och samlen från hela Israel in penningar till att sätta eder Guds hus i stånd; och I skolen bedriva denna sak med skyndsamhet.» Men leviterna skyndade sig icke.
5Siampute leh Levite a kaikhawma, Judate khua ahte hoh unla kum tenga na pathian in uh bawl phatna dingin Israel mi tengteng kiangah dangka vakhonkhawm dih ua, jekai kei un, chi a. Himahleh Levite a kintat tuan kei uh.
6Då kallade konungen till sig översteprästen Jojada och sade till honom: »Varför har du icke tillhållit leviterna att från Juda och Jerusalem indriva den skatt som HERRENS tjänare Mose pålade, och som Israels församling skulle erlägga till vittnesbördets tabernakel?
6Huan, kumpipan siampu lalpen Jehoiada a sama,. a kiangah, Bangdia Levite TOUPA sikha Mosi leh Israel mipite seh theihsakna puanin adia thoh bikhiah seh Juda mi leh Jerusalem mite thoh dinga phut lou na hia?
7Ty Ataljas, den ogudaktiga kvinnans, söner hava fördärvat Gud hus; ja, allt som var helgat till HERRENS hus hava de använt till Baalerna.»
7Mi gilounu Athalia tapaten lah pathian in a hihse khinta ngal uai, huan, TOUPA ina thillat tengteng Baal te a pe khin behlap lai ngal ua, achi a
8På konungens befallning gjorde man därefter en kista och ställde den utanför porten till HERREN hus.
8Huchiin, kumpipan thu a piaa, bawm a bawl ua, TOUPAin kongpi polamah a koih ua.
9Och man lät utropa i Juda och Jerusalem att den skatt som Guds tjänare Mose hade pålagt Israel i öknen skulle erläggas åt HERREN.
9Huan, gamdaia pathian sikha Mosiin Israel mite hih dinga thoh bikhiah a seh TOUPA dinga honthoh dingin Juda gam tengteng leh Jerusalem ah thu a thangsakta hi.
10Och alla furstarna och allt folket buro fram penningar med glädje och kastade dem i kistan, till dess att allt var insamlat.
10Huchiin miliante leh mipite a kipak ua, a dangka te uh a honla ua, a khon khit masiah uh bawmah a hongkoih ekek maimah uhi.
11Och när tid blev att genom leviternas försorg föra kistan till de granskningsmän som konungen hade förordnat, och dessa då märkte att mycket penningar fanns i den, då kommo konungens sekreterare och översteprästens tillsyningsman och tömde kistan och buro den sedan tillbaka till dess plats. Så gjorde de gång efter annan och samlade in penningar i myckenhet.
11Huan, Leviten kumpipa upate kianga bawm a hontawi ua, dangka tampi a om chih a theih un kumpipa laigelhmi leh siampu kumpipa seh upain bawm akipan a bung khiaa, a la ua, a mun ah a koih nawn uh. huchibangin ni tengin a hih ua, dangka tampi a kholkhawm ta uhi.
12Därefter lämnade konungen och Jojada dessa åt den som skulle utföra arbetet på HERRENS hus, och lejde stenhuggare och timmermän till att upphjälpa HERRENS hus, så ock järn- och kopparsmeder till att sätta HERRENS hus i stånd.
12Huan, kumpipa leh jehoiadain TOUPA in nasem mite khutah a pia ua, TOUPA in bawl pha dingin suang sekmite leh khutsiamte a guai ua, huan, TOUPA in bawl pha dingin sik leh dala khutsiamte leng.
13Och de som utförde arbetet bedrevo det så, att arbetet gick framåt under deras händer, Och de återställde Guds hus i dess förra skick och satte det i gott stånd.
13Huchiin, nasemmite asual ua, a sem hoih mahmah mai ua, Pathian in a ngei bang geihin a bawl pha ua, a dingkip nawn ta hi.
14Och när de hade slutat, buro de återstoden av penningarna till konungen och Jojada; och man gjorde därav kärl till HERRENS hus, kärl till gudstjänsten och offren, skålar och andra kärl av guld och silver Och man offrade brännoffer i HERRENS hus beständigt, så länge Jojada levde.
14Huan, a zoh un dangka omlai teng kumpipa leh Jehoiada kiangah a hontawi ua, huaiin TOUPA ina nasep nadinga tuium-belsuan te latna tuiumbelsuan te, sikkeu te leh dangkasik tuiumbelsuante nangawn a bawl uh. Huchiin Jehoiada dam sungin TOUPA in ah halmang thillat alan thek uh.
15Men Jojada blev gammal och mätt på att leva och dog så; ett hundra trettio år gammal var han vid sin död.
15Himahleh Jehoiada bel upa pi tekkuna damin a sita. A sihin kum ja leh sawmthum upa ahi.
16Och man begrov honom i Davids stad bland konungarna, därför att han hade gjort vad gott var mot Israel och mot Gud och hans hus.
16Huan Israelte lakah pathian tungah leh a in tungtanga thil a hih hoih jiakin David khopi ah kumpipate lakah a vui uhi.
17Men efter Jojadas död kommo Juda furstar och föllo ned för konungen; då lyssnade konungen till dem.
17Huan, Jehoiada sih nungin Juda miliante ahong kuan ua, kumpipa kiangah toulutna a bawl uh. Kumpipan a thu uh a napom.
18Och de övergåvo HERRENS, sina fäders Guds, hus och tjänade Aserorna och avgudarna. Då kom förtörnelse över Juda och Jerusalem genom den skuld de så ådrogo sig.
18Huchiin a pi leh pute uh Pathian TOUPA in a lehngatsan ua, Aserte leh milimte na a semta uh: huan, a khelhna uh jiakin Judate leh Jerusalem tungah hehna a hongtung ta hi.
19Och profeter sändes ibland dem för att omvända dem till HERREN; och dessa varnade dem, men de lyssnade icke därtill.
19Himahleh TOUPA kianga pi kik dingin a kiang uah jawlneite a sawla, a mohdan te uh a theisak ua, himahleh a bil uh a doh nuam tuan kei uh.
20Men Sakarja, prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds Andes kraft, och han trädde fram inför folket och sade till dem: »Så säger Gud: Varför överträden I HERRENS bud, eder själva till ingen fromma? Eftersom I haven övergivit HERREN, har han ock övergivit eder.»
20Huan, siampu Jehoiada tapa Zekaria tungah Pathian kha a hongtunga, amah mipi tung lamah a dinga, a kiang uah, Pathian in hichiin a chi, Bangdia lamzan theihlouh loha TOUPA thupiak hihsia na hi ua? TOUPA na lehngatsan jiak un aman leng nou a honlehngatsan ahi, a chi a.
21Då sammansvuro de sig mot honom och stenade honom, enligt konungens befallning, på förgården till HERRENS hus.
21Huan amah a sawmta ua, kumpipa thupiakin TOUPA biakin huangsungah suangin a denglumta uh.
22Ty konung Joas tänkte icke på den kärlek som Jojada, dennes fader, hade bevisat honom, utan dräpte hans son. Men denne sade i sin dödsstund: »Må HERREN se detta och utkräva det.»
22Huchibangin kumpipa Joasin a pa Jehoiada hehpihna thei gige louin a tapa a that ta hi. Huan, asih kuan in, TOUPAN a hongngaihtuah dinga, phu a honglak sak ding, a chi a.
23Och när året hade gått till ända, drog araméernas här upp mot honom, och de kommo till Juda och Jerusalem och utrotade ur folket alla folkets furstar. Och allt byte som de togo sände de till konungen i Damaskus.
23Huan, hichi ahia, kum a hongbeiin Suria sepaihten a hongsual ua; Juda gam leh Jerusalem ah al ut ua, a milian tengteng uh a hihman sak ua, Damaska kumpipa kiangah gallak sum tengteng a khak vekta uhi.
24Ty fastän araméernas här som då ryckte an utgjorde allenast en ringa skara, gav HERREN likväl i deras hand en mycket talrik här, därför att folket hade övergivit HERREN, sina fäders Gud. Så fingo de utföra straffdomen över Joas.
24Suria sepaihte bel tawmchik kia a hongkuan ua; api leh pute uh Pathian TOUPA a lehngatsan jiak un TOUPAN sepaih tampite a khut uah a pia ahi. Huchibangin Joas tungah gawtna a tung sak uhi.
25Och när dessa drogo bort ifrån honom -- ty de lämnade honom kvar illa sjuk -- sammansvuro sig hans tjänare mot honom, därför att han hade utgjutit prästen Jojadas söners blod, och dräpte honom på hans säng; detta blev hans död. Och man begrov honom i Davids stad; dock begrov man honom icke i konungagravarna.
25Huan, a paisan nung un (natna thupi tak thuakin a paisan ua) amah mite ngeiin siampu Jehoiada tapate sisan jiakin a sawm ua, a lupnaa lum lai a that ua, a sita hi: David khopi ah a vui ua, himahleh kumpipate hanah a phum tei kei uh.
26Och de som sammansvuro sig mot honom voro Sabad, son till ammonitiskan Simeat, och Josabad, son till moabitiskan Simrit.
26Hiaite amah sawmmite ahi uh; Amon mi Simeath tapa Zabad leh Moab mi Simrith tapa Jehozabad.Huchiin a tapate tungah thute, a tunga puakgik tak hong kingak tungtang thu te; Pathian in a bawlphat tungtang thu te, ngai dih kumpipa tanchin hilhchianna bu ah gelh ahi. Huan, a sikin a tapa Amazia a lalta hi.
27Men om hans söner, och om de många profetior som förkunnades mot honom, och om huru Guds hus åter upprättades, härom är skrivet i »Utläggning av Konungaboken». Och hans son Amasja blev konung efter honom.
27Huchiin a tapate tungah thute, a tunga puakgik tak hong kingak tungtang thu te; Pathian in a bawlphat tungtang thu te, ngai dih kumpipa tanchin hilhchianna bu ah gelh ahi. Huan, a sikin a tapa Amazia a lalta hi.