¹Sedan han hade utfört detta och bevisat sådan trohet, kom Sanherib, konungen i Assyrien, och drog in i Juda och belägrade dess befästa städer och tänkte erövra dem åt sig.

¹Huchibanga muanhuai taka thil a hih nung un Assurai kumpipa Senakerib a hongkuana, Juda gamah a hongluta, kulh nei khuate a honguma, lak a hongtum hi.

²Då nu Hiskia såg att Sanherib kom, i avsikt att belägra Jerusalem,

²Huan, Senakerib a hongkuana, Jerusalem hongsual a tum chih Hezekiain a theihin

³rådförde han sig med sina förnämsta män och sina hjältar om att täppa för vattnet i de källor som lågo utom staden; och de hjälpte honom härmed.

³Kho po lama tuite hihtat dingin a miliante leh a mi hatte a thuhilha; huchiin a panpih ua.

⁴Mycket folk församlades och täppte till alla källorna och dämde för bäcken som flöt mitt igenom trakten, ty de sade: »När de assyriska konungarna komma, böra de icke finna vatten i sådan myckenhet.»

⁴Huchiin mi tampi a kikaikhawm ua, tui tengteng leh gamsunga luang suak luite a ching tan ua, Assuria kumpipate ahonglut ua, tui tampi bang dingin a hongnei mahmah ding ua, a chi uh.

⁵Och han tog mod till sig och byggde upp muren överallt där den var nedbruten, och byggde tornen högre, och förde upp en annan mur därutanför, och befäste Millo i Davids stad, och lät göra skjutvapen i myckenhet, så ock sköldar.

⁵Huchiin a kihang sak ua, kulh chipna tata a bawla, in sungte a lam hoiha, po lam kulhte leng. Huan David khuaah Milo a hihkipa, galvante leh lumte tampi a bawl a.

⁶Och han tillsatte krigshövitsmän över folket och församlade dem till sig på den öppna platsen vid stadsporten, och talade uppmuntrande till dem och sade:

⁶Huan, kidounaa mipi heutute a bawla, khopi kongkhak mun za laiah a sam khawma,

⁷»Varen frimodiga och oförfärade, frukten icke och varen icke förskräckta för konungen i Assyrien och för hela den hop han har med sig; ty med oss är en som är större än den som är med honom.

⁷Hat takin, hangsan takin om unla, Assuria kumpipa leh a heute mipi lau kei unla, lunglel sam kei un:

⁸Med honom är en arm av kött, men med oss är HERREN, vår Gud, och han skall hjälpa oss och föra våra krig. Och folket tryggade sig vid Hiskias, Juda konungs, ord.

⁸Amah lama pang sa sepaih ahi ua, ei honpanpih ding leh hon dou sak dinga ei lam pang bel TOUPA I Pathian uh ahi ngala, chiin lungmuanna thu a gena.

⁹Därefter sände Sanherib, konungen i Assyrien -- som nu med hela sin härsmakt låg framför Lakis -- sina tjänare till Jerusalem, till Hiskia, Juda konung, och till alla dem av Juda, som voro i Jerusalem, och lät säga:

⁹Huai nungin Assuria kumpipa Senakeribin (amah leh a sepaihte Lakis ah a om ua) Juda kumpipa Hezekia leh Jerusalema Juda mi tengteng kiangah,

¹⁰»Så säger Sanherib, konungen i Assyrien: Varpå förtrösten I, eftersom I stannen kvar i det belägrade Jerusalem?

¹⁰Assuria kumpipa Senakeribin hichiiin a chi, Jerusalem lak bang ahia na up louhna uh?

¹¹Se, Hiskia uppeggar eder, så att I kommen att dö genom hunger och törst; han säger: 'HERREN, vår Gud, skall rädda oss ur den assyriske konungens hand.'

¹¹Hezekiain, TOUPA i Pathianin Assuria kumpipa khut akipan honhunke ding, chiin gilkial leh dangtaka na sih maina ding un a honkhem ahi kei maw?

¹²Har icke denne samme Hiskia avskaffat hans offerhöjder och altaren och sagt till Juda och Jerusalem: 'Inför ett enda altare skolen I tillbedja, och på detta skolen I tända offereld'?

¹²Hezekia mah ahi kei maw, a mun sangte leh a maitamte chimsaka Juda mi leh Jerusalema mite kianga, Maitam khatah Pathian na be ding ua, gimlim na hal ding uh, chia thu pepa?

¹³Veten I icke vad jag och mina fäder hava gjort med andra länders alla folk? Hava väl de gudar som dyrkas av folken i dessa andra länder någonsin förmått rädda sina länder ur min hand?

¹³Kei leh ka puten gam chih nam chih tunga ka thil hih uh na theikei ua hia?

¹⁴Ja, vilket bland alla dessa folk som mina fäder hava givit till spillo har väl haft någon gud som har förmått rädda sitt folk ur min hand eftersom I menen att eder Gud förmår rädda eder ur min hand!»

¹⁴Kua nam pathian ahia ka puten a hih man uh ka khut akipana a mite uh hunkhe thei oma, nou Pathianin leng ka khuta kipana a honhutkhiak theih tuamna ding?

¹⁵Nej, låten nu icke Hiskia så bedraga och uppegga eder, och tron honom icke; ty ingen gud hos något folk eller i något rike har förmått rädda sitt folk ur min hand eller ur mina fäders hand. Huru mycket mindre skall då eder Gud kunna rädda eder ur min hand!»

¹⁵Huaijiakin Hezekiain honkhem kei henla, huchibangin honkhem kei henla, amah um kei un; bang nam pathian leh bang gam pathian himhim a mite uh ka khuta kipan leh ka pute khuta kipan hunkhe thei a om kei ua; bangchiin na Pathian un ka khuta kipan a honhunkhe thei tuam mahmah dia? chiin Jerusalem ah a mite a sawl hi.

¹⁶Och hans tjänare talade ännu mer mot HERREN Gud och mot hans tjänare Hiskia.

¹⁶Huan, a miten huai sanga thupiin TOUPA Pathian leh a sikha Hezekia tungtang thu a hoihloulamin a gen uh.

¹⁷Han hade ock skrivit ett brev vari han smädade HERREN, Israels Gud, och talade mot honom så: »Lika litet som de gudar som dyrkas av folken i de andra länderna hava kunnat rädda sina folk ur min hand, lika litet skall Hiskias Gud kunna rädda sitt folk ur min hand.»

¹⁷Huan, Israelte TOUPA Pathian suk hehna lamsang leh a gense lam sangin lai a gelh nalaia, Gam chih, nam chih pathianten ka khuta kipan a mite uh a hunkhe theilou bangmahin Hezekia Pathian in leng ka khuta kipan a mite a hunkhe kei hial ding, chiin.

¹⁸Och till Jerusalems folk, dem som stodo på muren, ropade de med hög röst på judiska för att göra dem modlösa och förskräckta, så att man sedan skulle kunna intaga staden.

¹⁸Huan, khua a lak theihna ding un a mulkimsakna ding leh lungjinsakna dingin Jerusalema kulha omte Juda pauin ngaihtakin a kikou khum uh.

¹⁹Och de talade om Jerusalems Gud på samma sätt som om de främmande folkens gudar, vilka äro verk av människohänder.

¹⁹Jerusalem Pathian mihing khuta bawl khovel pathian bang lel phetin a gen uh.

²⁰Men vid allt detta bådo konung Hiskia och profeten Jesaja, Amos' son, och ropade till himmelen.

²⁰Huchiin kumpipa Hezekia leh Amoz tapa jawlnei Isaiin huaijiakin a thum ua, vana om a sam uh.

²¹Då sände HERREN en ängel, som förgjorde alla de tappra stridsmännen och furstarna och hövitsmännen i den assyriske konungens läger, så att han med skam måste draga tillbaka till sitt land. Och när han en gång gick in i sin guds hus, blev han där nedhuggen med svärd av sina egna söner.

²¹Huan, TOUPAN angel a sawla, huaiin Assuria kumpipa giahmuna mi hat hangsan tengteng, makai heutute a hihlum hi. Huchiin zum mahmah mel puin a gam lamah a pai nawnta hi. Huan, a pathian ina a vahoh laiin amah gila gahte mahmahin namsauin a na hihlumta uhi.

²²Så frälste HERREN Hiskia och Jerusalems invånare ur Sanheribs, den assyriske konungens, hand och ur alla andras hand; och han beskyddade dem på alla sidor.

²²Huchibangin TOUPAN Hezekia leh Jerusalema mite Assuria kumpipa Senakerib khuta kipan leh mi dang tengteng khut akipan a humbita, a kim ua mite laka a veng hi.

²³Och många förde skänker till HERREN i Jerusalem och dyrbara gåvor till Hiskia, Juda konung; och han blev härefter högt aktad av alla folk.

²³Huan, mi tampiin Jerusalemah TOUPA ading thilpiak a hontawi ua, thil manpha pipite Juda kumpipa Hezekia a hong pia ua; huai akipanin nam chih mitmuhin pahtawiin a omta hi.

²⁴Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Då bad han till HERREN, och han svarade honom och gav honom ett undertecken.

²⁴Huailaiin Hezekia bel si zou dingin a chinaa, TOUPA kiangah a thuma; huan, a nadawnga, chiamtehna a pia a.

²⁵Dock återgäldade Hiskia icke det goda som hade blivit honom bevisat, utan hans hjärta blev högmodigt; därför kom förtörnelse över honom och över Juda och Jerusalem.

²⁵Himahleh Hezekiain amah adinga hoih kihih dungjuiin a hih keia, a lungtang a hong kisaktheih jiakin: huaijiakin a tungah leh Judate leh Jerusalem tungah hehna a hongtung hi.

²⁶Men då Hiskia ödmjukade sig, mitt i sitt hjärtas högmod, och Jerusalems invånare med honom, drabbade HERRENS förtörnelse dem icke, så länge Hiskia levde.

²⁶Ahihhangin Hezekiain a lungtang kisaktheihna kisikin a kiniamkhiak nawna, amah leh Jerusalema mite toh; huchiin Hezekia dam sungin TOUPA hehna a tunguah a hongtungta kei hi.

²⁷Och Hiskias rikedom och härlighet var mycket stor; han hade byggt sig skattkamrar för silver och guld och ädla stenar, och för välluktande kryddor, och för sköldar och för allahanda dyrbara håvor av andra slag,

²⁷Huan, Hezekiain sum leh pai a nahaua, a nathupita mahmaha; dangkasik te, dangkaeng te, suangmantam te, gimlimte, lumte leh tuiumbelsuan hoih pipi koihkhawmna in a lama:

²⁸så ock förrådshus för vad som kom in av säd, vin och olja, ävensom stall för allt slags boskap; och hjordar hade han skaffat för sina fållor.

²⁸Buh te, uain te, thau te koih khawmna in leng a lam laia; huan, gan chiteng koihna leh belam huangte a bawl hi.

²⁹Och han hade byggt sig städer och förvärvat sig stor rikedom på får och fäkreatur; ty Gud hade givit honom mycket stora ägodelar.

²⁹Huan, khuate leng a bawl laia, belam hon leh bawng hon a hau mahmah maia; Pathianin neizou takin a bawl hi.

³⁰Det var ock Hiskia som täppte till Gihonsvattnets övre källa och ledde vattnet nedåt, väster om Davids stad. Och Hiskia var lyckosam i allt vad han företog sig.

³⁰Hezekia mahin Gihon lui tui saknung zopen a hubinga, David kho tumlam pangah a luang khe saka. Huciin Hezekia a thilhih tengtengah a lamzang jel.

³¹Jämväl när från Babels furstar de sändebud kommo, som voro skickade till honom för att fråga efter det under som hade skett i landet, övergav Gud honom allenast för att pröva honom, på det att han skulle förnimma allt vad som var i hans hjärta.

³¹Babulon milianten palai a sawl ua a gama thil lamdang a dot thu uah a lungtang om tengteng a theih theihna dingin Pathianin a nusiain a zeet hi.

³²Vad nu mer är att säga om Hiskia och om hans fromma gärningar, det finnes upptecknat i »Profeten Jesajas, Amos' sons, syner», i boken om Judas och Israels konungar.

³²Hezekia thilhih dang tengteng te, a thilhih hoih te ngai dih, Amoz tapa jawlnei Isai kilakna bu, Juda kumpipa leh Israel kumpipate tanchin bu ah a tuang hi.Huan, Hezekia bel a pi leh pute kiangah a ihmua, David tapate han mun paitouhnaah a vui ua; Judate tengteng leh Jerusalema miten a sih niin thupitakin a gal uh. Huan, a tapa Manasi a sikin a lal ta hi.

³³Och Hiskia gick till vila hos sina fäder, och han begrov honom på den plats där man går upp till Davids hus' gravar; och hela Juda och Jerusalems invånare bevisade honom ära vid hans död. Och hans son Manasse blev konung efter honom.

³³Huan, Hezekia bel a pi leh pute kiangah a ihmua, David tapate han mun paitouhnaah a vui ua; Judate tengteng leh Jerusalema miten a sih niin thupitakin a gal uh. Huan, a tapa Manasi a sikin a lal ta hi.