¹Därefter höll Josia HERRENS påskhögtid i Jerusalem; man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden.

¹Huan, Josiain Jerusalem ah TOUPA adin paikan ankuang a bawla; paikan ankuang luina ding kha khatna, ni sawm leh ni li niin a gou hi.

²Och han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i HERRENS hus.

²Huan, siampute a nasep uh a seh saka, TOUPA ina nasepna na sem dingin a hasuan hi.

³Och han sade till leviterna som undervisade hela Israel, och som voro helgade åt HERREN: »Sätten den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels konung, har byggt. Den skall icke mer vara en börda på edra axlar. Tjänen nu HERREN, eder Gud, och hans folk Israel.

³Huan, Israel mite sinsakmi, Pathian dinga hihtuam Levite kiangah, Israel kumpipa David tapa Solomon in lamah bawm siangthou koih un; na liangjang ua jawn a kiphamohta kei ding; TOUPA na Pathian uh leh a mi Israelte na sem ta un.

⁴Gören eder redo efter edra familjer, i edra avdelningar, enligt vad David, Israels konung, har föreskrivit, och enligt hans son Salomos föreskrifter,

⁴Huan, Israel kumpipa David gelh bang leh a tapa Solomon gelh bangin na inkuan intekpen dung jui jelin apawlpawlin kisa un.

⁵och inställen eder i helgedomen, ordnade efter edra bröders, det meniga folkets, familjeskiften, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på vart skifte.

⁵Huan, na unaute uh inkuan intekpen dung jui jelin Levite tuama tantuan neiin mun siangthou ah om un.

⁶Och slakten påskalammet och helgen eder och reden till det för edra bröder, så att I gören efter HERRENS ord genom Mose.»

⁶Paikan ankuangluina ding gou unla, kihihsiangthou unla, Mosi zanga TOUPA gen bang hih dingin na unaute uh dingin bawl un, a chi a.

⁷Och Josia gav åt det meniga folket såsom offergärd småboskap, dels lamm och dels killingar, till ett antal av trettio tusen, alltsammans till påskoffer, åt alla som voro där tillstädes, så ock tre tusen fäkreatur, detta allt av konungens enskilda egendom.

⁷Huan, Josiain huaia mi om tengteng paikan ankuang adia lan dingin gan hon laka belam nou leh kel nou sing thum leh bawngtal sang thum a piaa: huaite bel kumpipa sum laka ahi hi.

⁸Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.

⁸Huan, a milianten mipi te, siampu te, Levite amau ut thua lan dingin a pia ua. Pathian in heutu, Hilkia te, Zekeria te, Jehiel ten paikan ankuang dia lan dingin gan nou sang nih leh za guk leh bawngtal za thum siampute a pia uh.

⁹Men Konanja och hans bröder, Semaja och Netanel, jämte Hasabja, Jegiel och Josabad, de översta bland leviterna, gåvo åt leviterna såsom offergärd fem tusen lamm och killingar till påskoffer, så ock fem hundra fäkreatur.

⁹Huan, Konani te, a unau Semai leh Nethanel te, Levite heutu Hasabi te, Zeiel te, Jozabad ten leng paikan ankuang dia lat dingin Levite gan nou sang nga leh bawngtal za nga a pia uh.

¹⁰Så blev det då ordnat för gudstjänsten; och prästerna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och likaledes leviterna, efter sina avdelningar, såsom konungen hade bjudit.

¹⁰Huchiin nasepna a bawl ua, kumpipa thupiak bangin siampute a mun uah a ding ua, Levite a pawl dan bang jel un.

¹¹Därefter slaktade de påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som de togo emot av leviterna; och dessa drogo av huden.

¹¹Huan, paikan ankuangluina ding a gou ua, siamputen sisan a theh ua, Leviten a hawk uh.

¹²Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt det meniga folket, efter deras familjeskiften, för att de skulle offra dem åt HERREN, såsom det var föreskrivet i Moses bok. På samma sätt gjorde de ock med fäkreaturen.

¹²Huan, Mosi laibua tuang banga a inkuan khen dan uh dungjui jela TOUPA kianga lat dinga piak dingin halmang thillatte a lasawn ua. Bawngtalte leng huchibang mahin a hih uh.

¹³Och de stekte påskalammet på eld, på föreskrivet sätt; men tackoffersköttet kokade de i grytor, pannor och kittlar och delade ut det med hast åt allt det meniga folket.

¹³Huan, paikan ankuangluina ding a dan bangin a em min ua; huan, thillat siangthou sa bel, belte, bel khainaneite, bel gongzatein a ui ua, mi tengteng kiangah a paipih uhi.

¹⁴Sedan redde de till åt sig själva och åt prästerna; ty prästerna, Arons söner, voro upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena; därför måste leviterna reda till både åt sig och åt prästerna, Arons söner.

¹⁴Huan, huai khitiin amau leh siampute ding a bawl ua; Aron ta siampute halmang thillat leh sa thau lanin jan tanphin a baui ngal ua; huaijiakin Leviten amau leh Aron ta siampute ading a bawl uh ahi.

¹⁵Och sångarna, Asafs barn, stodo på sin plats, såsom David och Asaf och Heman och konungens siare Jedutun hade bjudit, och dörrvaktarna stodo var och en vid sin port; de behövde icke gå ifrån sin tjänstgöring, ty deras bröder, de andra leviterna, redde till åt dem.

¹⁵Huan, David leh Asaph leh Heman leh kumpipa jawlnei Jeduthun te thupiak bangin lasami Asaph tapate a mun uah a ding ua, huan, kongkhak ngakmite bel kongkhak chihah a om ua; a unau Leviten a bawlsak jiak un a na uh paisan a kiphamoh kei.

¹⁶Så blev allt ordnat för HERRENS tjänst på den dagen, i det att man höll påskhögtid och offrade brännoffer på HERRENS altare, såsom konung Josia hade bjudit.

¹⁶Huchiin kumpipa Josia thupaik banga paikan ankuang nei ding leh TOUPA maitama halmang thillat lan dingin huai ni mahin TOUPA nasepna thil tengteng a bawl uh.

¹⁷De israeliter som voro där tillstädes höllo nu påskhögtid och firade det osyrade brödets högtid i sju dagar.

¹⁷Huan, Israel suan huailaia omten huai niin paikan ankuang anei ua, tnaghou silngou sohlouh ankuang leng ni sagih a nei lai uh:

¹⁸En påskhögtid lik denna hade icke blivit hållen i Israel sedan profeten Samuels tid; ty ingen av Israels konungar hade hållit en sådan påskhögtid som den vilken nu hölls av Josia jämte prästerna och leviterna och hela Juda och dem av Israel, som voro där tillstädes, jämväl Jerusalems invånare.

¹⁸Jawlnei Samuel dam lai akipan Israel gamah paikan ankuang huchibang himhim a nei ngei kei ua; Israel kumpipa kuamahin Josia leh siampute leh Levite leh Juda tengteng leh Israelten a neih bang uh nei a om sam kei uh.

¹⁹I Josias adertonde regeringsår hölls denna påskhögtid.

¹⁹Kum sawm leh kum giat Josia a lal kumin huai paikan ankuang a nei uhi.

²⁰Efter allt detta, sedan Josia hade försatt templet i gott stånd, drog Neko, konungen i Egypten, upp för att strida vid Karkemis, som ligger vid Frat; och Josia drog ut mot honom.

²⁰Huai tengteng khia Josiain biakin a bawl khitin, Aigupta kumpipa Nako Karkemis sual dingin Euphrate luiah a pai toua; huan, Josiain a vasual hi.

²¹Då skickade denne sändebud till honom och lät säga: »Vad har du med mig att göra, du Juda konung? Det är icke mot dig jag nu kommer, utan mot min arvfiende, och Gud har befallt mig att skynda. Hör upp att trotsa Gud, som är med mig, och tag dig till vara, så att han icke fördärvar dig.»

²¹Himahleh, aman, Nang Juda kumpipa, keil lehnang bang ahia I kihihna ding om? nang sual dingin ka hongpai keia, ka dou sa dou dingin ahi jaw ka hong, Pathianin kin dingin thu honpiaa, ka lama pang Pathian doudal kei dih, a hohhihmang kha ding hi, chiin palai a sawla.

²²Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord, som dock kommo från Guds mun. Och det kom till strid på Megiddos slätt.

²²Himahleh Josiain a kiksan nuam keia, a dou theihna ding in a kibawl lamdanga, Pathian kama kipana Neko thu gen a pom keia, Megido guamah nasual dingin a kuan hi.

²³Men skyttarnas skott träffade konung Josia; och konungen sade till sina tjänare: »Bären mig undan, ty jag är svårt sårad.»

²³Huan, thal kap miten Josia a kap ua; huan, kumpipan a sikhate kiangah, Honpai mang pih un, liamna thupi mahmah ka tuakta, a chi a.

²⁴Då buro hans tjänare honom från stridsvagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem; och han gav upp andan och blev begraven där hans fäder voro begravna. Och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.

²⁴Huchiin a sikhaten kangtalai akipan a la khia ua, a kangtalai dangah a koih ua, Jerusalem ah a paipih ua, a si a, a pi leh pute hanah a vui uh. Juda mi tengteng leh Jerusalema miten Josia a sun uhi.

²⁵Och Jeremia sjöng en klagosång över Josia. Och alla sångare och sångerskor talade sedan i sina klagosånger om Josia, såsom man gör ännu i dag; och dessa sånger blevo allmänt gängse i Israel. De finnas upptecknade bland »Klagosångerna».

²⁵Huan, Jeremiain Josia a kaha; huan, lasami numei leh pasalten tutanin Josia a kahna la uh a gen lai lai uh. Israel gamah danin a nei ua, ngai dih, kahna la ah atuangta hi.

²⁶Vad nu mer är att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde, efter vad föreskrivet var i HERRENS lag,

²⁶Josia thilhih dang tengteng, a thilhih hoih te, TOUPA dan bua gelh bangjelin,A masa pen a nanungpente leng, ngai dih, Israel kumpipa leh Juda kumpipate tanchinbuah a tuang hi.

²⁷och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det finnes upptecknat i boken om Israels och Juda konungar

²⁷A masa pen a nanungpente leng, ngai dih, Israel kumpipa leh Juda kumpipate tanchinbuah a tuang hi.