¹Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem. Hans moder hette Hefsi-Ba.

¹Manasi A lal pattungin kum sawm leh kum niha upa ahia; Jerusalem ah kum sawmnga leh kum nga a lal: a nu min Hephzi-bi ahi.

²Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.

²Huan, TOUPAN Israel suante maa a delhkhiaksa namten thil kihhuai tak a hih sekte uh bang, TOUPA mitmuhin thil hoih lou pipite a hihsek a.

³Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade förstört, och reste altaren åt Baal och gjorde en Asera, likasom Ahab, Israels konung, hade gjort, och tillbad och tjänade himmelens hela härskara.

³A pa Hezekiain a hihsiatsa mun sangte a dingsak nawna; Israel kumpipa Ahab hih bangin Baal maitamte a dingsaka, Asera te a bawla, vana om tengteng a biaa, a na uh a sem.

⁴Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade sagt: »Vid Jerusalem vill jag fästa mitt namn.»

⁴TOUPAN Jerusalem ah ka min ka omsak ding, a chihna TOUPA inah maitamte a bawla.

⁵Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda förgårdarna till HERRENS hus.

⁵TOUPA in huang sung intual nih ah vana om tengteng adin maitam a bawl.

⁶Han lät ock sin son gå genom eld och övade teckentyderi och svartkonst och skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i HERRENS ögon, så att han förtörnade honom.

⁶Huan, a tapa meiah a lutsaka, aisan te bang a chinga, bum te bang a hiha, dawi aisansiam jawlte leh bumsiamte a guaiguai hi: TOUPA mitmuhin thil hoih lou thupi mahmah a hehsak dingin a hih nak sek hi.

⁷Och Aserabelätet som han hade låtit göra satte han i det hus om vilket HERREN hade sagt till David och till hans son Salomo: »Vid detta hus och vid Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid

⁷Huan, TOUPAN David leh a tapa Solomon kianga, Hiai in leh Jerusalem khua, Israel chi tengteng laka ka telah ka min khantawnin ka omsak ding;

⁸Och jag skall icke mer låta Israel vandra flyktig bort ifrån det land som jag har givit åt deras fäder, om de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, och det alldeles efter den lag som min tjänare Mose har givit dem.»

⁸Thu ka piak tengteng leh ka sikha Mosiin dan a piak bang tengteng a pom peuh mah uleh a pi leh pu te uh ka piaksa gam akipan Israelte khete leng ka kalsuan khe sak nawn sam kei ding, ana chih khitsa inah Asera lim a bawl a koiha.

⁹Men de lyssnade icke härtill, och Manasse förförde dem, så att de gjorde mer ont än de folk som HERREN hade förgjort för Israels barn.

⁹Himahleh apom nuamkei ua; Toupan Israel suante maa a delhkhiaksa namte hih sang thama thupizaw thil hihkhial ding in Manasiin mite a khemkhem a:

¹⁰Då talade HERREN genom sina tjänare profeterna och sade:

¹⁰Huan, Toupan a sikha jawlneite zangin thu a gena;

¹¹»Eftersom Manasse, Juda konung, har bedrivit dessa styggelser och så gjort mer ont, än allt vad amoréerna som voro före honom hava gjort, så att han med sina eländiga avgudar har kommit också Juda att synda,

¹¹Juda kumpipa Manasiin hiai thil kihhuai takte a hih a, aman Amorte sang thamin a hih khial thupi hi, Judate a milimtea thil hihkhelhsak jiakin:

¹²därför säger HERREN, Israels Gud, så: 'Se, jag skall låta en sådan olycka komma över Jerusalem och Juda, att det skall genljuda i båda öronen på var och en som får höra det.

¹²Toupa, Israel Pathian in hi chi in achi: Ngai dih ua, Jerusalem leh Juda tungah a za peuhmahte bil langnih in khengzou khop thil hoih lou ka hontungsak sin hi.

¹³Och mot Jerusalem skall jag bruka det mätsnöre som jag brukade mot Samaria, och det sänklod som jag brukade mot Ahabs hus; och jag skall skölja Jerusalem tomt, såsom man sköljer ett fat och, sedan man har sköljt det, vänder det upp och ned.

¹³Samari tehna khau leh Ahab inko ulum khai Jerusalem tungah ka khung ding a: huan, min a kuang a nula, a kilumlet sak bang mai in Jerusalem ka nul ding hi.

¹⁴Och jag skall förskjuta kvarlevan av min arvedel och giva dem i deras fienders hand, så att de skola bliva ett rov och ett byte för alla sina fiender --

¹⁴Huan, ka goutan om sun te ka pai khe ding a, a mel ma te uh khut ah ka pe ding:

¹⁵detta därför att de hava gjort vad ont är i mina ögon och beständigt förtörnat mig, från den dag då deras fader drogo ut ur Egypten ända till denna dag.'»

¹⁵Huchi in a pi-le-pu te uh Aigupta gama a hong pawt nung uh tuni pha a ka mit muh a thil hoih lou pipi ahih ua, hon heh sak jiakun a melma te uh tengteng mat ding leh gallak ding ahi ding uh, chi in a chi a.

¹⁶Därtill utgöt ock Manasse oskyldigt blod i så stor myckenhet, att han därmed uppfyllde Jerusalem från den ena ändan till den andra -- detta förutom den särskilda syns genom vilken han kom Juda att synda och göra vad ont var i HERRENS ögon.

¹⁶Toupa mitmuh a thilhoihlou tak hih a Judate thil hih khial sak a khelhna simlou in Manasi in poikhoihlou sisan nakpi tak in a suah lai a, Jerusalem dung leh vai a dim hi.

¹⁷Vad nu mer är att säga om Manasse och om allt vad han gjorde så ock om den synd han begick det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

¹⁷Huchi in Manasi tanchin dang te, a thil hih teng teng, a thil hih khelh te Juda kumpipate lal lai thu gelh na bu ah a tuang ahi kei mo?

¹⁸Och Manasse gick till vila hos sina fäder och blev begraven i trädgården till sitt hus, i Ussas trädgård. Och hans son Amon blev konung efter honom.

¹⁸Huan, Manasi a pi-le-pute kiangah a ihmu a, Uzza huana amah in chin huan ah a vui ta uh; huchi in atapa Amon a sikin a lal ta hi.

¹⁹Amon var tjugutvå år gammal när han blev konung, och han regerade två år i Jerusalem. Hans moder hette Mesullemet, Harus' dotter, från Jotba.

¹⁹Amon bel a lal pattungin kum sawmnih leh kum nih a upa ahi; Jerusalem ah kum nih a lal a; a nu min Mesulemeth, Jotba khua a Haruz tanu ahi.

²⁰Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fader Manasse hade gjort.

²⁰Huan, a pa Manasi hih bangmah TOUPA mitmuhin thil hoih lou tak ahih sek nak hi.

²¹Han vandrade i allt på samma väg som hans fader hade vandrat, och tjänade och tillbad de eländiga avgudar som hans fader hade tjänat.

²¹A pa lampi tot tengteng a tawn teia, milim na a septe a sema, a be tei hi:

²²Han övergav HERREN, sina fäders Gud, och vandrade icke på HERRENS väg.

²²Huchiin TOUPA, a pi leh pute Pathian a paisan a, TOUPA lampi a tawn kei.

²³Och Amons tjänare sammansvuro sig mot honom och dödade konungen hemma i hans hus.

²³Huan, Amon sikhaten amah a guk sawm ua, kumpipa amah inah a hih lum uhi.

²⁴Men folket i landet dräpte alla som hade sammansvurit sig mot konung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till konung efter honom.

²⁴Himahleh huai gama miten kumpipa Amon guk sawmmite tengteng a hihlum thuk vek ua; huchiin huai gama miten a tapa Josia a sikin kumpipa dingin a bawl ta uhi.

²⁵Vad nu mer är att säga om Amon, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.

²⁵Huchiin Amon thilhih tanchin dangte Juda kumpipate lal lai thu gelhna bu ah a tuang ahi kei maw?Huan, Uzza huana amah hanah a vui ua: huan, a tapa Josia a sikin alal pan hi.

²⁶Och man begrov honom i hans grav i Ussas trädgård. Och hans son Josia blev konung efter honom.

²⁶Huan, Uzza huana amah hanah a vui ua: huan, a tapa Josia a sikin alal pan hi.