¹Därefter sade HERREN till Mose: »Gå till Farao; ty jag har tillslutit hans och hans tjänares hjärtan, för att jag skulle göra dessa mina tecken mitt ibland dem,

¹Huan TOUPAN Mosi kiangah, Pharo kiangah lut in: amaa hiai ka chiamtehnate ka ensak theihna dingin a lungtang ka khauhsaka, a sikhate lungtang toh:

²och för att du sedan skulle kunna förtälja för din son och din sonson vilka stora gärningar jag har utfört bland egyptierna, och vilka tecken jag har gjort bland dem, så att I förnimmen att jag är HERREN.»

²Huchia na tapa bil leh, na tapa tapa bila, Aigupta gama bang thil ahia ka bawl, a lak ua chiamtehna ka hihte na gen theiha TOUPA ka hi chih na theihna ding un, a chi a.

³Då gingo Mose och Aron till Farao och sade till honom: »Så säger HERREN, hebréernas Gud: Huru länge vill du vara motsträvig och icke ödmjuka dig inför mig? Släpp mitt folk, så att de kunna hålla gudstjänst åt mig.

³Huan Mosi lah Aron Pharo kiangah a lut ua, a kiangah, Hebrute TOUPA Pathianin hichibangin a chi, Bangtan vei ka maa kiniamkhiak nial ding na hia? Ka na a sep thihna ding un, ka mite paisakin.

⁴Ty om du icke vill släppa mitt folk, se, då skall jag i morgon låta gräshoppor komma över ditt land.

⁴Huchi a hihkei a, ka mite paisak na nial leh, ngaiin, na tuipiau ah jingchiangin khaukhup ka hon la ding hi:

⁵Och de skola övertäcka marken så att man icke kan se marken; och de skola äta upp återstoden av den kvarleva som har blivit över åt eder efter haglet, och de skola aväta alla edra träd, som växa på marken.

⁵Huan lei mai a tuam ding ua, huchiin min lei a mu theikei ding; a suakta bang a ne ding ua, gialin a honhawisak teng, lou a kipana nang dinga sing poute chiteng a ne ding uh:

⁶Och dina hus skola bliva uppfyllda av dem, så ock alla dina tjänares hus och alla egyptiers hus, så att dina fäder och dina faders fäder icke hava sett något sådant, från den dag de blevo till på jorden ända till denna dag.» Och han vände sig om och gick ut ifrån Farao.

⁶Huan na inte uah a dim ding ua, na sikhate tengteng inte, leh Aigupta tengteng in; leitunga a om ua kipan tuni tan na pate, na pa uh pate un a muh ngeilouh uh, a chi ua. Huchiin a kiheia, Pharo akipanin a pawt kheta hi.

⁷Men Faraos tjänare sade till honom: »Huru länge skall denne vara oss till förfång? Släpp männen, så att de kunna hålla gudstjänst åt HERREN, sin Gud. Inser du icke ännu att Egypten bliver fördärvat?»

⁷Huan Pharo sikhaten a kiangah, Bangtan hiai mipa ei dia thang hi ding ahia? Mite paisak in, TOUPA a Pathian uh na a sem thiehna ding un: Aigupta suksiatin a om chih thei nailou na hi hia? A chi ua.

⁸Då hämtade man Mose och Aron tillbaka till Farao. Och han sade till dem: »I mån gå åstad och hålla gudstjänst åt HERREN, eder Gud. Men vilka äro nu de som skola gå?»

⁸Mosi leh Aron Pharo kiangah a honpi nawn ua; aman a kiang uah, Pai un, TOUPA na Pathian uh na sem un: ahihhangin a pai dingtekuate ahi ua? A chi a.

⁹Mose svarade: »Vi vilja gå både unga och gamla; vi vilja gå med söner och döttrar, med får och fäkreatur; ty en HERRENS högtid skola vi hålla.»

⁹Huan Mosiin, Ka naupangte u toh, ka tekte utoh, ka tapate uleh ka tanute uh, ka ganhonte u leh ka belamhonte utoh ka pai ding uh; TOUPA kianga ankuangluina neiding ka hih jiak un, a chi a.

¹⁰Då sade han till dem: »Må HERREN: vara med eder lika visst som jag släpper eder med edra kvinnor och barn! Där ser man att I haven ont i sinnet!

¹⁰Huan aman a kiang uah, Huchibangin TOUPA na kianguah om hen, kon paisak bangin, leh na naute uh: kiveng un, na ma uah gilou a om jiakin.

¹¹Nej; I män mån gå åstad och hålla gudstjänst åt HERREN; det var ju detta som I begärden.» Och man drev dem ut ifrån Farao.

¹¹Huchi hi lou e: nou pasal pichingteng kuan unlan, TOUPA na vasem un; huai lah na ut ngal ua, a chi a. Huchiin Pharo maa kipan delhkhiakin a omta uhi.

¹²Och HERREN sade till Mose: »Räck ut din hand över Egyptens land, så att gräshoppor komma över Egyptens land och äta upp alla örter i landet, allt vad haglet har lämnat kvar.»

¹²Huchiin TOUPAN Mosi kiangah, Aigupta gam tungah khaukhupte a dingin na khut zan khiain, Aigupta gam a hongpai touh ua, gama haichi teng, gial nutsiatte nei, a nek theihna ding un, a chi a.

¹³Då räckte Mose ut sin stav över Egyptens land, och HERREN lät en östanvind blåsa över landet hela den dagen och hela natten; och när det blev morgon, förde östanvinden gräshopporna fram med sig.

¹³Huan Mosiin achiang Aigupta gam tungah a lika, huan TOUPAN huai ni nitumin leh huai jankhuain suahlam huih a nungsaka; jingsang a honghihin suahlam huihin khaukhup a hontunta hi.

¹⁴Och gräshopporna kommo över hela Egyptens land och slogo i stor mängd ned över hela Egyptens område; en sådan myckenhet av gräshoppor hade aldrig tillförne kommit och skall icke heller hädanefter komma.

¹⁴Huchiin Aigupta gam tengteng tungah khaukhupte a paitou ua, Aigupta tuipiau tengah a khawl ua: chimtakhuai mahmah uhi; ama lam uah huchibang khaukhup amau bangin a om keia, anunglam un leng huchibang a om samkei ding hi.

¹⁵De övertäckte hela marken, så att marken blev mörk; och de åto upp alla örter i landet och all frukt på träden, allt som haglet hade lämnat kvar; intet grönt blev kvar på träden eller på markens örter i hela Egyptens land.

¹⁵Lei mai tengteng a tum jiak un, gam a mialta hi; huan gama haichi chih a ne ua, gialin a hawi singte gahte teng toh: huchiin singte ah hiam, loua haichite ah hiam zong thil hing a omte keia, Aigupta gamsung tengah.

¹⁶Då kallade Farao med hast Mose och Aron till sig och sade: »Jag har syndat mot HERREN, eder Gud, och mot eder.

¹⁶Huaitakin Pharoin kintakin Mosi leh Aron a sam saka; TOUPA na Pathian leh nou tungah ka khialta hi,

¹⁷Men förlåt nu min synd denna enda gång; och bedjen till HERREN, eder Gud, att han avvänder allenast denna dödsplåga ifrån mig.»

¹⁷Huaijiakin tuin, kon ngen hi, hiai tutunga lel ka khelhna ngaidam inla, hiai sihna kia keia kipana a lakmang theihna dingin, TOUPA na Pathian ngen in, achia a.

¹⁸Då gick han ut ifrån Farao och bad till HERREN.

¹⁸Huchiin Pharo a kipanin a paikhetaa, TOUPA a ngenta.

¹⁹Och HERREN vände om vinden och lät en mycket stark västanvind komma; denna fattade i gräshopporna och kastade dem i Röda havet, så att icke en enda gräshoppa blev kvar inom Egyptens hela område.

¹⁹Huan TOUPAN suahlam huih hat mahmah a khahtaa, huaiin khaukhupte a lamanga, Tuipi San ah a lawn lutta; huchiin Aigupta luipiau tengteng ah khaukhup khat leng a omta kei hi.

²⁰Men HERREN förstockade Faraos hjärta, så att han icke släppte Israels barn.

²⁰Ahihhangin TOUPAN Pharo lungtang a khauh saka, huchiin Israel suante a paisak nuamta kei hi.

²¹Därefter sade HERREN till Mose: »Räck din hand upp mot himmelen, så skall över Egyptens land komma ett sådant mörker, att man kan taga på det.»

²¹Huan TOUPAN Mosi kiangah, Aigupta gam tunga khomial a omtheihna dingin, khomial theih theih ding ngei, van lam ah na khut lik khiain, a chi a.

²²Då räckte Mose sin hand upp mot himmelen, och ett tjockt mörker kom över hela Egyptens land i tre dagar.

²²Huan Mosiin vanlam ah a khut lik a khiaa; huchiin ni thum Aigupta gam tengteng ah khomial bikbek a omta hi:

²³Ingen kunde se den andre, och ingen kunde röra sig från sin plats i tre dagar. Men alla Israels barn hade ljust där de bodde.

²³Akuakuamah a kimu kei ua, a omna a kipanin ni thum kuamah a thou kei uh: a hihhangin Israel suante tengtengin a tenna uah vakna nei uhi.

²⁴Då kallade Farao Mose till sig och sade: »Gån åstad och hållen gudstjänst åt HERREN; låten allenast edra får och fäkreatur bliva kvar. Också edra kvinnor och barn må gå med eder.»

²⁴Huan Pharo in Mosi a sama, pai un, Toupa na sem un; na bawnghonte uleh na ganhonte uh kia om uhen: na naute un leng hon jui uhen, a chi a.

²⁵Men Mose sade: »Du måste ock låta oss få slaktoffer och brännoffer att offra åt HERREN, vår Gud.

²⁵Huan Mosiin, TOUPA ka pathian uh kianga ka kithoih theihna ding un, kithoihnate leh halmang thillate leng na honpiak ngeingei ding ahi.

²⁶Också vår boskap måste gå med oss, och icke en klöv får bliva kvar; ty därav måste vi taga det varmed vi skola hålla gudstjänst åt HERREN, vår Gud. Och förrän vi komma dit, veta vi själva icke vad vi böra offra åt HERREN.»

²⁶Ka bawnghonte un leng a honzuih ding uh ahi; nunglamah chin khat lel leng nawtsiat louh ding; huaite akipana TOUPA ka Pathian uh nasepna dia ka lak ding uh a hihjiakin; tualai ka tun masiah uh, bangin ahia TOUPA na ka sep ding uh ka theikei uh, a chi hi.

²⁷Men HERREN förstockade Faraos hjärta, så att han icke ville släppa dem.

²⁷A hihhangin TOUPAN Pharo lungtang a khausaka, amau a pai sak nuam kei hi.

²⁸Och Farao sade till honom: »Gå bort ifrån mig, och tag dig till vara för att ännu en gång komma inför mitt ansikte; ty på den dag du kommer inför mitt ansikte skall du dö.»

²⁸Huchiin Pharoin a kiangah, Ka kianga kipan paimang in, kiveng in, ka mel mu nawn ken; ka mel na muh ninia si ding na hih jiakin, a chi a.Huan, Mosiin, Na gen hoih e, na mel ka mu nawnta kei dinghi, a chi hi.

²⁹Mose svarade: »Du har talat rätt; jag skall icke vidare komma inför ditt ansikte.»

²⁹Huan, Mosiin, Na gen hoih e, na mel ka mu nawnta kei dinghi, a chi hi.