1Och en man av Levis hus gick åstad och tog till hustru Levis dotter.
1Huan, Levi inn a kipan pasal khat a paikhia a, Levi tanu ji in anei hi.
2Och hustrun blev havande och födde en son. Och hon såg att det var ett vackert barn och dolde honom i tre månader.
2Huan. Numei in nau apai a, tapa anei a: Naupang mel hoih ahi chih a theih in, kha thum a selta hi.
3Men när hon icke längre kunde dölja honom, tog hon en kista av rör, beströk den med jordbeck och tjära och lade barnet däri och satte den så i vassen vid stranden av Nilfloden.
3Huchia a sel joh nawnlouh takin, phaiphek bawm abawl saka, vahai buan leh chimin ajutbit a, asungah nau a koih a; lui pangah loupa kawm ah a koih hi.
4Och hans syster ställde sig ett stycke därifrån, för att se huru det skulle gå med honom.
4Huchiin, asanggamnu gamla kuamah a dinga, bang ahong suak hiam chih thei ding in.
5Och Faraos dotter kom ned till floden för att bada, och hennes tärnor gingo utmed floden. När hon nu fick se kistan i vassen, sände hon sin tjänarinna dit och lät hämta den till sig.
5Huan, Pharo tanu luiah kisil dingin a hong paisuk a; a nungjui nute lui geiah avak uhi; huchia loupa laka bawm a muh in, a nungjui nu vala dingin a sawl hi.
6Och när hon öppnade den, fick hon se barnet och såg att det var en gosse, och han grät. Då ömkade hon sig över honom och sade: »Detta är ett av de hebreiska barnen.»
6Ahon leh, naupang amuta: huan, ngaiin, naungek akapta hi. Huchiin, a hehpih ta a, hiai Hebru tate laka khat ahi achi hi.
7Men hans syster frågade Faraos dotter: »Vill du att jag skall gå och kalla hit till dig en hebreisk amma som kan amma upp barnet åt dig?»
7Huan, a sanggam nun Pharo tanu kiang, nau hon donsak ding, Hebru numei te laka nau don mi khat kon va sapsak na ut hia? Achia.
8Faraos dotter svarade henne: »Ja, gå.» Då gick flickan och kallade dit barnets moder.
8Huan, Pharo tanu in a kiangah, kuanin, a chi a. Huchiin nungak a kuantaa, naungek nu a vasamta hi.
9Och Faraos dotter sade till henne: »Tag detta barn med dig, och amma upp det åt mig, så vill jag giva dig lön därför.» Och kvinnan tog barnet och ammade upp det.
9Huchiin Pharo tanuin a kiangah hiai nau la khia inla hondonsak in, na loh kon pe ding, a chi a. huchiin huai numeiin nau a lataa, a donta hi.
10När sedan gossen hade vuxit upp; förde hon honom till Faraos dotter, och denna upptog honom såsom sin son och gav honom namnet Mose, »ty», sade hon, »ur vattnet har jag dragit upp honom».
10Huan, nau a khanga, pharo tanu kiangah a honpi a huchiin a tapa a honghita hi. A min dingin Mosi asa: Tui a kipana ka kaihkhiak a hih jiak in, a chi a.
11På den tiden hände sig att Mose, sedan han hade blivit stor, gick ut till sina bröder och såg på deras trälarbete. Och han fick se att en egyptisk man slog en hebreisk man, en av hans bröder.
11Huai laiin hichi a honghi a, Mosi a hong letin, a unaute kiangah a vahoha, a puakgikte uh a vamu hi, a unaute laka khat, Hebru mi khat Aigupta miin a vuak lai a vamuta.
12då vände han sig åt alla sidor, och när han såg att ingen annan människa fanns där, slog han ihjäl egyptiern och gömde honom i sanden.
12Huchiin, a dak loplopa kuamah a om kei chih a theihtakin, Aigupta mi a thattaa, piaunel ah a sel hi.
13Dagen därefter gick han åter ut och fick då se två hebreiska män träta med varandra. Då sade han till den som gjorde orätt: »Skall du slå din landsman?»
13Huan, a ni nih nia a va hoh nawn leh, ngaiin, Hebru mite laka mi nih a kilai ua; a gilou hihpa kiang, bang dinga na lawm vua na hia? a chi a.
14Han svarade: »Vem har satt dig till hövding och domare över oss? Vill du dräpa mig, såsom du dräpte egyptiern?» Då blev Mose förskräckt och tänkte: »Så har då saken blivit känd.»
14Huan, aman, ka tung ua lal leh vaihawm dia nang kuan honbawl ahia? Aigupta mi na thah banga, honthah tum na hi maw? A chi a. Huchiin, Mosi a lauthawnga, hiai thil kitheikhe petmah eive, a chi a.
15Också fick Farao höra om denna sak och ville dräpa Mose. Men Mose flydde bort undan Farao; och han stannade i Midjans land; där satte han sig vid en brunn.
15Huchia Pharoin hiai a jakin, Mosi thah dingin a zongta. Himahleh Pharo maia kipanin Mosi a taimangtaa, Midian gamah a tengta: huchiin tuileh kiangah a tu hi.
16Och prästen i Midjan hade sju döttrar. Dessa kommo nu för att hämta upp vatten och skulle fylla hoarna för att vattna sin faders får.
16Huan, Midian siampuin tanu sagih a neia: a hongpai ua, tui a hongtawi ua, a pa uh ganhon buahna dingin a tuitheite uh a dim dim uh.
17Då kommo herdarna och ville driva bort dem; men Mose stod upp och hjälpte dem och vattnade deras får.
17Huan, belamchingte a hong ua, a hawl mang ua: a hihhangin, Mosi a dinga, amau a panpiha, a ganhon uh tui a buak hi.
18När de sedan kommo hem till sin fader Reguel, sade han: »Varför kommen I så snart hem i dag?»
18Huchiin, a pa uh Reuel kianga a hong tak un, bangachia, tuniin hongpai baih ve uchia? A na chi a.
19De svarade: »En egyptisk man hjälpte oss mot herdarna; därtill hämtade han upp vatten åt oss och vattnade fåren.»
19Huan, amau, belamchingte khuta kipanin Aigupta mi khatin hon hunkhiaa, tui leng a hontawi chingsaka, ganhon a buak hi, a chi ua.
20Då sade han till sina döttrar: »Var är han då? Varför läten I mannen bliva kvar där? Inbjuden honom att komma och äta med oss».
20Huan, aman a tanute kiangah, ahihleh kaw om ahia? Bangdia huai mi honnusia? An ne dingin sam un, a chi a.
21Och Mose beslöt sig för att stanna hos mannen, och denne gav åt Mose sin dotter Sippora till hustru.
21Huchiin, Mosi huai mi kianga ten a lung a kima: huchiin aman a tanu Zippora Mosi a peta hi.
22Hon födde en son, och han gav honom namnet Gersom, »ty», sade han, »jag är en främling i ett land som icke är mitt».
22Tapa a neihsaka, a min Gersom a sa: Melmak gama mikhual ka hita, a chih jiakin.
23Så förflöt en lång tid, och därunder dog konungen i Egypten. Men Israels barn suckade över sin träldom och klagade; och deras rop över träldomen steg upp till Gud.
23Hun hongpai jel ah hichi ahi a, Aigupta kumpipa a sitaa: huchiin a koltanna jiak un Israel suantea thumthum ua, a kap ua, a kahna uh a koltan jiak un Pathian kiangah a tungtou hi.
24Och Gud hörde deras jämmer, och Gud tänkte på sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob.
24A mauna uh Pathianin a jaa, huchiin Pathianin Abraham toh, Isaak toh Jakob toh a thukhun a theigige hi.Huchiin Pathianin Israel suante a ena, Pathianin a mau a zah hi.
25Och Gud såg till Israels barn, och Gud lät sig vårda om dem.
25Huchiin Pathianin Israel suante a ena, Pathianin a mau a zah hi.