¹Och Mose vaktade fåren åt sin svärfader Jetro, prästen i Midjan. Och han drev en gång fåren bortom öknen och kom så till Guds berg Horeb.

¹Tuin Mosiin a sungpa, midian siampu, Jethro gan hon a chinga: gan hon gamdai pang lamah a pi a, Pathian tang, Horeb pha hialin, a hongpai hi.

²Där uppenbarade sig HERRENS ängel för honom i en eldslåga som slog upp ur en buske. Han såg att busken brann av elden, och att busken dock icke blev förtärd.

²Huan, pawn laka kipanin mei kuangin a kiangah Toupa angel a kilak: a en a, huan, ngaiin, meiin pawn a kuanga, huchiin pawn a kang kei hi.

³Då tänkte Mose: »Jag vill gå ditbort och betrakta den underbara synen och se varför busken icke brinner upp.»

³Huan, Mosiin, ka kihei dinga, hiai thilmuh thupi, bangdia pawn kanglou ahia, ka en ding, a chi a.

⁴När då HERREN såg att han gick åstad för att se, ropade Gud till honom ur busken och sade: »Mose! Mose!» Han svarade: »Här är jag.»

⁴Huchia en dinga a kihei Toupan a muhin pawn laka kipanin amah a sama, Mosi, Mosi, a chi a. huan, aman, hiaiah ka om a chi hi.

⁵Då sade han: »Träd icke hit; drag dina skor av dina fötter, ty platsen där du står är helig mark.»

⁵Huan, aman, hiai lam honnaih ken: na khepek akipan na khedapte suahin, na dinna mun lah lei siangthou ahi ngala, a chi a.

⁶Och han sade ytterligare: »Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud.» Då skylde Mose sitt ansikte, ty han fruktade för att se på Gud.

⁶Hichiin a chi laia, na Pa Pathian ka hi, Abraham Pathian, Isaak Pathian, leh Jakob Pathian, huchiin Mosiin a mai a sela; Pathian a et ngam louh jiakin;

⁷Och HERREN sade: »Jag har nogsamt sett mitt folks betryck i Egypten, och jag har hört huru de ropa över sina plågare; jag vet vad de måste lida.

⁷Huan, Toupan, Aigupta gama ka mite thuak gimna ka mua, a tung ua nasemheutute jiaka a kah uh ka za mahmah ta hi; a dahnate uh ka thei ngala, a chi a;

⁸Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung, det land där kananéer, hetiter, amoréer, perisséer, hivéer och jebuséer bo.

⁸Huchiin Aiguptate khuta kipana amaute pi khe ding leh, amaute huai gama kipana gamhoih, ja, bawngnawi leh khuaijua luang gam tun dia hongpai suk ka hi; Kanante, Hitte, Amorte, Perizte, Hivite leh Jebuste gamah.

⁹Fördenskull, eftersom Israels barns rop har kommit till mig, och jag därjämte har sett huru egyptierna förtrycka dem,

⁹Huai jiakin tuin, ngaiin, Israel suante kah ka kiang a hongtung: Nuaihsiahnaa Aigupta ten amau a nuaisiah uh leng ka muta hi.

¹⁰därför må du nu gå åstad, jag vill sända dig till Farao; och du skall föra mitt folk, Israels barn, ut ur Egypten»

¹⁰Huaijiakin tuin Kisain, Pharo kiangah ka honsawl ding, Aigupta gama kipana Israel suante ka mite na honpi khiak theihna dingin, a chi a.

¹¹Men Mose sade till Gud: »Vem är jag, att jag skulle gå till Farao, och att jag skulle föra Israels barn ut ur Egypten?»

¹¹Huan, Mosiin hichiin Pathian kiangah, Pharo kianga hoh dia, Aigupta gama kipana Israel suante pikhe ding, kei kua ka hia? A chi a.

¹²Han svarade: »Jag vill vara med dig. Och detta skall för dig vara tecknet på att det är jag som har sänt dig: när du har fört folket ut ur Egypten, skolen I hålla gudstjänst på detta berg.»

¹²Huan, aman, na kiangah ka om ngeingei ding, ka honsawl chih, hiai nang adin a kitheina ahi ding: Aigupta gama kipana mite na honpi khiak khit chiangin, hiai tang tungah Pathian naa na sem ding uh, a chi a.

¹³Då sade Mose till Gud: »När jag nu kommer till Israels barn och säger till dem: 'Edra fäders Gud har sänt mig till eder', och de fråga mig; 'Vad är hans namn?', vad skall jag då svara dem?»

¹³Huan, mosiin Pathian kiangah, ngaiin, Israel suante kianga ka honga, a kiangua, hichia ka chih chiangin, na pipute uh Pathianin na kiang uah a honsawl; amau hichiin ka kiangah a chi ding uh, a min bang ahia? a kiang uah bang ka chi dia? A chi a.

¹⁴Gud sade till Mose: »Jag är den jag är.» Och han sade vidare: »Så skall du säga till Israels barn: 'Jag är' har sänt mig till eder.

¹⁴Huchiin, Pathianin Mosi kiangah, KA HIH KA HI: a chi a: huan, huchibangin Israel suante kiangah na vachi ding, KA HI in na kiang uah a honsawl hi, a chi a.

¹⁵Och Gud sade ytterligare till Mose: »Så skall du säga till Israels barn: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till eder. Detta skall vara mitt namn evinnerligen, och så skall man nämna mig från släkte till släkte.

¹⁵Huan, Pathianin Mosi kiangah hichiin a chih behlap a, Israel suante Pathian, Abraham Pathian, Isaak Pathian, Jakob Pathian in na kiang uah a honsawl; hiai ka min ahi gige a, huan suan tengteng tani ka theigige na ahi.

¹⁶Gå nu åstad och församla de äldste i Israel, och säg till dem: HERREN, edra fäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, har uppenbarat sig för mig, och han har sagt: 'Jag har sett till eder och har sett det som vederfares eder Egypten;

¹⁶Kuan, inla, Israel upate kaikhawm inla, a kiang uah hichiin chiin, Na pipute uh Toupa Pathian, Abraham Pathian, Isaak Pathian leh Jakob Pathian ka kiangah a hongkika, hichiin a chi, ka hongveh peuhmaha, Aigupta gama na tung ua hihte ka muta hi:

¹⁷därför är nu mitt ord: jag vill föra eder bort ifrån betrycket i Egypten upp till kananéernas, hetiternas, amoréernas, perisséernas, hivéernas och jebuséernas land, ett land som flyter av mjölk och honung.'

¹⁷Huan, hichiin ka chita, Aigupta gimna kipanin Kanante, Hitte, Amorte Perite, hivite leh Jebuste gam, bawngnawi leh khuaijua luangah ka honla khe ding.

¹⁸Och de skola lyssna till dina ord; och du skall tillika med de äldste i Israel gå till konungen i Egypten, och I skolen säga till honom: HERREN, hebréernas Gud, har visat sig för oss, så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud.'

¹⁸Na aw a ngai khe ding: huchiin na kuan dinga, nang leh Israel upate, Aigupta kumpipa kiangah na hoh ding uh, a kiangah hichi bang in na chi ding uh, Hebru te Toupa Pathian in hon kimuhpih a: tu in, ka hon ngen uhi, hon paisak in, gamdai a ni thum lama, Toupa ka Pathian uh kianga ka ki thoih theih na ding un.

¹⁹Dock vet jag att konungen i Egypten icke skall tillstädja eder att gå, icke ens när han får känna min starka hand.

¹⁹A hia Aigupta kumpipan a hon paisak kei ding chih ka theitel hi, a ban thahat in hilou in.

²⁰Men jag skall räcka ut min hand och slå Egypten med alla slags under, som jag vill göra där; sedan skall han släppa eder.

²⁰Huchiin, ka ban ka jak dinga, a lak ua ka hih ding ka thil lamdang te tengteng in Aigupta gam ka gawt ding: huan, huai nung chiangin a hon paisak ding hi.

²¹Och jag vill låta detta folk finna nåd för egyptiernas ögon, så att I, när I dragen bort, icke skolen draga bort med tomma händer;

²¹Huan, Aigupta te mitmuh in hiai mite deihsak na ka pe ding, huchiin hichi ahi dinga, na pai chiang un a vuak in na pai kei ding uh:Numei teng in a innveng leh a inn a nituang nu a kipan in, dangka suangmantam te, dangkaeng suangmantam te leh puansilh te a leitawi ding: huchiin huaite na tapa te uh na silhsak ding ua, na tanu te uh na silhsak ding uhi; huchiin Aigupta te na gallak ding uhi.

²²utan var kvinna skall av sin grannkvinna och av den främmande kvinna som bor i hennes hus begära klenoder av silver och guld, så ock kläder. Dessa skolen I sätta på edra söner och döttrar. Så skolen I taga byte från egyptierna.»

²²Numei teng in a innveng leh a inn a nituang nu a kipan in, dangka suangmantam te, dangkaeng suangmantam te leh puansilh te a leitawi ding: huchiin huaite na tapa te uh na silhsak ding ua, na tanu te uh na silhsak ding uhi; huchiin Aigupta te na gallak ding uhi.