¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

¹TOUPA thu ka kiangah a hongtung nawna,

²Du människobarn, förehåll Jerusalem dess styggelser

²Mihing tapa, Jerusalem a kihhuainate theikhe sak kiangah,

³och säg: Så säger Herren, HERREN till Jerusalem: Från Kanaans land stammar du, och där är du född; din fader var en amoré och din moder en hetitisk kvinna.

³TOUPA PATHIANIN Jerusalem kiangah hichiin a chi ahi: Na pawtna gam leh na pianna gam Kanan mite gamahi a, na pa Amor mi ahi a, na nu Hit mi ahi.

⁴Och vid din födelse gick det så till. När du föddes, skar ingen av din navelsträng, och du blev icke rentvagen med vatten, ej heller ingniden med salt och lindad.

⁴Huan na pianna thu bel na pian niin nalaigui at ahi keia, chi nuh na tuak keia, tuam lum na hi sam kei.

⁵Ingen såg på dig med så mycken ömkan, att han villa göra något sådant med dig eller visa dig någon misskund, utan man kastade ut dig på öppna fältet den dag du föddes; så ringa aktade man ditt liv.

⁵Lainat dinga na tunga hiaite hih dingin kuamah mitin nang a honhehpih kei ua: gam laka paih khiak n ahita, na pian ni akipan kih-a om na hi ngala.

⁶Då gick jag förbi där du låg och fick se dig sprattla i ditt blod, och jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod.» Ja, jag sade till dig: »Du skall få bliva vid liv, du som ligger där i ditt blod;

⁶Huan na kianga ka hongin sisana talin ka honmua, na kiangah, Sisan ah om lechin leng, hing in, ka hon chia: ahi, ka honchi ahi; sisan ah om mahle chin hing in.

⁷ja, jag skall föröka dig till många tusen, såsom växterna äro på marken.» Och du sköt upp och blev stor och mycket fager; dina bröst hade höjt sig, och ditt hår hade växt, men du var ännu naken och blottad.

⁷Gam thil pakmum bangin ka honkhangsaka, na sam a hong hoiha; vuak leh vuaktang lel na hi lailaia.

⁸Då gick jag åter förbi där du var och fick se att din tid var inne, din älskogstid; och jag bredde min mantel över dig och betäckte din blygd. Och så gav jag dig min ed och ingick förbund med dig, säger Herren, HERREN, och du blev min.

⁸Huan na kianga ka hongpaia ka honetin, deihtak huai tham na honghi taa, ka puan ka honjawna, na vuaktang ka honkhuhta hi: ahi, na kiang ah ka kichiama, thukhun ah ka hon lutpiha, keia na hita hi, chih TOUPA PATHIAN thupawt ahi.

⁹Och jag tvådde dig med vatten och sköljde blodet av dig, och smorde dig med olja,

⁹Huchiin tuiin ka honsila, ahi, na sisan ka honhih siangsa sisipa, sathau ka honnuh hi.

¹⁰och klädde på dig brokigt vävda kläder och satte på dig skor av tahasskinn och en huvudbindel av fint linne och en slöja av silke.

¹⁰Puan jemin ka honvana, sahamvun khedap ka honbunsaka, puan malngat hoihin ka honvana, sil puan ka honkhu sak hi.

¹¹Och jag prydde dig med smycken: jag satte armband på dina armar och en kedja om din hals,

¹¹Kizepna hoihin ka honjema, na khutah taute, na ngawngah dangkaeng khainiang te,

¹²jag satte en ring i din näsa och örhängen i dina öron och en härlig krona på ditt huvud.

¹²Na nakah nakbulhte, na bil ah bilbahte, na lu ah lallukhu hoih tak tein kahonjem hi.

¹³Så blev du prydd med guld och silver, och dina kläder voro av fint linne, av siden och av tyg i brokig vävnad. Fint mjöl, honung och olja fick du äta. Du blev övermåttan skön, och så vart du omsider en drottning.

¹³Huchiin dangkaeng leh dangkasika zephoih na hitaa, na puansilh te puan malngat hoih tak leh sil puan leh puan khui kilawm ahi a: na nek tangbuang nel leh khuaiju leh sathau ahi, na kilawm mahmah, kumpinu leng na ching ta hi.

¹⁴Och ryktet om dig gick ut bland folken för din skönhets skull, ty den var fullkomlig genom de härliga prydnader som jag hade satt på dig, säger Herren, HERREN.

¹⁴Na kilawmna namte lakah a thangkhia a, ka thupina kivanin na buchingta, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.

¹⁵Men du förlitade dig på din skönhet och bedrev otukt, sedan du nu hade fått sådant rykte; du slösade din otukt på var och en som gick där fram: det vore ju något för honom.

¹⁵Himahleh na kilawmna muang lua a, na min thanna na huk loha, mi vialvak peuhmah kiangah na hukna na tangphala, akua peuh.

¹⁶Och du tog dina kläder och gjorde dig med dem brokiga offerhöjder och bedrev på dessa otukt, sådana gärningar som eljest aldrig någonsin hava förekommit, ej heller mer skola göras.

¹⁶Na puansilhte suahin mun sangtena juna, huaiah kijuakin na panga, hichibang a om ngei nawn kei ding.

¹⁷Och du tog dina härliga smycken, det guld och silver som jag hade givit dig, och gjorde dig så mansbilder, med vilka du bedrev otukt.

¹⁷Ka dangkaeng leh ka dangkasik tuiumbelsuan hoih taktak ka honpiak na laa, pasal lim bawlna dingin na zang, na huk pihta hi.

¹⁸Och du tog dina brokigt vävda kläder och höljde dem i dessa; och min olja och min rökelse satte du fram för dem.

¹⁸Puansilh khui kilawmte na laa, amau na tuama, ka sathaute leh ka gimlimte a ma uah na tung hi.

¹⁹Och det bröd som jag hade givit dig -- ty fint mjöl, olja och honung hade jag ju låtit dig få att äta -- detta satte du fram för dem till en välbehaglig lukt; ja, därhän kom det, säger Herren, HERREN.

¹⁹Ka hon tanghou piak leng ka tangbuang hoih leh sathau leh khuaiju ka honvakna sekte gimlim dingin a ma uah na luia; hichi a honghi ta, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.

²⁰Och du tog dina söner och döttrar, dem som du hade fött åt mig, och offrade dessa åt dem till spis. Var det då icke nog att du bedrev otukt?

²⁰Huailou leng na tanu, na tapa, na hon suansakte a kiang uah kithoihna dingin zat bei din na pia a: na hukna thil namai ahi ahia?

²¹Skulle du också slakta mina söner och giva dem till pris såsom offer åt dessa?

²¹Ka tate na thaha, meipia pai luta a kiang ua na latte?

²²Och vid alla dina styggelser och din otukt tänkte du icke på din ungdoms dagar, då du var naken och blottad och låg där sprattlande i ditt blod.

²²Na kihhuaina leh na hukna tengtengahna naupang laia vuaktanga na om leh n asisana na tal maimah laite khawng na thei nawnta kei.

²³Och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger Herren, HERREN --

²³Huan hiai na thulimlouhna tengteng khitin leng, hichi a honghi a (na tung a gik hi: TOUPA PATHIANIN a chi ahi),

²⁴byggde du dig kummel och gjorde dig höjdaltaren på alla öppna platser.

²⁴Mun kiphoute na kibawlna, kongzing chiteng ah mun sangte nalamah

²⁵I alla gathörn byggde du dig höjd altaren och lät din skönhet skända och spärrade ut benen åt alla som gingo där fram; ja, du bedrev mycken otukt.

²⁵Lam lu tengah na mun sang na lama, na kilawmna kihhuaiin na bawla vialvak peuhmahte kiangah na kilem dawka, na hukna a uang semsem nak hi.

²⁶Du bedrev otukt med egyptierna, dina grannar med det stora köttet, ja, mycken otukt till att förtörna mig.

²⁶Aigupta mi, na innveng, sami mahmah toh kingaihna khelhna leng na hihta; honheh sak dingin na hukna na uangsakta ahi.

²⁷Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende.

²⁷Huaijiakin ngaiin, na tungah ka khut ka lika, na an ngeingei ka kiam saka, nang honmudah Philistia tanute, na hukdan zumpih mahmah seknute kiangah ututa a honbawl dingun ka honpeta hi,

²⁸Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt.

²⁸Assuria mite kiangah leng na kijuaka, hun chih mahmah lah nei tel lou china; ahi, a kiang uah kijuakin na panga, na kham tuan sam kei hi.

²⁹Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.

²⁹Kanan gamah, Kaldai mite kiangah na hukna na uangsak lailaia, na kham tuan kei hi.

³⁰Huru älskogskrankt var icke ditt hjärta, säger Herren, HERREN, eftersom du gjorde allt detta, sådana gärningar som allenast den fräckaste sköka kan göra.

³⁰Nang lungtang seta namai e na tatdan numei genhak gilou mahmah mai thil na hiha, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.

³¹Med dina döttrar uppförde du åt dig kummel i alla gathörn och höjdaltaren på alla öppna platser. Men däri var du olik andra skökor, att du försmådde skökolön,

³¹Lam chih lua tanna buk na nabawlah te, kongzing chiha mun kidoh nabawl ah te loh na delh louh jiakin kijuak lel leng na hi kei hi.

³²du äktenskapsbryterska, som i stället för den man du hade tog andra män till dig.

³²Ji angkawm, pasalte sanga mi tuam deihzo nu:

³³Åt alla andra skökor måste man giva skänker, men här var det du som gav skänker åt alla dina älskare och mutade dem, för att de skulle komma till dig från alla håll och bedriva otukt med dig.

³³Kijuak kiangah thil a pe sek ua, nang bel na lehpiak sek-a hondeihmi mi angah, gam chiha kipan a hongpai ua, a honluppih theihna ding un na nou zonak ahi.

³⁴Så gjorde du vid din otukt tvärt emot vad andra kvinnor göra; efter dig lopp ingen för att bedriva otukt, men du gav skökolön, utan att själv få någon skökolön; du gjorde tvärt emot andra.

³⁴Huan na huk thu a kuamahin a honzot louh midang toh na kibatlouhna uh ahi; nang a man na pe zosopa, kuamahin man a honpiak louh uh na danna hi.

³⁵Hör därför HERRENS ord, du sköka.

³⁵Huaijiakin aw mi huknu, TOUPA thu ngaiin:

³⁶Så säger Herren, HERREN: Eftersom du har varit så frikostig med din skam och blottat din blygd i otukt med din älskare, därför, och för alla dina vederstyggliga eländiga avgudars skull och för dina söners blods skull, dina söners, som du gav åt dessa,

³⁶TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: na kihhuaina buak khiak a hiha, nangaihte toh na kithuahna lam ua na vuaktanna suklat ahih jiak leh na kihhuaina milim tengteng jiak leh a kiang ua na piak na tate sisan jiakin:

³⁷se, därför skall jag församla alla dina älskare, dem som du har varit till behag, ja, alla dem som du har älskat mer eller mindre; dem skall jag församla mot dig från alla håll och blotta din blygd inför dem, så att de få se all din blygd.

³⁷Ngai in, nang honngaimi na nuamtatpihte tengteng leh na nangaih khitsa tengteng leh na muhdahte tengteng ka sam khawm dinga, he, na kimah ka pi khawm dinga, na vuaktanna tengteng a muh theihna ding un a kiang uah na vuaktanna ka hihlang ding.

³⁸Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan.

³⁸Huan numei pasal khena, amah ta sisan suah tung thu a bangin kon vaihawm khum ding; hehna leh mullitna sisan na tungah ka tungsak ding.

³⁹Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.

³⁹A khut uah ka honpe dia, na mun kidohte a hihpuk ding ua, na mun sangte a chimsak ding ua; na puansilhte a suah ding ua, na suang mantamte a honsut ding ua, savuak leh vuaktangin a honnuse ding uhi.

⁴⁰Och de skola sammankalla en församling mot dig, och man skall stena dig och hugga sönder dig med svärd;

⁴⁰Na tungah mipi a kai khawm ding ua, suangin a honsep ding ua, namsauin a honkui pailet ding uh,

⁴¹och dina hus skall man bränna upp i eld. Så skall man hålla dom över dig inför många kvinnors ögon. Och så skall jag göra slut på din otukt, och du skall icke mer kunna giva någon skökolön.

⁴¹Na inte meiin a hal ding ua, numei tampi mitmuhin na tungah vaihawmna a tangtungsak ding uh; na hukna ka tawpsak dinga, loh leng na pe ta kei ding.

⁴²Och jag skall släcka min vrede på dig, så att min nitälskan kan vika ifrån dig, och så att jag får ro och slipper att mer förtörnas.

⁴²Huchiin ka hehna na tangah ka lungdam sak ding, ka hon mullit na a daita ding, ka dai dide dia, ka heh ngei nawn kei ding.

⁴³Eftersom du icke tänkte på din ungdoms dagar, utan var avog mot mig i allt detta, se, därför skall också jag låta dina gärningar komma över ditt huvud, säger Herren, HERREN, på det att du icke mer må lägga sådan skändlighet till alla dina andra styggelser.

⁴³Na tuailai nite na theihgige louha, hiai thiltea na bonvuisak jawk jiakin ngaiin, na tatdan dan, na tungah ka tung ding, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi: huan na kihhuaina tengteng behlapin hiai hukna na hih nawn kei ding.

⁴⁴Se, alla som bruka ordspråk skola på dig tillämpa det ordspråket: »Sådan moder, sådan dotter.»

⁴⁴Ngai in, paunak zang peuhmahin hiai paunak a zang ding uh, A tanin a nu a sun, chih.

⁴⁵Ja, du är din moders dotter, hennes som övergav sin man och sina barn; du är dina systrars syster deras som övergåvo sina män och sina barn; eder moder var en hetitisk kvinna och eder fader en amoré.

⁴⁵Na nu, amah pasal leh tate mudahnu tanu na hi a, ki tanauna lamah bel, amah pasal leh tate mudahnu tanu na hi a, ki tanauna lamah bel, amah pasal leh tate mudahnu tanau na hi: na nu lah Hit mi ahia, na pa lah Amor mi ahi.

⁴⁶Din större syster var Samaria med sina döttrar, hon som bodde norrut från dig; och din mindre syster, som bodde söderut från dig, var Sodom med sina döttrar.

⁴⁶Huan, na tanau, na u bel Samari, na vei lama teng sek amah leh a tanute toh ahi uh; na tanau, na nau lah, na taklama teng sek Sodom leh a tanute ahi ua.

⁴⁷Men du nöjde dig icke med att vandra på deras vägar och att göra efter deras styggelser; inom kort bedrev du värre ting än de, på alla dina vägar.

⁴⁷Himahleh amau omdan na jui keia, a kihhuaina bang uh na hih kei naa, na omdan tengtenga na thulim louh jawkdan ngaihtuahin huaite bangmah tham ahi kei.

⁴⁸Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: din syster Sodom och hennes döttrar hava icke gjort vad du och dina döttrar haven gjort.

⁴⁸A hina ka in sungteng, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi, nang leh na taten a hih bang uh na tanau Sodom leh a tanuten leng a hih het kei uh.

⁴⁹Se, detta var din syster Sodoms missgärning: fastän höghet, överflöd och tryggad ro hade blivit henne och hennes döttrar beskärd, understödde hon likväl icke den arme och fattige.

⁴⁹Na tanau Sodom thulimlouhna hiaite ahi: kisak theihnate, nek vah luatna te, amah leh a tanute nuamtat mawkmawk te ahi, mi gentheite leh tasamte a panpih tuan sam kei.

⁵⁰Tvärtom blevo de högfärdiga och bedrevo vad styggeligt var inför mig; därför försköt jag dem, när jag såg detta.

⁵⁰Huan mi uang ahi ua, ka maa thil kihhuai hihsa ahi uh; huchiin hoih ka sak bangin ka hihmangta ahi.

⁵¹Ej heller Samaria har syndat hälften så mycket som du. Du har gjort så många flera styggelser än dessa, att du genom alla de styggelser du har bedrivit har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.

⁵¹Samari in lah na khelhna kimkhat leng a hih sam kei; amau sanga na kihhuainate na nak hih jawk jiakin na hihsa na kihhuaina tengtengin na sangamnute siam na tang sak hi.

⁵²Så må också du nu bara din skam, du som nu kan lända dina systrar till ursäkt; ty därigenom att du har bedrivit ännu vederstyggligare synder än de, stå nu såsom rättfärdiga i jämförelse med dig. Ja, blygs och bär din skam över att du så har kommit dina systrar att synas rättfärdiga.

⁵²Na sanggamnute dikjawa na suklat jiakin nang mahin na zahlakna napuak ding ahi; amau sangin thil kihhuai uangjaw te na hiha, na khelhnate jiakin amau nang sangin a diktat jaw uhi; ahi, na sanggamnute siam na tansakna ah nang anen ahamin zahlakna na tang ding ahi.

⁵³Därför skall jag ock åter upp rätta dem, Sodom med hennes döttrar och Samaria med hennes döttrar. Dig skall jag ock åter upprätta mitt ibland dem,

⁵³Huan a omdan uh, Sodom leh a tanu om dante, Samari leh a tanu omdan te, amaute toh tonin nang omdan mahmah ka hei ding.

⁵⁴för att du må bära din skam och skämmas för allt vad du har gjort, och därmed bliva dem till tröst.

⁵⁴Amau dia lungmuanna na nahih seknaa na thilhihsa tengteng jiaka na zum theihna dingin.

⁵⁵Och med dina systrar skall så ske: Sodom och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro, och Samaria och hennes döttrar skola åter bliva vad de fordom voro Också du själv och dina döttrar skolen åter bliva vad I fordom voren.

⁵⁵Huan na sanggamnute, Sodom leh a tanute, Samari leh a tanute a omdan uh masa bangin a om nawn ding ua; nang leh na tanu leng na omdan uh masa bangin na om nawn ding uh.

⁵⁶Men om du förr icke ens hördes nämna din syster Sodom, under din höghetstid,

⁵⁶Na thulimlouhna muh khiak a hih maa na kihihthupi nitein na sanggamnu Sodom na kamse khuahna ahi sek kei maw?

⁵⁷innan ännu din egen ondska hade blivit uppenbarad -- såsom den blev på den tid då du vart till smälek för Arams döttrar och för alla de kringboende filistéernas döttrar, som hånade dig på alla sidor --

⁵⁷Tun jaw Suria tanu leh a kima mi tengteng, Philistia tanute na kima honsimmoh miten a hon-gense ek ta uhi.

⁵⁸Så måste du nu själv bära på din skändlighet och dina styggelser, säger HERREN.

⁵⁸Na hukna leh na kihhuaina na po jel ahi, chih TOUPA thu pawt a hi

⁵⁹Ty så säger Herren, HERREN: Jag har handlat med dig efter dina gärningar, ty du hade ju föraktat eden och brutit förbundet.

⁵⁹Huchiin TOUPA PATHIANIN hichiin a chi: Thukhun bohsiain thuchiam na khawksak louhdan bang jelin na tungah ka hih tei sin ahi.

⁶⁰Men jag vill nu tänka på det förbund som jag slöt med dig i din ungdoms dagar, och upprätta med dig ett evigt förbund.

⁶⁰Himahleh na naupanglaia na kianga ka thukhun ka theigige dinga, na kiangah khantawn thukhun ka bawl ding.

⁶¹Då skall du tänka tillbaka på dina vägar och skämmas, när du får taga till dig dina systrar, de större jämte de mindre; ty jag skall giva dem åt dig till döttrar, dock icke för din trohet i förbundet.

⁶¹Huchiin na sanggamnute ka pom hun chiangin na omdan te na honthei khe dinga. na kizumpih ding: amau lah na tanu dingin ka honpia, na thukhun jiakbel hi louin.

⁶²Men jag skall upprätta mitt förbund med dig, och du skall förnimma att jag är HERREN;

⁶²Na kianga ka thukhun ka hihkip ding, TOUPA ka hi chih na theita ding uh.Na thilhih tengteng ka honngaihdam vek hun chianginna theihgigea na zum jiaka na kam kat mahmah nawn louhna dingin, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.

⁶³och så skall du tänka därpå och blygas, så att du av skam icke mer kan upplåta din mun, då när jag förlåter dig allt vad du har gjort, säger Herren, HERREN.

⁶³Na thilhih tengteng ka honngaihdam vek hun chianginna theihgigea na zum jiaka na kam kat mahmah nawn louhna dingin, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.