¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

¹Huan TOUPA thu ka kiangah a hongtung nawna,

²Vad orsak haven I till att bruka detta ordspråk i Israels land: »Fäderna äta sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav»?

²Israel gam tungtanga hiai paunak a zat uh banghcihna ahia, Paten grep thuk a ne ua, a tate uh ha a jau hi, chih?

³Så sant jag lever, säger Herren, HERREN, I skolen ingen orsak mer hava att bruka detta ordspråk i Israel.

³A hina ka hin laiteng, Israel ah hiai paunak zat nawn chih na neikei ding uh, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.

⁴Se, alla själar äro mina, faderns själ såväl som sonens är min; den som syndar, han skall dö.

⁴Ngai un, hinna tengteng keia vek ahia, pa hinna keia a hih bang mahin tapa hinna leng keia ahi: kha khial peuhmah a si ding.

⁵Om nu en man är rättfärdig och övar rätt och rättfärdighet,

⁵Himahleh mi a diktata, siang leh dik lel a hiha,

⁶om han icke håller offermåltid på bergen, ej heller upplyfter sina ögon till Israels hus' eländiga avgudar, om han icke skändar sin nästas hustru, ej heller kommer vid en kvinna under hennes orenhets tid,

⁶Mun sangtea ne loua, Israel inkote milim lam nga sam loua, numei kizen nai lou leng naih sam loua, kuamah tunga thil hihkhial loua,

⁷om han icke förtrycker någon, utan giver tillbaka den pant han har fått för skuld, om han icke tager rov, utan giver sitt bröd åt den hungrige och kläder den nakne,

⁷leibami thil khamna koih penawn jawa, kuamah hiamgama lok loua, gilkial kianga nek ding piaa, vuaktang puan silh saka;

⁸om han icke ockrar eller tager ränta, om han håller sin hand tillbaka från vad orätt är och fäller rätta domar människor emellan --

⁸a pung delh dinga leitawi sak loua, a leitawi leng lasam loua, thil gilou hihdia a khut kideka, mi leh mi kikala vaihawmna dik taka hihpuaka.

⁹ja, om han så vandrar efter mina stadgar och håller mina rätter, i det att han gör vad redligt är, då är han rättfärdig och skall förvisso få leva, säger Herren, HERREN.

⁹ka dan bawlte juia, dik taka hiha, ka vaihawmnate a zuih leh, mi diktat ahi a, a hing ngei ding chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi.

¹⁰Men om han så föder en son som bliver en våldsverkare, vilken utgjuter blod eller gör allenast något av allt detta

¹⁰Himahleh tapa guktakching a suana, sisan suahmi a hiha, hiai bang himhim a hiha,

¹¹som han själv icke gjorde, en som håller offermåltid på bergen, skändar sin nästas hustru,

¹¹A hih ding zopena hih louha, mun sangtea a nek jawka, a innveng ji a hihbuaha,

¹²förtrycker den arme och fattige, tager rov, icke giver pant tillbaka, upplyfter sina ögon till de eländiga avgudarna, bedriver vad styggeligt är,

¹²Genthei leh tasam te a simmoha, a loha, a khamna koih a piak louha, milimte lam angata, thil kihhuai tengteng a hihta ngala, a si ngeingei ding, amah sisanmoha, a loha, a khamna koih a piak louha, milimte lam a ngata, thil kihhuai a hiha,

¹³ockrar och tager ränta -- skulle då denne få leva? Nej, han skall icke få leva, utan eftersom han bedriver sådana styggelser, skall han straffas med döden; hans blod skall komma över honom.

¹³A pung delha ap piaka, a pung a lak lai leh, a hing ding hia? a hing het kei ding; hiai thil kihhuai tengteng a hihta ngala, a si ngeingei ding, amah sisan moh a puak ding ahi.

¹⁴Och om sedan denne föder en son, vilken ser alla de synder som hans fader begår, och vid åsynen av dem själv tager sig till vara för att göra sådant,

¹⁴Huan, ngai in, tapa na nei tei taleh, a pa thil gilou hihsa tengteng a muha, laua,

¹⁵en som icke håller offermåltid på bergen, icke upplyfter sina ögon till Israels hus' eländiga avgudar, icke skändar sin nästas hustru,

¹⁵Huchibang a hih tei tei louha, mun sanga anek louha, Israel inkote milim lamte a ngat louha, a inveng ji a hihnit louha,

¹⁶en som icke förtrycker någon, icke fordrar pant eller tager rov, utan giver sitt bröd åt den hungrige och kläder den nakne,

¹⁶Kuamah tunga thil a hihkhelh louha, khamnakoih bangmah la loua, kuamah lok loua, gilkialte nek ding pe jawa, savuakte a silh saka.

¹⁷en som icke förgriper sig på den arme, ej heller ockrar eller tager ränta, utan gör efter mina rätter och vandrar efter mina stadgar, då skall denne icke dö genom sin faders missgärning, utan skall förvisso få leva.

¹⁷Genthei laka a khut a kidek saka, a nou leh a pung la loua, ka thupiakte zanga ka dan bawlte huimi a hih leh, a pa thulimlouhna jiakin a si kei dinga, a hing zo ngei ding ahi.

¹⁸Hans fader däremot, som begick våldsgärningar och rövade från sin broder och gjorde bland sina fränder det som icke var gott, se, han måste dö genom sin missgärning.

¹⁸A pa bel khel taka mi a nuaisiaha, a unaupa hiamgama suala, a mite laka thil hoihlou a hih jiakin, ngaiin, a thulimlouhna jiakina si ding ahi.

¹⁹Huru kunnen I nu fråga: »Varför skulle icke sonen bära på sin faders missgärning?» Jo, sonen övade ju rätt och rättfärdighet och höll alla mina stadgar och gjorde efter dem; därför skall han förvisso få leva.

¹⁹Himahleh, Bangdia tapain apa thulimlouhna thuak lou ding? na chi nak uh? Tapain dan a zuiha thil kizen a hiha, ka dan bawlte tengteng a zuiha, a hih lai leh, a hing ngeingei ding hi.

²⁰Den som syndar, han skall dö; en son skall icke bära på sin faders missgärning, och en fader skall icke bära på sin sons missgärning. Över den rättfärdige skall hans rättfärdighet komma, och över den ogudaktige skall hans ogudaktighet komma.

²⁰Kha khial a si ding: tapain a pa thulimlouhna a thuak kei dinga, pain leng tapa thulimlouhna a thuak sam kei ding; mi diktat diktatna amah mah tungah a om ding, mi gilou gitlouhna amah mah tungah a om ding.

²¹Men om den ogudaktige omvänder sig från alla de synder som han har begått, och håller alla mina stadgar och övar rätt och rättfärdighet, då skall han förvisso leva och icke dö.

²¹Himahleh, mi gilouin a khelhna hih tengteng a lehngatsana, ka dan bawlte a zuiha, dan juia thil diktat a hih leh a hing ngei ding, a si kei ding.

²²Ingen av de överträdelser han har begått skall du tillräknas honom; genom den rättfärdighet han har övat skall han få leva.

²²Tatlekna a nahihsa himhim theihsak a hita kei ding: a na hihsa a diktatnaah a hing ding,

²³Menar du att jag har lust till den ogudaktiges död, säger Herren, HERREN, och icke fastmer därtill att han vänder om från sin väg och får leva?

²³Mi gilou sihna ah kipahna himhim ka nei ahia? A lampite a lehngatsana, a hinna zopen lou? chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi

²⁴Men om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, alla sådana styggelser som den ogudaktige gör -- skulle han då få leva, om han gör så? Nej, intet av all den rättfärdighet han har övat skall då ihågkommas, utan genom den otrohet han har begått och den synd han har övat skall han dö.

²⁴Ahihhangin mi diktatin a diktana lampi a lehngatsana, thulimlouhnate a hiha, mi giloute hih bangjela thil kihhuaite a hinin a hing dia hia? A thil diktat hih tatlekna hih ah leh a khelhna hihah, huai mahmah ah a si ding.

²⁵Men nu sägen I: »Herrens väg är icke alltid densamma.» Hören då, I av Israels hus: Skulle verkligen min väg icke alltid vara densamma? Är det icke fastmer eder väg som icke alltid är densamma?

²⁵Himahleh, TOUPA hih dan a kibang gige kei hi, na chi sek uh. Israel inkote aw, ngai un: ka hihdan a kibang gige kei maw? na hih dan uh a kibang kei gige jaw ahi kei maw?

²⁶Om den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och gör vad orätt är, så måste han dö till straff därför; genom det orätta som han gör måste han dö.

²⁶Mi diktatin a diktatnate a lehngatsana, thulimlouhnate a hih leh huaiah a si dinga, thulimlouhna a hih ah a si ding.

²⁷Men om den ogudaktige vänder om från den ogudaktighet som han har övat, och i stället övar rätt och rättfärdighet, då får han behålla sin själ vid liv.

²⁷Huailou leng, mi gilouin a khelhna a hihsa te lehngatsana, dan a zuiha, thil diktat a hih leh a hinna a humbit ding.

²⁸Ja, eftersom han kom till insikt och vände om från alla de överträdelser han hade begått, skall han förvisso leva och icke dö.

²⁸A kingaihtuaha, a tatlekna a nahihsa tengteng a lehngatsan jiakin a hing ngei ding, a si kei ding.

²⁹Och ändå säga de av Israels hus: »Herrens väg är icke alltid densamma»! Skulle verkligen mina vägar icke alltid vara desamma, I av Israels hus? Är det icke fastmer eder väg som icke alltid är densamma?

²⁹Himahleh Israel innkoten, TOUPA hihdan a kibang gige kei hi, a chi ua, Aw Israel innkote aw, ka hihdante a kibang gige ahi zo kei maw?

³⁰Alltså: jag skall döma var och en av eder efter hans vägar, I av Israels hus, säger Herren, HERREN. Vänden om, ja, vänden eder bort ifrån alla edra överträdelser, för att eder missgärning icke må bliva eder till en stötesten.

³⁰Nou hih dante bel a kibang kei gige jaw ahi kei maw? Huaijiakin, awIsrael inkote aw, mi chih, noumau hihdan bang jelin vai ka honhawm sak dinga, chih TOUPA PATHIAN thupawt ahi. Kihei unla, na tatlekna tengtengte uh lehngatsan un: huchiin thulimlouhna na puk siatna uh ahi sin kei ding hi.

³¹Kasten bort ifrån eder alla de överträdelser som I haven begått, och skaffen eder ett nytt hjärta och en ny ande; ty icke viljen I väl dö, I av Israels hus?

³¹Na tatlekna tengteng uh, na tatleksate uh pai mang vek unla, lungtang thak leh lungsim thak kibawl: Bang dingin na si ding ua oi, aw Israel innkote aw?Mi sihnaah lah kipahna mahmah ka neikeia, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi: huaijiakin kihei unla, hing un.

³²Jag har ju ingen lust till någons död, säger Herren HERREN. Omvänden eder därför, så fån I leva.

³²Mi sihnaah lah kipahna mahmah ka neikeia, chih TOUPA PATHIAN thu pawt ahi: huaijiakin kihei unla, hing un.