¹HERRENS hand kom över mig, och genom HERRENS Ande fördes jag åstad och sattes ned mitt på slätten, som nu låg full med ben.

¹Huan TOUPA khut ka tungah a oma, TOUPA khain a honpi khiaa, guam lai takah honkoiha; huai guam guh ngen in a dima;

²Och han förde mig fram runt omkring dem, och jag såg att de lågo där i stor myckenhet utöver dalen och jag såg att de voro alldeles förtorkade.

²Huan a lak khawng uah a honpi vialviala; huan, guam ah atamatam guh a naom lemlom maia; huan, ngai dih, a keu ngen ahi.

³Och han sade till mig: »Du människobarn, kunna väl dessa ben åter bliva levande?» Jag svarade: »Herre, HERRE, du vet det.»

³Huan ka kiang ah, Mihing tapa, hiai guhte a hing thei diam? a chi a. Huan ken, Aw, TOUPA PATHIAN, nang na thei zo ding: ka chi a.

⁴Då sade han till mig: »Profetera över dessa ben och säg till dem: I förtorkade ben, hören HERRENS ord;

⁴Huan aman ka kiang ah, thu gen inla, a kiang uah, Aw, nou guh keu te aw, TOUPA thu ngai un.

⁵Så säger Herren, HERREN till dessa ben: Se, jag skall låta ande komma in i eder, så att I åter bliven levande.

⁵Hiai guhte kiang ah TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Ngai un, noute ah nakna ka lutsak dinga, na hing ding uh.

⁶Jag skall fästa senor vid eder och låta kött växa på eder och övertäcka eder med hud och giva eder ande, så att I åter bliven levande; och I skolen förnimma att jag är HERREN.»

⁶Huan noute ah thagui ka koih dinga, sa in ka hontuam dinga, vunin ka honkhuh ding; huan na sung uah nakna ka omsak dinga, na hing ding uh; kei TOUPA ka hi chih na thei ding uh, chi in, a chi a.

⁷Och jag profeterade, såsom det hade blivit mig bjudet. Och när jag nu profeterade, hördes ett rassel, och där blev ett gny, och benen kommo åter tillhopa, så att det ena benet fogades till det andra.

⁷Huchiin a hon thupiak bangin ka gentaa; huan ka gen leh husa a hongom a, ngaiin, a ging luiluia, guhte amau kizoppih chiat ah a kisutuah khawmta uh.

⁸Och jag såg huru senor och kött växte på dem, och huru de övertäcktes med hud därovanpå; men ingen ande var ännu i dem.

⁸Huan ka et leh, ngaiin, amau ah thagui a hongoma, sain a tuama, vunin akhuhtaa; nakna bel amau ah a om nai kei.

⁹Då sade han till mig: »Profetera och tala till anden, ja, profetera, du människobarn, och säg till anden: Så säger Herren, HERREN: Kom, du ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa dräpta, så att de åter bliva levande.»

⁹Huchiin aman ka kiangah, Huih kiangah thu gen inla, mihing tapa, gen mahmah inla, huih kiangah, TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Aw, Nakna, kawlmong li akipanin hongpai inla, hiai mi thahte tungah nakin, a hin theihna ding un, chi in, a chi a.

¹⁰Och jag profeterade, såsom han hade bjudit mig. Då kom anden in i dem, och de blevo åter levande och reste sig upp på sina fötter, en övermåttan stor skara.

¹⁰Huchiin a honthu piak bang in ka gena, nakna amau ah a hongluta, a hingta ua, amau khe chiatin a ding ua, sepaih hon thupi tak a honghita hi.

¹¹Och han sade till mig: »Du människobarn, dessa ben, de äro alla Israels barn. Se, de säga: 'Våra ben äro förtorkade, vårt hopp har blivit om intet, det är ute med oss.'

¹¹Huchiin ka kiangah, Mihing tapa, hiai guhte Israel inko pumpi ahi ua: Ngai dih, amau, Ka guhte uh a keu khinin, ka lamet uh a bei khinta, phuk mang in ka omta uh, a na chi sek ua.

¹²Profetera därför och säg till dem: Så säger Herren, HERREN: Se, jag vill öppna edra gravar och hämta eder, mitt folk, upp ur edra gravar och låta eder komma till Israels land.

¹²Huaijiak in thu gen inla, a kiang uah TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Ngai un, a hante uh ka hong dinga, aw, Ka mite aw, na han ua kipan ka honkhah dinga; huan, Israel gamah ka honpi lut ding.

¹³Och I skolen förnimma att jag är HERREN, när jag öppnar edra gravar och hämtar eder, mitt folk, upp ur edra gravar.

¹³Huan na hante uh ka hona na han ua kipan ka honpawt sak hun chiangin, aw, ka mite aw, TOUPA ka hi chih na thei ding uh.

¹⁴Och jag skall låta min ande komma in i eder, så att I åter bliven levande, och jag skall låta eder få bo i edert land; och I skolen förnimma att jag, HERREN, har tala det, och att jag också har fullborda det, säger HERREN.»

¹⁴Huan noumau ah ka Kha ka koih dinga, na hing ding uh, na gam ngei uah ka hon koih dinga; huan, kei TOUPAN ka chitaa, ka hih lai dinga hi chih na thei ding uh, chih TOUPA thu pawt ahi, a chi a.

¹⁵Och HERRENS ord kom till mig han sade:

¹⁵Huan TOUPA thu ka kiang ah a hongtung nawna,

¹⁶Du människobarn, tag dig en trästav och skriv på den: »För Juda och hans fränder bland Israels barn.» Tag sedan en annan trästav och skriv på den: »En stav för Josef, Efraim, och för hans fränder av hela Israels hus.»

¹⁶Nang, mihing tapa, chiang khat la inla, a tungah, Juda leh a kithuahpih Israel tate, chih gelh in: chiang dang leng la inla, a tungah, Zoseph, Ephraim chiang leh a kithuahpih Israel inkote tengteng, chih gelh in.

¹⁷Foga dem sedan tillhopa med varandra till en enda stav, så att de bliva förenade till ett i din hand.

¹⁷Huan chiangte peh inla, na khut a khat a hih theihna ding in.

¹⁸När då dina landsmän säga till dig: »Förklara för oss vad du menar härmed»,

¹⁸Hiaite bangchihna ahi ua, non kawkmuh sin ka hia? na nam tate un na kianga honchih u leh a kiang uah,

¹⁹så svara dem: »Så säger Herren, HERREN: Se, jag vill taga Josefs stav, den som är i Efraims hand, vilken stav ock gäller för de stammar av Israel, som äro hans fränder, och intill denna vill jag lägga Judas stav, båda tillhopa, och så göra dem till en enda stav, så att de bliva ett i min hand.»

¹⁹TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Ngai un, Joseph chiang, Ephraim leh a kithuahpih Israel chite khut a ka la dinga, huaite Juda chiang toh ka peh dinga, khat in ka bawl dinga, ka khutah khat a honghi ding, na chi ding hi.

²⁰Och stavarna som du har skrivit på skall du hålla i din hand inför deras ögon.

²⁰Chiang, a tunga na gelhnate mahmah a mitmuh ngei uah na khutah a om ding.

²¹Och du skall tala till dem: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall hämta Israels barn ut ifrån de folk till vilka de hava måst vandra bort; jag skall samla dem tillhopa från alla håll och föra dem in i deras land.

²¹Huan a kiang uah, TOUPA PATHIANIN hichiin a chi ahi: Ngai un, nam, a vahohnate uh laka kipan ka pi dinga, ning chih a kipan ka kaikhawm dinga, a gam uah ka pilut ding.

²²Och jag skall göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg; en och samma konung skola de alla hava; de skola icke mer vara två folk och icke mer vara delade i två riken.

²²Huan huai gam, Israel tangte ah nam khatin ka bawl dinga, kumpipa khat a vek ua kumpipa ahi ding: huan, nam nih ahi nawnta kei ding ua, lalna gam nih in leng a kikhen nawn samkei ding.

²³Sedan skola de icke mer orena sig med sina eländiga avgudar och styggelser och med alla slags överträdelser. Och jag skall frälsa dem och hämta dem från alla orter där de hava syndat, och skall rena dem, så att de bliva mitt folk, och jag skall vara deras Gud.

²³A milimte uh, a thil kihhuaite uh, a tatleknate un leng a kihihnin ngei nawnta kei dingua: a puk ua a khelhna nak tengteng ua kipan ka honkhe dinga, ka khuah siang ding: huchiin ka mite ahi ding ua, huan kei a Pathian uh ka hi ding.

²⁴Och min tjänare David skall vara konung över dem, och de skola så alla hava en och samma herde; och de skola vandra efter mina rätter och hålla mina stadgar och göra efter dem.

²⁴Ka nasempa David a tung ua kumpipa ahi dinga, a vek ua tungah belamching khat a om ding: ka thupiakte a mang ding ua, ka dan bawlte a jui ding ua, a zang ding uh.

²⁵Så skola de få bo i det land som jag gav åt min tjänare Jakob, det vari edra fäder bodde. De skola själva få bo där, så ock deras barn och deras barnbarn till evig tid; och min tjänare David skall vara deras hövding evinnerligen.

²⁵Ka nasempa Jakob kianga ka gam piak, na pipute uh na tenna sek ah a teng ding ua; huaiah khantawn in a teng ding ua, amau leh a tate uh, a tate uh tate leng: ka nasempa David khantawnin a heutu uh ahi ding,

²⁶Och jag skall med dem sluta ett fridsförbund; ett evigt förbund med dem skall det vara. Jag skall insätta dem och föröka dem och låta min helgedom stå bland dem evinnerligen.

²⁶Huailou leng amau kiang ah lemna thukhun ka bawl dinga, amau adingin khantawn thukhun ahi dinga, a kiang uah kape dinga, amau ka pungsak dinga, a lak uah khantawnin ka biakbuk ka dingsak ding hi.

²⁷Ja, min boning skall vara hos dem, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.

²⁷Ka bawkin leng a kiang uah a om dinga, a Pathian uh ka hi dinga, amau ka mite ahi ding uh.Huan a lak ua khantawn a dinga ka biakbuk a din hun chiangin kei TOUPA, Israel hihsiangthoupa ka hi chih namten a thei ding uh, chi in, chiin.

²⁸Så skola folken förnimma att jag är HERREN, som helgar Israel, då nu min helgedom förbliver ibland dem evinnerligen.

²⁸Huan a lak ua khantawn a dinga ka biakbuk a din hun chiangin kei TOUPA, Israel hihsiangthoupa ka hi chih namten a thei ding uh, chi in, chiin.