¹Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: »Skulle då Gud hava sagt: 'I skolen icke äta av något träd i lustgården'?»

¹Huan, Toupa Pathianin gam sa a bawl tengteng lakah gul a gitlouhpil pen hi, Huchiin, aman numei kiangah, Pathianin, Huana sing gah himhim na ne ding uh ahi kei, chi ahi maw? a chi a.

²Kvinnan svarade ormen: »Vi få äta av frukten på de andra träden i lustgården,

²Huan, numeiin gul kiangah chilou e, huana sing gahte nethei mah ung:

³men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: 'I skolen icke äta därav, ej heller komma därvid, på det att I icke mån dö.'»

³Huan laizanga sing gah bel Pathianin, Na ne ding uh ahi kei, khoih leng na khoih ding uh ahi kei, huchilouinjaw na si ding uh chi aka, a chi a.

⁴Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö;

⁴Huan, gulin, numei kiangah, Si zenzen lou e:

⁵men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»

⁵Na nek ni ua pat na mit uh hongvak dia, a sia leh a pha theiin Pathian bangin na hongom ding uh chih Pathianin thie kilkel eive, a chi a.

⁶Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt.

⁶Huchiin, numeiin, sing gah nek theih ahi chih leh, mithip tak ahi chih leh, mi pilsak dinga sing gah etlahhuai ahi chih a theihin a gah khenkhat a loua, a neta; huan, a pasal kiangah leng a pia hi, aman leng a ne teita hi.

⁷Då öppnades bådas ögon, och de blevo varse att de voro nakna; och de fäste ihop fikonlöv och bundo omkring sig.

⁷Huchiin, a nih un a mit uh a hongvaka, vuaktang ahih uh a hongkitheita ua; huchiin theipi nah a khuikhawm ua, puan a kibawl tawm uhi.

⁸Och de hörde HERREN Gud vandra i lustgården, när dagen begynte svalkas; då gömde sig mannen med sin hustru för HERREN Guds ansikte bland träden i lustgården.

⁸Huan, Toupa Pathian, huana nitklam ni nema vak aw a ja ua; huchiin, Adam leh a jiin huana sing lakah Toupa Pathian ana kibuk santa uh.

⁹Men HERREN Gud kallade på mannen och sade till honom: »Var är du?»

⁹Huan, Toupa Pathianin Adam a sama, a kiangah, kaw om na hia? a chi hi.

¹⁰Han svarade: »Jag hörde dig i lustgården; då blev jag förskräckt, eftersom jag är naken; därför gömde jag mig.»

¹⁰Huan, aman, Huana na aw ka jaa, vuaktanga om ka hih jiakin ka laua; huchiin ka buta hi, a chi hi.

¹¹Då sade han: »Vem har låtit dig förstå att du är naken? Har du icke ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?»

¹¹Huan, aman, vuaktang na hih kuan honhilh ahia? Sing gah nek louh hial ding ka chih ne na hita maw? A chia.

¹²Mannen svarade: »Kvinnan som du har givit mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt.»

¹²Huan, Adam in, Honompih dinga non numei piakin sing gah a hon piaa, ne kei ve, achi a.

¹³Då sade HERREN Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort!» Kvinnan svarade: »Ormen bedrog mig, så att jag åt.»

¹³Huai, Toupa Pathianin, numei kiangah, Na thil hih hi bangchidan ahia? A chi a. Huan, numeiin, gulin honkhema, ne kei ve, a chi hi.

¹⁴Då sade HERREN Gud till ormen: »Eftersom du har gjort detta, vare du förbannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur. På din buk skall du gå, och stoft skall du äta i alla dina livsdagar.

¹⁴Huan, Toupa Pathianin, gul kiangah, hichibanga na hih jiakin gan tengteng leh gam sa chiteng lakah hamsiatin na om tuanse dinga, khupbohin na pai gige ta dia, na dam sungin leivui na nek ding ahi;

¹⁵Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.»

¹⁵Huan, nang leh numei ka hon kidou sak dinga, na suante leh a suante leng ka kidou sak lai ding; huaiin na lutang a sidup sak dinga, nang a khetul na sidup sak ding, a chi a.

¹⁶Och till kvinnan sade han: »Jag skall låta dig utstå mycken vedermöda, när du bliver havande; med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig.»

¹⁶Numei kiangah, Na haksatna leh na naupaina nakpiin ka pungsak dinga; haksa takin ta na nei gige dinga; himahleh na deihlam na pasal lam ahi dinga, aman na tungah thu a nei gige ding, a chi hi.

¹⁷Och till Adam sade han: »Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar;

¹⁷Huan, Adam kiangah, Na ji thu na mana, sing khat, A gah na ne ding ahi kei, chia Ka hon thupiak, a gah na nek jiakin leitung nang jiakin hamsiatin a omta hi; na dam Sung tengin gim taka semin a gah na neta ding;

¹⁸törne och tistel skall den bära åt dig, men markens örter skola vara din föda.

¹⁸Ling leh loulingneite leng a hon omsak ding; huan, leia anteh na neta ding

¹⁹I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.»

¹⁹Hun, leitunga na kiknawn masiah na maia kho-ul luang puappuapin an na neta ding; leitunga kipana lak khiak lah na hi ngala: leivui na hi a, leivui ah na kiknawn ding ahi, a chi hi.

²⁰Och mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev en moder åt allt levande.

²⁰Huan, Adamin a ji, mi hing tengteng nu a hih jiakin, a min dingin Evi a sa hi.

²¹Och HERREN Gud gjorde åt Adam och hans hustru kläder av skinn och satte på dem.

²¹Huan, Toupa Pathianin, Adam ading leh a ji a dingin savun puannaktualte a bawlsaka, a silhsak hi.

²²Och HERREN Gud sade: »Se, mannen har blivit såsom en av oss, så att han förstår vad gott och ont är. Må han nu icke räcka ut sin hand och taga jämväl av livets träd och äta, och så leva evinnerligen.»

²²Huan, Toupa Pathianin, Ngai un, pasal a sia leh a pha theiin ei bang a hong hita; tuin a khuta sawkin, hinna sing gah loua nein, khantawnin a hing kha ding, a chi a,

²³Och HERREN Gud förvisade honom ur Edens lustgård, för att han skulle bruka jorden, varav han var tagen.

²³Huaijiakin, Toupa Pathianin amah a lak khiakna lei let dingin Eden huan akipan a sawlkheta hi,Huchiin pasal a delhkhetaa; huan, hinna sing lampi veng dingin Eden huan suahlam pangah Cherubimte leh mei namsau kilek jualjual a omsakta hi.

²⁴Och han drev ut mannen, och satte öster om Edens lustgård keruberna jämte det ljungande svärdets lågor, för att bevaka vägen till livets träd.

²⁴Huchiin pasal a delhkhetaa; huan, hinna sing lampi veng dingin Eden huan suahlam pangah Cherubimte leh mei namsau kilek jualjual a omsakta hi.