¹Då föll Josef ned över sin faders ansikte och grät över honom och kysste honom.

¹Huan, Joseph in apa mai a, sia, a kaha, a tawptawpa.

²Och Josef bjöd läkarna som han hade i sin tjänst att de skulle balsamera hans fader; och läkarna balsamerade Israel.

²Huan, Josephin a sikha damdawi siamte a pa luang muat theiloua bawl dingin thu a piaa: huchiin damdawi siamten Isreal luang muat theilouin a bawlta uhi.

³Därtill åtgingo fyrtio dagar; så många dagar åtgå nämligen för balsamering. Och egyptierna begräto honom i sjuttio dagar.

³A luang bawlnain ni sawm li a zang ua, muat theiloua bawlnain ni huchizah ala nak ahi: huan, ni sawm sagih suang teng Aiguptaten amah a kah uhi.

⁴Men när gråtodagarna efter honom voro förbi, talade Josef till Faraos husfolk och sade: »Om jag har funnit nåd för edra ögon, så framfören till Farao dessa mina ord:

⁴Huan, amah a kah nite uh a bei nugin Josephin Pharo inkuante a houpiha, Hehpihtakin Pharo bila jak dingin, Ka pan, Ngaiin, si ding ka hita,

⁵Min fader har tagit en ed av mig och sagt: 'När jag är död, begrav mig då i den grav som jag har låtit gräva åt mig i Kanaans land.' Så låt mig nu fara ditupp och begrava min fader; sedan skall jag komma tillbaka igen.»

⁵Kanan gam a ka han ka tohsa ah, hiailai ngeiah na honvui ding ahi, chiin, a honkichiamsaka, Huchiin, hehpihtakin ka pa hon vaposak inla, huan, ka hong pai nawn mai ding, a chi hi, chiin, gen un, a chi a.

⁶Farao svarade: »Far ditupp och begrav din fader, efter den ed som han har tagit av dig.»

⁶Huchiin, Pharoin, A honkichiamsak bangin na pa vapo tou ve, a chi a.

⁷Då for Josef upp för att begrava sin fader, och med honom foro alla Faraos tjänare, de äldste i hans hus och alla de äldste i Egyptens land,

⁷Huchiin, Joseph bel a pa vui dingin a vahoh toua: huan, Pharo sikha tengteng, a innkuan laka upate leh Aigupta gam upa tengteng leh,

⁸därtill allt Josefs husfolk och hans bröder och hans faders husfolk; allenast sina kvinnor och barn, och sina får och fäkreatur lämnade de kvar i landet Gosen.

⁸Joseph inkuanpihte tengteng leh, a unaute leh, a pa inkuanpihte, a kiangah a vahoh tou a: a tanu neu chikchikte uleh, a belam honte uleh a bawng honte kia uh Gosen gamah a nusia ua.

⁹Och med honom foro ditupp både vagnar och ryttare; och det var en mycket stor skara.

⁹Huan, a kiang uah kangtalaite. Sakol tungtuang mite toh, a hih ua; huchiin pawl lianpi ahi uh.

¹⁰När de nu kommo till Goren-Haatad, på andra sidan Jordan, höllo de där en mycket stor och högtidlig dödsklagan, och han anställde en sorgefest efter sin fader i sju dagar.

¹⁰Huan Jordan lui gala Atadia phual a tuang ua, huailaiah nakpitakin a kah ua: ni sagih a pa sunna a bawl hi.

¹¹Och när landets inbyggare, kananéerna, sågo sorgefesten i Goren-Haatad, sade de: »Det är en högtidlig sorgefest som egyptierna här hålla.» Därav fick stället namnet Abel-Misraim; det ligger på andra sidan Jordan.

¹¹Huan, hiai gama a mi Kananten, Atada phual a a mi sun uh a muh un, Hiai Aiguptate misi sunna thupital ahi, a chi ua: huaijiakin huai mun minin Abel-Mozraim a sa ua, huai Jordan lui gala om ahi.

¹²Och hans söner gjorde med honom såsom han hade bjudit dem:

¹²Huan, a tapaten a thupiak bang jelin a hihsak ua:

¹³hans söner förde honom till Kanaans land och begrovo honom i grottan på åkern i Makpela, den åker som Abraham hade köpt till egen grav av hetiten Efron, gent emot Mamre.

¹³A tapten Kanan gamah a jawng lut ua, Abrahamin, kivuina mun gou dinga, Hit mi Ephron akipana a lou toh a lei Mamre maa Makpel lou a kokhuk ah a vuita uhi.

¹⁴Och sedan Josef hade begravit sin fader, vände han tillbaka till Egypten med sina bröder och alla dem som hade farit upp med honom för att begrava hans fader.

¹⁴Huan, Joseph bel, a pa a vui khitin, amah leh, a unaute leh, apa vui ding a kianga hohtoute tengteng toh, Aigupta gamah a pai nawnta uhi.

¹⁵Men när Josefs bröder sågo att deras fader var död, tänkte de: »Kanhända skall Josef nu bliva hätsk mot oss och vedergälla oss allt det onda som vi hava gjort mot honom.»

¹⁵Huan, Joseph unauten a pa uh si a ngaihtuah un, Josephin hon mudah dinga, a tunga I thil hihkelh tengteng uh phu i tunguah kim sipsipin a honla kha ding e aw, a chi ua.

¹⁶Därför sände de bud till Josef och läto säga: »Din fader bjöd oss så före sin död:

¹⁶Huchiin, Joseph kiangah hilh dingin thu a khak ua, Na pan a sih main hichiin thu a pia,

¹⁷'Så skolen I säga till Josef: Käre, förlåt dina bröder vad de hava brutit och syndat, i det att de hava handlat så illa mot dig.' Förlåt alltså nu din faders Guds tjänare vad de hava brutit.» Och Josef grät, när de läto säga detta till honom.

¹⁷Hichiin Joseph kiangah, hehpihtakin na unaute tatlekna leh a gilouhna uh ngaidamin, na tungah thil a hih leh a hihkhial na uh, chiin, na gen ding uh, a chi, chiin: huchiin hehpihtakin na pa Pathian sikhate tatlekna ngaidamin, a chi ua. Huan, a kianga a gentak un Joseph a kapta hi.

¹⁸Sedan kommo ock hans bröder själva och föllo ned för honom och sade: »Se, vi vilja vara tjänare åt dig.»

¹⁸Huan, a unaute leng a vahoh ua, a maah a khupboh chiat ua; huan, Ngaiin, na sikhate ka hi uhi, a chi ua.

¹⁹Men Josef sade till dem: »Frukten icke. Hållen I då mig för Gud?

¹⁹Huan, Josephin, a kiang uah, Lau kei un: Pathian sika om ka hi hia?

²⁰I tänkten ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo, för att låta det ske, som nu har skett, och så behålla mycket folk vid liv.

²⁰Nou jaw ka tungah thil gilou hih lungsimin na pu ua; himahleh Pathianin tuni bangin, mi tampi hing leh dama humbitna dinga, thil hoih a suahsak a lungsim put ahi jaw ngala.

²¹Frukten därför nu icke; jag skall försörja eder och edra kvinnor och barn.» Och han tröstade dem och talade vänligt med dem.

²¹Hichiin lau kei un: noute leh na ta na nau chikchikte ka hon vak jel ding, a chi a. Huchiin, a lungmuana, kam siam takin a houpih chiat hi.

²²Och Josef bodde kvar i Egypten med sin faders hus; och Josef blev ett hundra tio år gammal.

²²Huan, Joseph bel, amah leh apa inkuanpihte toh, Aigupta gamah a om ua: Joseph kum ja leh kum sawm a dam hi.

²³Och Josef fick se Efraims barn till tredje led; också av Makir, Manasses son, föddes barn i Josefs sköte.

²³Josephin Ephraim ta, tusawn thum chiang a mu a: Manassi tapa Makir tate leng Joseph phei tungah a piang ua.

²⁴Och Josef sade till sina bröder: »Jag dör, men Gud skall förvisso se till eder, och föra eder upp från detta land till det land som han med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob.»

²⁴Huan, Josephin a unaute kiangah, si ding ka hita hi: himahleh Pathianin a hongveh ngeingei ding hi, hiai gam akipanin a hongpi khiain. Abraham te, Isaak te, Jakob te kianga kichiama piak achiam gamah a honpi tou ding, a chi a.

²⁵Och Josef tog en ed av Israels barn och sade: »När nu Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån.»

²⁵Huan, Josephin Isreal suante a kichiam saka, Pathian in a hongveh ngeingei dinga, ka guhte hiai akipanin na jawng tou ding uh ahi, a chi a.Huchiin, Joseph bel, kum ja leh kum sawm a upa a hihin, a si a: huan, a luang muat theilouin a bawl ua, Aigupta gamah kuang ah a koih uh.

²⁶Och Josef dog, när han var ett hundra tio år gammal. Och man balsamerade honom, och han lades i en kista, i Egypten.

²⁶Huchiin, Joseph bel, kum ja leh kum sawm a upa a hihin, a si a: huan, a luang muat theilouin a bawl ua, Aigupta gamah kuang ah a koih uh.