¹Detta är vad Jesaja, Amos' son, skådade angående Juda och Jerusalem.

¹Amoz tapa Isaiin Judate leh Jerusalem tungtang thu a muh.

²Och det skall ske i kommande dagar att det berg där HERRENS hus är skall stå där fast grundat och vara det yppersta ibland bergen och upphöjt över andra höjder; och alla hednafolk skola strömma dit,

²Ni nanungte ah hichi ahi dinga, TOUPA in omna tang tuh tang lian tung te ah hihkipin a om dinga, tangneu khakhate tungah leng tawisanin a om ding; huailaiah nam chihte tuh a hoh juajua ding uhi.

³ja, många folk skola gå åstad och skola säga: »Upp, låt oss draga åstad till HERRENS berg, upp till Jakobs Guds hus, för att han må undervisa oss om sina vägar, så att vi kunna vandra på hans stigar.» Ty från Sion skall lag utgå, och HERRENS ord från Jerusalem.

³Huan, chi tampite a hoh ding ua, Hongpai unla, TOUPA tangah, Jakob Pathian in ah, i hohtou ding uh; huchiin aman a lamte tanchinte a honsinsak dinga, a lampite ah ia ai ding, a chi ding uh; Zion akipanin dan thu lah a hongpawt sin ngala, TOUPA thu Jerusalem akipanin a hongpawt sin hi.

⁴Och han skall döma mellan hednafolken och skipa rätt åt många folk. Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skola ej mer lyfta svärd mot varandra och icke mer lära sig att strida.

⁴Huan, aman nam chih laka vai a hawm dinga, chi tampi tak leng a taihilh ding: huan, a temsaute uh leilahna muksum dingin a sek ding uh: nam dangin nam dang tungah tamsau a likta kei dinga, kidou dan leng a kisinta kei ding uhi.

⁵I av Jakobs hus, kommen, låtom oss vandra i HERRENS ljus.

⁵Jakob inkuanpihte aw, hongpai un TOUPA vakah i vak ding uh.

⁶Ty du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus, därför att de äro fulla av Österlandets väsende och öva teckentyderi såsom filistéerna; ja, med främlingar förbinda de sig.

⁶Suahlam akipana dan hongpawttea a nadim ua, Philistiate banga aisansiamte a hih ua, gam dang mite tate toh khut a kilet jiak un, Na mi, Jakob inkuanpihte, lah na paisanta ngala.

⁷Deras land är fullt av silver och guld, och på deras skatter är ingen ände; deras land är fullt av hästar, och på deras vagnar är ingen ände;

⁷A gam uh dangka leh dangkaengin a dima, a sumte uhlah simseng vual ahi kei; a gam uh sakolin a dima, a kangtalaite ulah simseng vual ahi kei.

⁸deras land är ock fullt av avgudar, och sina egna händers verk tillbedja de, det som deras fingrar hava gjort.

⁸A gam uh milimin a dima; a khut ua a sep khiak uh, a khutzungte ua a bawl uh, a be sek uhi.

⁹Därför bliva människorna nedböjda och männen ödmjukade; du kan icke förlåta dem.

⁹Mi neute hihniamin a om ua, mi liante leng niamsakin a om uh: huaijiakin amau ngaidam ken.

¹⁰Fly in i klippan, och göm dig i jorden, för HERRENS fruktansvärda makt och för hans höga majestät.

¹⁰TOUPA kihtakhuaina akipan leh a kilawmna thupina akipan suangpi ah lut unla, leivui ah bu un.

¹¹Ty människornas högmodiga ögon skola bliva ödmjukade, och männens övermod skall bliva nedböjt, och HERREN allena skall vara hög på den dagen.

¹¹Mihing kideihnate hihniamin a om dinga, mite kisaktheihna niamsakin a om ding, huai niin TOUPA kia tawisanin a om ding hi.

¹²Ty en dag har HERREN Sebaot bestämt, som skall komma över allt stolt och övermodigt och över allt som är upphöjt, och det skall bliva ödmjukat,

¹²Sepaihte TOUPA ni lah kingaisang leh kisathei tengteng tungah leh tawisanga om tengteng tungah a om sin ngala; huchiin, niamsakin a om ding uh:

¹³ja, över alla Libanons cedrar, de höga och stolta, och över alla Basans ekar;

¹³Lebanon tanga sidar sing sang pipite leh tawisanga om tengteng tungah, Bashan gama tosaw tengteng tungah,

¹⁴över alla höga berg och alla stolta höjder,

¹⁴Tang lian sangpipite tungah, tang neu tawisanga om tengteng tungah,

¹⁵över alla höga torn och alla fasta murar,

¹⁵In sang sangpipite tungah, kulh bang tengteng tungah

¹⁶över alla Tarsis-skepp, ja, över allt som är skönt att skåda.

¹⁶Tarsish long lian tengteng tungah, thil lim deihhuai tengteng tungah leng hong om sin hi.

¹⁷Och människornas högmod skall bliva nedböjt och männens övermod nedbrutet, och HERREN allena skall vara hög på den dagen.

¹⁷Mihing kideihnate hihniamin a om dinga, mite kisaktheihna niamsakin a om ding. Huainiin TOUPA kia tawisangin a om ding.

¹⁸Men avgudarna skola alldeles förgås.

¹⁸Huan, milimte a mang vengveng ding hi.

¹⁹Och man skall fly in i klippgrottor och in i jordhålor, för HERRENS fruktansvärda makt och för hans höga majestät, när han står upp för att förskräcka jorden.

¹⁹Huan, lei nakpipi-a lingsak dinga a thoh hun chiangin, TOUPA kihtakhuaina akipan leh a kilawmna thupina a kipanin mite suangpi hawmte leh lei kohawmte ah a lut ding uh.

²⁰På den dagen skola människorna kasta bort åt mullvadar och flädermöss de avgudar av silver och de avgudar av guld, som de hava gjort åt sig för att tillbedja.

²⁰Huai niin miten a dangka milimte uleh a dangkaeng milimte uh, biak dinga a bawlsak uh, buite leh bakte kiangah a pai ding uh;

²¹Ja, de skola fly in i klipprämnor och in i bergsklyftor, för HERRENS fruktansvärda makt och för hans höga majestät, när han står upp för att förskräcka jorden.

²¹Lei nakpipi-a lingsak dinga a thoh hun chiangin, TOUPA kihtakhuaina akipan leh a kilawmna thupian akipanin, suangpihawmte leh kawl suangpi hawmte ah a lut ding uh.A nak vang ua hu om mihing muan tawpsanta un: Banglamah ahia muan tak a hih mahmah?

²²Så förliten eder nu ej mer på människor, i vilkas näsa är allenast en fläkt; ty huru ringa äro icke de att akta!

²²A nak vang ua hu om mihing muan tawpsanta un: Banglamah ahia muan tak a hih mahmah?