¹Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle.

¹Ka itluat thu, a grep huan tungtang thu, ka itluat adingin lain ka sata mai ding. ka itluatin tang lei hoih mahmahah grep huan a neia:

²Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor.

²A kimvelin lei a tou kuaka, a suangte a tom sianga, grep gui hoih pen a suana, a laiah in sang alama, huailaiah grep sukna khuk leng a tou a: huchiin, grep gaha gah dingin a lamena, ahihhangin grep taklou a honggah maimah.

³Och nu, I Jerusalems invånare och I Juda män, fällen nu eder dom mellan mig och min vingård.

³Tuin, Jerusalem omte leh Juda mite aw, hehpihtakin kei leh ka grep huan kala thu honngaihtuah dih ve ua.

⁴Vad kunde mer göras för min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor?

⁴Tua grep huanah ka hihsa akanaval a tungah hih nawnlai lai ding bang bang om a hita maia? Bangjiakin ahia, grep gaha gah dinga ka lametet toh, grep taklou-a gah maimah?

⁵Så vill jag nu kungöra för eder vad jag skall göra med min vingård: Jag skall taga bort dess hägnad, och den skall givas till skövling; jag skall bryta ned dess mur, och den skall bliva nedtrampad.

⁵Tuin ngai un, ka grep huan tungah ka hih ding ka honhilh ding: a ling dai ka la mang dinga, nek gaihin a om ding; a suang dai ka chim sak dinga, sikdenin a om ding:

⁶Jag skall i grund fördärva den, ingen skall skära den eller gräva däri. Den skall fyllas med tistel och törne; och molnen skall jag förbjuda att sända ned regn på den.

⁶Huan, ka hihse vek dinga; sat nouin om ken chin, tohvuiin leng om sam ken teh; loulingnei leh khau lingneite a pou zo ding: meite leng a tunga vuah himhim zu sak lou dingin thu ka pe ding hi.

⁷Ty HERREN Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering. Men när han väntade laglydnad, då fann han lagbrott, och när han väntade rättfärdighet, fann han skriande orättfärdighet. --

⁷Sepaihte TOUPA grep huan tuh Israel inkuanpihte ahi a, Juda mite lah a kung deihhuai tak ahi ngal ua; vaihawmna diktat a lemena; a hihhangin, ngaiin, nuaisiahna a hongom zota ahi: diktatna a lemena, a hihhangin, ngaiin, kilou husa a hongom zota hi.

⁸Ve eder som läggen hus till hus och fogen åker till åker, intill dess att rum ej mer finnes och I ären de enda som bo i landet!

⁸Gam laizanga amau kia a om theihna ding ua mi om samna ding mun himhim omlou khop hiala in leh in kizomsak jel leh, lou leh lou kizomsak jeilte tung a gik hi.

⁹Från HERREN Sebaot ljuder det så i mina öron: Sannerligen, de många husen skola bliva öde; huru stora och sköna de än äro, skola de bliva tomma på invånare.

⁹Sepaihte TOUPAN ka bilah hichi bangin a chi, In tampi, lian pipi kilawm pipi, a teng ding omlouin a hawm vek ngeingei ding.

¹⁰Ty en vingård på tio plogland skall giva allenast ett batmått, och en homers utsäde skall giva blott en efa.

¹⁰Grep huan tin sawm munah bath khat kia suak dingin a kisa, buh chi homer khat tuhin ephah khat kia suak dingin lah a kisa ngala, chiin.

¹¹Ve dem som stå bittida upp för att hasta till starka drycker, och som sitta intill sena natten för att upphetta sig med vin!

¹¹Ju delh dinga jingkhang pipi-a thou-a, uainin a kham gawp sak mateng jan sawt pipi tana om sakte a tung uh a gik hi.

¹²Harpor och psaltare, pukor och flöjter och vin hava de vid sina dryckeslag, men på HERRENS gärningar akta de icke, på hans händers verk se de icke.

¹²Tumging leh kaihgingte, khuangta leh tamngaite, uain toh a ankuangluina uahte a om seka, himahleh TOUPA nasep a ngaisang sek kei ua, a khut thihihte leng, a nagaihtuah ngei sam kei uhi.

¹³Därför skall mitt folk oförtänkt föras bort i fångenskap; dess ädlingar skola lida hunger och dess larmande skaror försmäkta av törst.

¹³Huaijiakin ka mite jaw, thiehna a neih louh jiak un, sala piin a omta ua: a mi zahtakhuaite uh a gil uh a kiala, a mipite uh dangtakin a dang uh a keu khinta hi.

¹⁴Ja, därför spärrar dödsriket upp sitt gap, det öppnar sina käftar utan allt mått, och stadens yperste måste fara ditned, jämte dess larmande och sorlande skaror, envar som fröjdar sig därinne.

¹⁴Huaijiakin Sheolin a gilkialna a na liansaka, a kam tuh leh vuallouh khopin a kataa: huchiin a thupinate uh, a mipite uh, a thupi mahmahnate un, a lak ua kipak taka omte toh a lut suk ngoingoi uhi.

¹⁵Så bliva människorna nedböjda och männen ödmjukade, ja, ödmjukade varda de högmodigas ögon.

¹⁵Mi nuete kunsakin a om ua, mi liante niamsakin a omta uhi;

¹⁶Men HERREN Sebaot bliver hög genom sin dom, Gud, den helige, bevisar sig helig genom rättfärdighet.

¹⁶Sepaihte TOUPA bel vaihawmnaa tawisangin a om zoota, Pathian, Mi Siangthou tuh, diktatnaa hihsiangthouin a omta hi.

¹⁷Och lamm gå där i bet såsom på sin egen mark, och på de rikas ödetomter söka vandrande herdar sin föda.

¹⁷Huan, belam noute a tatna mun ua a ta bang un a ta diamdiam ding ua, mi thau pipite mun sesaa thilte vakvaiten a ne ding uh.

¹⁸Ve dem som draga fram missgärningsstraff med lögnens tåg och syndastraff såsom med vagnslinor,

¹⁸Juautheihna khautea thulimlouhna kaia, kangtalai khaujena kaih banga khelhna kai sekte tung a gik hi!

¹⁹dem som säga: »Må han hasta, må han skynda med sitt verk, så att vi få se det; må det som Israels Helige har beslutit nalkas och komma, så att vi förnimma det!»

¹⁹I muhna dingin hih meng henla, a thilhih ding hih kin leh; i theihna dingin Israelte Mi Siangthou lemtheih tuh hongaiin nongtung hen, chi gigete ngei.

²⁰Ve dem som kalla det onda gott, och det goda ont, dem som göra mörker till ljus, och ljus till mörker, dem som göra surt till sött, och sött till surt!

²⁰Thil hoihlou thil hoih chi-a, thil hoih lah thil hoihlou chi jela, vak miala ngaia, mial vaka ngai seka, thil khum thil khaa ngaia, thil kha

²¹Ve dem som äro visa i sina egna ögon och hålla sig själva för kloka!

²¹Amau pila kingalhtuahte leh amau mit muha teite a tung uh a gik hi!

²²Ve dem som äro hjältar i att dricka vin och som äro tappra i att blanda starka drycker,

²²Uain dawn lama mi hat tak, ju hel lama thagui nei mite a tung uh a gik!

²³dem som giva den skyldige rätt för mutors skull, men beröva den oskyldige vad som är hans rätt!

²³Golh nek jiaka mi gilou siamtangsak seka, mi diktat diktatna laksak sekte ngei.

²⁴Därför, såsom eldsflamman förtär strå, och såsom halm sjunker tillsammans i lågan, så skall deras rot förruttna, och deras löv skola flyga bort såsom stoft, eftersom de förkastade HERREN Sebaots lag och föraktade Israels Heliges ord.

²⁴Hauijiakin meikuangin buhpawl a liak bei dundun sek bangin leh loupa keu meikuanga a puk zungzung sek bangin a zung uh a muatna bangin a om dinga, a pak uh leivui bangin a tungkah lunglung ding: Sepaihte TOUPA dan a deih kei ua, Israelte Mi Siangthou thu a ngaihneu jiak un.

²⁵Därför har HERRENS vrede upptänts mot hans folk, och han uträcker sin hand emot det och slår det, så att bergen darra, och så att döda kroppar ligga såsom orenlighet på gatorna. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

²⁵Huijiakin TOUPA a mite tungah a heh mahmaha, a tunguah a khut a lika, a vuaa, huchiin tangte khawng a ling vonvon ua, a luangte uh kongzing lakah ninbulom bangin a om venvon a. Huchi tela a hihin leng a hehna lah a dai kei a, a khut a lik lailai hi.

²⁶Och han reser upp ett baner för hednafolken i fjärran, och lockar på dem att de skola komma från jordens ända; och se, snart och med hast komma de dit.

²⁶Nam chih gamla taka mite adingin chiamtehna a tak khe dinga, kawl-monga kipan sam dingin a singsit ding: huchiin, ngaiin, amaute tuh kintakin a hongpai pah ding uh:

²⁷Ingen finnes bland dem, som är trött, ingen som är stapplande. Ingen unnar sig slummer och ingen sömn; på ingen lossnar bältet omkring hans länder, och för ingen brister en skorem sönder.

²⁷Amau lakah kuamah a gim kei ding ua, a kisui sam kei ding uh; kuamah a lusu kei ding ua, a ihmu sam kei ding uh; a kawnggak ulah phel kolin a om kei dinga, a khedap gakna leng a tan sam kei ding:

²⁸Deras pilar äro skarpa, och deras bågar äro alla spända; deras hästars hovar äro såsom av flinta, och deras vagnshjul likna stormvinden.

²⁸A thalte uh a zum mahmaha, a thalpeu tengteng uh laisain a om keukou a; a sakol chinte uh meisahsuang a banga, a kangtalai khete uh leng pingpei a bang hi.

²⁹Deras skriande är såsom en lejoninnas; de skria såsom unga lejon, rytande gripa de sitt rov och bära bort det, och ingen finnes, som räddar.

²⁹A husa ging honhon uh humpinelkai humham bang mai ahi. Humpinelkai lunlai humham bang maiin a ging honhon hi: ahi, a ging honhona, a samat ding uh a man ua, bittakin a pai mang pih ua, kuamahin a honkhe theikei hi.Huai niin tuipi ging hawhaw bangin a tunguah a ging hawhaw ding ua: Huchiin min gam a honet uleh, ngaiin, mial leh mangbatna ngen ahi a, vak lah huaia mitea hihmialin a om hi.

³⁰Ett rytande över folket höres på den dagen, likt rytandet av ett hav; och skådar man ned på jorden, se, då är där mörker och nöd, och ljuset är förmörkat genom töcken.

³⁰Huai niin tuipi ging hawhaw bangin a tunguah a ging hawhaw ding ua: Huchiin min gam a honet uleh, ngaiin, mial leh mangbatna ngen ahi a, vak lah huaia mitea hihmialin a om hi.