¹Detta är vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land.

¹Benjamin gama Anathoth khuaa siampute laka mi Hilkia tapa Jeremia thute;

²Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regeringsår,

²Juda Kumpipa, Amon tapa Josia hun lai, a lal kum sawmlehthumna ah a kiangah TOUPA thu a hongtunga.

³Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regeringsår, då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.

³Juda kumpipa, Josia tapa Jehoiakim lal laiin leng a hongtung a; Juda kumpipa Josia tapa Zedekia kum sawm leh kum khatna tawp, Jerusalem sala pi kha ngana tanin.

⁴HERRENS ord kom till mig; han sade:

⁴Huan TOUPA thu ka kiangah a hongtunga;

⁵»Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken.»

⁵Gil sunga ka honbawl main ka hontheia, sul akipana na pawtkhiak main leng ka honkoihtuama, namte kianga jawlnei din ka hon sep khina, chiin.

⁶Men jag svarade: »Ack Herre HERRE! Se, jag förstår icke att tala, ty jag är för ung.

⁶Huan ken bel, E, Toupa Pathian, ngaidih, thu ka gen siam kei, ka naupang ngala, ka chi a.

⁷Då sade HERREN till mig: »Säg icke: 'Jag är för ung', utan gå åstad vart jag än sänder dig, och tala vad jag än bjuder dig.

⁷TOUPAN bel ka kiangah hichiin a chi a: Ka naupang, chi ken, ka honsawlna peuh mah kiangah na hoh ding a, ka honthupiak peuhmah na gen ding ahi.

⁸Frukta icke för dem; ty jag är med dig och vill hjälpa dig, säger HERREN.»

⁸Amau jiakin lau kenla, nang honhonkhe dingin na kiangah ka om hi,

⁹Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: »Se, jag lägger mina ord i din mun.

⁹Huchiin TOUPAN a honsawka, ka kam a khoiha, huan TOUPAN ka kiangah,

¹⁰Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.»

¹⁰Ngaiin, na kam ah ka thute ka hoihta, endih, namte leh kumpipa gam tungah te, botkhe ding te, phel ding te, hihse ding te, paikhe ding te, bawl hoih ding leh dingkhesak dingin tuniin ka hon koih na hi, a chi a.

¹¹Och HERRENS ord kom till mig; han sade: »Vad ser du, Jeremia?» Tag svarade: »Jag ser en gren av ett mandelträd.»

¹¹Huailou leng TOUPA thu ka kiangah a hongtunga, Jeremia, bang na mu a? chi in. Huan ken bel, vaisuaklu sing hiang ka mu, ka chi a.

¹²Och HERREN sade till mig: »Du har sett rätt, ty jag skall vaka över mitt ord och låta det gå i fullbordan.»

¹²Huan TOUPAN ka kiangah, Na mu kha mahmah ve: ka thu tangtun dingin ka kigalging gige ahi, a chi a.

¹³Och HERRENS ord kom till mig för andra gången; han sade: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en sjudande gryta; den synes åt norr till.»

¹³Huan Toupa thu a nihveina din ka kiangah a hongtung nawna, Bang na mu a? chiin. Huan ken bel, Bel sou bobolh, a gong mal-lam ngatsan ka mu, ka chi a.

¹⁴Och HERREN sade till mig: »Ja, från norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare.

¹⁴Huchiin TOUPAN ka kiangah hichiin a chi a: Gam a teng tengteng tungah mallam akipan thil hoihlou a hongtung ding.

¹⁵Ty se, jag skall kalla på alla folkstammar i rikena norrut, säger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt säte vid ingången till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda städer.

¹⁵Ngaidih, mallam kumpipa gam nam tengteng ka sam sin ngala; chih TOUPA thu pawt ahi; a hongpai ding ua, Jerusalem khongpi lutna ahte, a kivel kulh bang tengteng chinah te lah Juda khopi tengtengah te a mangtutphah uh a tung chiat ding uh.

¹⁶Och jag skall gå till rätta med dem för all deras ondska, därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar och tillbett sina händers verk.

¹⁶Honpaisan ua, pathian dangte kiangah gimlim a hal ua: amau khutsuak mahmah a bia ua; hiai a thulimlouhna tengteng tungtang ua ka thugelte ka phuang ding hi.

¹⁷Så omgjorda nu du dina länder, och stå upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke förfärad för dem, på det att jag icke må låta vad förfärligt är komma över dig inför dem.

¹⁷Huaijiakin puan teng inla, thou inla, ka honthupiak tengteng a kiang uah vagenin; a ma uah lunglel kenla, huchilouin jaw a ma uah ka honlunglel sak ding hi.

¹⁸Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot det meniga folket,

¹⁸Ngaiin, tuniin nang, a gam pumpite, Juda kumpipate, a heutute, a siampute leh a gam mipite dou-in khopi kulha um leh sik khuam leh dalsik khuamin ka hon bawl ahi.A honsual ding ua, himahleh a honzou kei ding uh: honhonkhe dingin na kiangah lah ka om ngala, chih TOUPA thu pawt ahi.

¹⁹så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig, säger HERREN, och jag vill hjälpa dig.»

¹⁹A honsual ding ua, himahleh a honzou kei ding uh: honhonkhe dingin na kiangah lah ka om ngala, chih TOUPA thu pawt ahi.