¹I Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår kom detta ord till Jeremia från HERREN; han sade:

¹Huan, hichi ahia, Juda kumpipa Josia tapa Jehoiakim lal kum lina ah hiai thu TOUPA kiang akipan Jeremia kiangah a hongtunga:

²Tag dig en bokrulle och teckna däri upp allt vad jag har talat till dig angående Israel och Juda och alla hednafolk, från den dag då jag först talade till dig i Josias tid ända till denna dag.

²Laibu jial la inla, hiaiah na kianga thu ka gen tengteng, Israel tungthu te, Juda tungthu te, nam tengteng tungthu te, na kianga thu ka gen ni akipan Josia hunlai akipan tuni phaa thu gelh in

³Kanhända skall Juda hus, när de höra all den olycka som jag har i sinnet att göra dem, vända om, var och en från sin onda väg, och så skall jag förlåta dem deras missgärning och synd.

³Juda inkoten a tung ua thil hoihlou hih ka tup tengteng, a ngaikhia un mi chihin a omdan gilou uh a hei thei kha moh kei ding ua, a thulimilouhna uh leh a khelhna uh ka ngaidam theihna dingin a chi a.

⁴Då kallade Jeremia till sig Baruk, Nerias son; och efter Jeremias diktamen tecknade Baruk i en bokrulle upp alla de ord som HERREN hade talat till honom.

⁴Huan, Jeremiain Neria tapa Baruk a sama, huan, Barukin TOUPA thu tengteng, a kianga a nagensa Jeremia paukam akipan laibu jial ah a gelha.

⁵Och Jeremia bjöd Baruk och sade: »Jag är själv under tvång, så att jag icke kan begiva mig till HERRENS hus.

⁵Huan, Jeremiain Baruk kiangah, Khakkhum ka hia, TOUPA in ah ka hoh theikeia,

⁶Men gå du dit; och ur den rulle som du har skrivit efter min diktamen må du därpå fastedagen läsa UPP HERRENS ord inför folket i HERRENS hus. Inför hela Juda, så många som komma in från sina städer, må du ock läsa upp dem.

⁶Huaijiakin nang hoh inla, TOUPA thu ka paukam akipan laibu jial a na gelh anngawl niin, TOUPA ina mipite bila jakin vasim khia in; a khopi ua kipana hongpawt Judate tengteng bil jakin leng na simkhiak ding ahi.

⁷Kanhända skola de då bönfalla inför HERREN och vända om, var och en från sin onda väg. Ty stor är den vrede och förtörnelse som HERREN har uttalat över detta folk.»

⁷Michiin a omdan gilou uh a hei un, TOUPA maa hehpihna a ngetna uh a tun thei zenzen kha ding ua, hiai mite tunga hehna leh thangpaihna TOUPAN a genkhiak lah a thupi mahmah ngala, chiin thu a pia hi.

⁸Och Baruk, Nerias son, gjorde alldeles såsom profeten Jeremia hade bjudit honom: i HERRENS hus läste han ur boken upp HERRENS ord.

⁸Huchiin Neria tapa Barukin jawlnei Jeremia thupiak tengteng bangin TOUPA ina TOUPA thu laibu a om a simta hi.

⁹I Jojakims, Josias sons, Juda konungs, femte regeringsår, i nionde månaden, utlystes nämligen en fasta inför HERREN, vilken hölls av allt folket i Jerusalem och av allt det folk som från Juda städer hade kommit till Jerusalem.

⁹Huan, hichi ahia, Juda kumpipa Josia tapa Jehoiakim lal kum ngana, kha kuana ah Jerusalem mi tengteng leh Juda khopi akipana Jerusalem ahongpai tengtengin anngawl thu a phuang ta uh.

¹⁰Då läste Baruk ur boken upp Jeremias ord; han läste upp dem i HERRENS hus, i sekreteraren Gemarjas, Safans sons, kammare på den övre förgården, vid ingången till nya porten på HERRENS hus, inför allt folket.

¹⁰Huan, Barukin TOUPA konpi thak lutna ah, um sung tungnung jaw a laigelhmi Shaphan tapa Gemari dantan, TOUPA ina om ah Jeremia thu laibu a im, mi tengteng bila jakin a sim a.

¹¹När nu Mika; son till Gemarja, son till Safan, hade hört alla HERRENS ord uppläsas ur boken,

¹¹Huan, Shapan tapa Gemari tapa Mikaiin laibu a om TOUPA thu tengteng a najakin,

¹²gick han ned till konungshuset och in i sekreterarens kammare; där sutto då alla furstarna: sekreteraren Elisama, Delaja, Semajas son, Elnatan, Akbors son, Gemarja, Safans son, Sidkia, Hananjas son, och alla de andra furstarna.

¹²Kumpipa in ah a hoh suka, laigelhmi dantan ah a luta, huan, ngaidih, huailaiah heutu tengteng a natu ua, laigelhmi Elisham te, Semaia tapa Delai te, Akbor tapa Elnathan te, Shaphan tapa Gemari te, Hanani tapa Zedekia te leh heutu tengteng.

¹³Och Mika omtalade för dem allt vad han hade hört Baruk läsa upp ur boken inför folket.

¹³Huan, Mikaiin mite bila jakin Barukin laibu a im a sim thu a najak tengteng a hilha.

¹⁴Då sände alla furstarna Jehudi, son till Netanja, son till Selemja, Kusis son, åstad till Baruk och läto säga honom: »Tag med dig den rulle varur du har läst inför folket, och kom hit.» Och Baruk, Nerias son, tog rullen med sig och kom till dem.

¹⁴Huan, heutu tengtengin Kusi tapa, Shelemi tapa Nethani tapa Jerhudi Baruk kiangah a sawl ua, a kiangah, Mite bila jaka nasim laibu tawiin hongin, chi dingin. Hichiin Neri tapa Baruk bel laibu jial tawinin a kiang uah a honga.

¹⁵Då sade de till honom: »Sätt dig ned och läs den inför oss.» Och Baruk läste inför dem.

¹⁵Huan a kiangah, Tu inla, ka bil ua ka jak ngei un sim dih ve leh, a chi ua, hunchiin Barukin a bil ua a jak un a simta.

¹⁶När de då hörde allt som stod där, sågo de med förskräckelse på varandra och sade till Baruk: »Vi måste omtala för konungen allt som står här.»

¹⁶Huan, hichi ahia, huai thute a jak uleh lauin a kien chiat ua, Baruk kiangah, Hiai thi tengteng kumpipa ka hilh ngeingei ding uh, a chi ua.

¹⁷Och de frågade Baruk och sade: »Tala om för oss huru det skedde att du efter hans diktamen tecknade upp allt detta.»

¹⁷Huan, Baruk bel, Hiai thu tengteng na kam akipan bangchi dana gelh na hia, honhilh dih ve? Chiin a dong ua.

¹⁸Baruk svarade dem: »Han dikterade för mig allt detta, och jag tecknade upp det i boken med bläck.»

¹⁸Huan, Barukin, Hiai thu tengteng a paukamin a honhilha, laituiin laibu ah ka gelh mai ahi, chiin a dawng hi.

¹⁹Då sade furstarna till Baruk: »Gå och göm dig, du jämte Jeremia, och låten ingen veta var I ären.»

¹⁹Huan, heututen Baruk kiangah, Kuan unla, Jeremia toh bu un; kuamah in na omna uh theikei uhen, a chi ua.

²⁰Därefter, sedan de hade lämnat rullen i förvar i sekreteraren Elisamas kammare, gingo de in till konungen på förgården och omtalade så allt för konungen.

²⁰Huan, huang sungah kumpipa kiangah a lut ua; leibu jial bel laigelhmi Elisham dantan ah a koih ua; laibu jial bel laidelhmi Elisham dantan ah a koih ua, a thu tengteng paukamin kumpipa a hilh uh.

²¹Då sände konungen Jehudi att hämta rullen; och denne hämtade den från sekreteraren Elisamas kammare. Sedan läste Jehudi upp den inför konungen och inför alla furstarna, som stodo omkring konungen.

²¹Huchiin kumpipan laibu jial la dingin Jehudi a sawla, laigelhmi Elisham dantan akipan a la. Huan, Jehudiin kupipa leh kumpipa china ding heutu tengteng bila jakin a sima.

²²Konungen bodde då i vinterhuset, ty det var den nionde månaden. Och kolpannan stod påtänd framför honom;

²²Kha kuana ahia, kumpipa bel a phalbi in ah a tu a, a maah meihol thukah kuang a oma.

²³och så ofta Jehudi hade läst tre eller fyra spalter, skar han av rullen med pennkniven och kastade stycket på elden i kolpannan, ända till dess att hela rullen var förtärd av elden i kolpannan.

²³Huan, hichi a honghia, Jehudiin khep thum hiam khep li hiam a simin kumpipain a temta in a at tana, thuk meia ah a jial bu pum kang mang vek dingin a lawn lut zel hi.

²⁴Och varken konungen själv eller någon av hans tjänare blev förskräckt eller rev sönder sina kläder, när de hörde allt detta som upplästes.

²⁴Huan, kumpipa leh a nasemmin hiai thu tengteng ngaikhia mite kuamah a lau kei ua, a puansilh uh leng a botkek sam kei uh.

²⁵Och fastän Elnatan, Delaja och Gemarja bådo konungen att han icke skulle bränna upp rullen, lyssnade han icke till dem.

²⁵Huai phet hilouin Elnathan leh Delai leh Gemari ten laibu jial hal lou dingin kumpipa kiangah a ngen ua, himahleh a ngaikhe nuam kei.

²⁶I stället bjöd konungen Jerameel, konungasonen, och Seraja, Asriels son, och Selemja, Abdeels son, att de skulle gripa skrivaren Baruk och profeten Jeremia. Men HERREN gömde dem undan.

²⁶Huan, kumpipan kumpipa tapa Jerahmeel leh Azriel tapa Serai leh Abdeel tapa Shelami te Baruk laigelhmi leh jawlnei Jeremiate man dingin thu a pia: himahleh TOUPAN amau a sel.

²⁷Men sedan konungen hade bränt upp rullen med det som Baruk efter Jeremias diktamen hade skrivit däri, kom HERRENS ord till Jeremia; han sade:

²⁷Huan, laibu jial leh Jeremia kam akipan Barukin a gelh tengteng thute kumpipan a halmang khitin TOUPA thu Jeremia kiangah a hongtunga,

²⁸Tag dig nu åter en annan rulle och teckna däri upp allt vad som förut stod i den förra rullen, den som Jojakim, Juda konung, brände upp.

²⁸Laibu jial dang la inla, laibu jial masaa thu tengteng, Juda kumpipa Jehoiakimin a hal mangsate gelh nawn vekin.

²⁹Men angående Jojakim, Juda konung, skall du säga: Så säger HERREN: Du har bränt upp denna rulle och sagt: »Huru kunde du skriva däri att konungen i Babel förvisso skall komma och fördärva detta land, och göra slut på både människor och djur däri?»

²⁹Huan, Juda kumpipa Jehoiakim tuntang thu ah hichiin na chi ding hi: TOUPAN hichiin a chi: Babulon kumpipa hongpai ngei dinga, hiai gam a hihsiain, hiai mi leh sa a hihmang vek ding, chia gelhna bangdia huchibang thu gelh, chiin laibu na nahaltaa:

³⁰Därför säger HERREN så om Jojakim, Juda konung: Ingen ättling av honom skall sitta på Davids tron; och hans egen döda kropp skall komma att ligga utkastad, prisgiven åt hettan om dagen och åt kölden om natten.

³⁰Huaijiakin, Juda kumpipa Jehoiakim tungthu ah TOUPAN hichiin a chi: David tutphah ah tu ding mi a neikei ding: a luang leng sun nisa ah leh jan vuk nuaiah paih kihak ah ding.

³¹Och jag skall hemsöka honom och hans avkomlingar och hans tjänare för deras missgärnings skull, och över dem och över Jerusalems invånare och över Juda män skall jag låta all den olycka komma, som jag har förkunnat över dem, fastän de icke hava velat höra.

³¹Huan, a thulimlouhna uh jiakinamah leh a suante leh a nasemmite ka gawt ding: huan, amau leh Jerusalem a tengte leh Juda mite tungah a tung ua ka phuansa, a ngaikhiak kei uh leh thil hoihlou tengteng ka hontun ding, chiin.Huchiin Jeremiain laibu jial dang a laa, Neri tapa Baruk laigelhmi a piaa, aman huaiah Jeremia kam akipan laibu gelhsa tengteng, Jehoiakim meia akhul mangsa thute a gelha: huai banah a kibatpih thu tampi a behlap lai hi.

³²Då tog Jeremia en annan rulle och gav den åt skrivaren Baruk, Nerias son; och efter Jeremias diktamen tecknade denne däri upp allt vad som hade stått i den bok som Jojakim, Juda konung, hade bränt upp i eld. Och till detta lades ytterligare mycket annat av samma slag.

³²Huchiin Jeremiain laibu jial dang a laa, Neri tapa Baruk laigelhmi a piaa, aman huaiah Jeremia kam akipan laibu gelhsa tengteng, Jehoiakim meia akhul mangsa thute a gelha: huai banah a kibatpih thu tampi a behlap lai hi.