¹Ack att mitt huvud vore en vattenbrunn och mina ögon en tårekälla, så att jag kunde gråta dag och natt över de slagna hos dottern mitt folk!

¹Ka lu tui hiin, ka mit khitui nak hi maijen le aw, ka mi, ka tanu thahte adingin asun ajanin ka kap ding,

²Ack att jag hade ett härbärge i öknen, så att jag kunde övergiva mitt folk och draga bort ifrån dem! Ty de äro allasammans äktenskapsbrytare, en församling av trolösa.

²Gamdai ah khualbuk nei thei leng aw! ka mite paisanin, om mangsan leng aw; angkawmhat mi ahi vek ngal ua, khemhat omkhawm lel ahi uh.

³Sin tungas båge spänna de till att avskjuta lögner, och till sanning bruka de icke sin makt i landet. Nej, de gå från ogärning till ogärning, men mig vilja de ej veta av, säger HERREN.

³A lei uh thalpeu bangin juauin a zang ua, gamah a khang lian ua, thutaka khang louin, gilou lamah a khang jel ua, kei honthei louin, chih TOUPA thu pawt ahi.

⁴Var och en tage sig till vara för sin vän, och ingen förlite sig på någon sin broder; ty den ene brodern gör allt för att bedraga den andre, och den ene vännen går omkring och förtalar den andre.

⁴Noumau inveng lakah pilvang chiat unla, na unaute himhim uh muang kei un; unaute lah khemhat ahi ngal ua; invengte leng gensiat hat ahi uh.

⁵Var och en handlar svikligt mot sin vän, och ingen talar vad sant är; de öva sina tungor i att tala lögn de arbeta sig trötta med att göra illa.

⁵Amau inveng chiat a khem ding ua, thudik leng a gen kei ding uh; a lei uh juau gen a kisin sak ding ua, thulimlouhna semin a gim sek uhi.

⁶Du bor mitt ibland falskhet; i sin falskhet vilja de ej veta av mig, säger HERREN.

⁶Khemhat lakah na tenga, a khemna uh jiakin kei a honthei nuam kei uh, chih TOUPA thu pawt ahi.

⁷Därför säger HERREN Sebaot så. Se, jag måste luttra och pröva dem; ty vad annat kan jag göra, då nu dottern mitt folk är sådan?

⁷Huaijiakin sepaihte TOUPAN hichiin a chi: Ngaiun, amau ka tuisuak sak dia, ka zeet ding: ka mi, ka tanu jiakin bang dang ahia ka hih tak ding aw?

⁸Deras tunga är en mördande pil; vad den talar är svek. Med munnen tala de vänligt till sin nästa, men i hjärtat lägga de försåt för honom.

⁸A lei uh sihna thal ahia, khemna thu a gen jel, min kamin a inveng kiangah kituahna thu gen mahleh, alungtang ah amah a tang giugiau sek hi.

⁹Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är?

⁹Hiai thilhihte jiakin ka gawt kei dia hia? chih TOUPA thu pawt ahi: nam hichibang tungah phu ka la kei dia hia?

¹⁰Över bergen vill jag gråta och sjunga sorgesång; jag vill höja klagosång över betesmarkerna i öknen. Ty de äro förbrända, så att ingen går där fram och inga läten av boskap där höras; både himmelens fåglar och fyrfotadjuren hava flytt och äro borta.

¹⁰Tangte a dingin ka kap dia, ka mau vungvung ding, gamdai loupa munte ka sun dinga, kuamahpai nawn louhna dinga a kan khittak jiakin, gan husa miten a za nawnta kei ding ua, tunga leng vasate leh gamsate leng a taikek ua, a pai mangta uh.

¹¹Jag skall göra Jerusalem till en stenhop, till en boning för schakaler, och Juda städer till en ödemark, där ingen bor.

¹¹Huan Jerusalem bel thilsia om khawm lelin ka bawl sin, sehalte tenna mun ahi ding; Juda khopite tengmi om louin ka hihgawp ding.

¹²Vem är en vis man, så att han förstår detta? Och till vem har HERRENS mun talat, så att han kan förklara detta: varför landet har blivit så fördärvat, förbränt såsom en öken, där ingen går fram?

¹²Hiai theisiam dingin mi pilpen kua ahi? Phuang dinga TOUPA thugen nasangmi pen kua ahi? Bangjiakin ahia gam a siat khita, kuamah pai louhna dinga gamdai banga a kat khit?

¹³Och HERREN svarade: Jo, därför att de hava övergivit min lag, den som jag förelade dem, och icke hava hört min röst och vandrat efter den

¹³Huan, TOUPAN, Ka dan, a ma ua ka koih a paisan ua, ka pau kamsuak a mang kei ua, a jui sam kei ua,

¹⁴utan vandrat efter sina egna hjärtans hårdhet och efterföljt Baalerna, såsom deras fader lärde dem.

¹⁴a lungtang khauh uh juia, a pipute un a sinsak uh Baalte a delh jawktak jiak un;

¹⁵Därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall giva detta folk malört att äta och gift att dricka.

¹⁵Sepaihte TOUPA, Israel Pathianin hichiin a chi: Ngaiun, amau, hiai mite mahmah gamsai in ka vak dinga, tui kha leng ka dawn sak ding.

¹⁶Och jag skall förströ dem bland folk som varken de eller deras fäder hava känt, och skall sända svärdet efter dem, till dess att jag har gjort ände på dem.

¹⁶Nam, amau leh a pipute un leng a theih ngeilouhte lakah ka dalhsak dinga; ka hihmanthat vek mateng namsau ka delhsak ding.

¹⁷Så säger HERREN Sebaot: Given akt; tillkallen gråterskor, för att de må komma, och sänden efter förfarna kvinnor, och låten dem komma.

¹⁷Sepaihte TOUPAN hichiin a chi: Ngaihtuah unla, numei kap mite hongpai dingin sam un, numei khutsiamte hongpai ding in sam lai un.

¹⁸Låten dem med hast stämma upp sorgesång över oss, så att våra ögon flyta i tårar och vatten strömmar från våra ögonlock.

¹⁸Hongkin uhenla, hongkah khum peuhmah le uh, ka khitui a luana, i mitte ua tui a pawt theihna din.

¹⁹Ty sorgesång höres ljuda från Sion: Huru har ej förstörelse drabbat oss! Vi hava kommit illa på skam, vi måste ju övergiva landet, ty våra boningar hava de slagit ned.

¹⁹Zion a kipan kah husa jak ahi ngala, i naksiat khit tak dan uh: gen ding i thei mahmah kei ua, i gam i paisan jiak uleh, i tennate a paihkhiaktak jiak un.

²⁰Ja, hören, I kvinnor, HERRENS ord, och edert öra fatte hans muns tal. Lären edra döttrar sorgesång; ja, lären varandra klagosång.

²⁰Aw nou numeite aw, TOUPA thu ngaikhia unla, a kamsuak thu na bil uah lut henla, natanute uh kah sinsak unla, mi chihin a invengnu kiangah sunna la.

²¹Ty döden stiger in genom vara fönster, han kommer in i våra palats; han utrotar barnen från gatan och ynglingarna från torgen.

²¹I tawlet uahte sihna kal lutin i kumpipa in uahte a lutta ngal a; inpo lama kipana naupang hihmang ding leh, kholak a kipan a tangval hihmang ding.

²²Ja, tala: Så säger HERREN: Och människornas döda kroppar ligga såsom gödsel på marken och såsom kärvar efter skördemannen, vilka ingen samlar upp.

²²TOUPA thu pawtin hichiin a chi: Mi luangte gamlakah ekvut bangin a puk dinga, buh lami buh maih bangin; kuamahin a lakhawmta kei ding hi, chiin.

²³Så säger HERREN: Den vise berömme sig icke av sin vishet, den starke berömme sig icke av sin styrka, den rike berömme sig icke av sin rikedom.

²³TOUPAN hichiin a chi: Mi pilin a pilna suang kei henla, mi hatin a hatna suang sam kei henla, mi hauin a sum leh pai suang sam kei heh.

²⁴Nej, den som vill berömma sig, han berömme sig därav att han har förstånd till att känna mig: att jag är HERREN, som gör nåd, rätt och rättfärdighet på jorden. Ty till sådana har jag behag, säger HERREN.

²⁴A suang peuhmahin hiai suang uheh, kei TOUPA, chitnate, vaihawmdiknate, diktatnate leia zang sekpa ka hi chih a hontheiha, a theihsiamna tak; hiai thilte lah ka kipahlam ahi ngala, chih TOUPA thu pawt ahi.

²⁵Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall hemsöka alla omskurna som dock äro oomskurna:

²⁵Ngai un, nite a hongtung hi, chih TOUPA thu pawt ahi, zeksum hi ngal, sumlouh bang jaw ka gawt ding;Aigupta te, Juda te, Edom te, Amon tate leh Moab te leh gamdaia teng, baksam met giaute; nam tengtengte lah zeksumlouhte ahi ngal ua, Israel inkote tengteng leng lungtanga zeksumlouh ahi uhi.

²⁶Egypten, Juda, Edom, Ammons barn, Moab och alla ökenbor med kantklippt hår. Ty hednafolken äro alla oomskurna, och hela Israels hus har ett oomskuret hjärta.

²⁶Aigupta te, Juda te, Edom te, Amon tate leh Moab te leh gamdaia teng, baksam met giaute; nam tengtengte lah zeksumlouhte ahi ngal ua, Israel inkote tengteng leng lungtanga zeksumlouh ahi uhi.