1Och Elihu tog till orda och sade:
1Huailouin Elihuin a dawnga, hichiin a chi a:
2Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
2Ka thute ja un, nou mi pilte; nou theihna neite, bil hondoh un.
3Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
3Dangtawngin ann achiam bangin, bilin thute a enchain hi.
4Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
4A dik eia dingin I tel ding uh; I lak ua hoih bang ahia I thei ding uh.
5Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
5Job in lah, Ka dika, huan Pathianin ka dikna a la mang, a chi ngala:
6Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
6Ka dikna huchin hita mahleh juautheia sim ka hia; tatlekna bei himahleng, ka liamna hihdam theihlouh ahi.
7Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
7Muhsitna tui banga dawn bei, Job bang mihing kua ahia?
8han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
8Thulimlou nasemmite toh a hona pai, mi giloute toh om khawmmi.
9Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
9Aman lah, Pathian laka ka kipahna ding bangmah ka lohtak kei, a chi ngala.
10Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
10Huaijiakin, nou theisiammite, honngaikhia un: Pathianin, gilou bangchiin a hih ngei mahmah dia; huan Thilbangkimhihtheiin thulimlou bangchiin a hih mahmah dia.
11Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
11Aman lah mihing thilhih amah kianga pe kik ding hi ngala, huan mi chiteng a lampite kianga pekik ding ahi.
12Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
12A hi, mohkhuksakna thu ah, Pathianin giloutakin a hih kei dia, Thilbangkimhihtheiin leng vaihawmna a hihse sam kei ding hi.
13Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
13Kuan ahia amah leitunga heututna pia? Ahihkeileh khovel pumpi kuan ahia a thua koih?
14Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
14Mihing tunga a lungtang a ngaka, amah lama a kha leh a hu a lakkhawm leh;
15då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
15Sa tengteng a mangthang khawm ding ua, huan mihing leivui a suak nawn ding hi.
16Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
16Theihsiamna na neih leh, hiai ja in: ka thute aw ngaikhia in.
17Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
17Mi thudik huaiin vai a hawm ding hia? Huan dik leh hat amah na mohpaih ding hia?
18Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
18Kumpipa kianga, Na hoih kei chih a kilawm hia? Ahihkeileh miliante kianga, Na gilou uh? Chih.
19Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
19Mi lalte mi hinna zahtak loua, mi genthei sanga mi hausate limsak zote kianga chih kilawm sem lou ding hia? Amaute tengteng lah a khut nasep ahi ngal ua.
20I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
20Mitphiat kallouin a si ua jankim lai mahmahin; mite a ling ua a pai mang ua, mihingkhut hilouin mihatte lakmangin a om uhi.
21Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
21A mitte lah mihing lampite tungah a oma, huan a painate tengteng a mu hi.
22Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
22Thulimlou nasemmite buk theihna ding, khomial a omkei a, sihna limliap leng a om sam kei hi.
23Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
23Vaihawmna a Pathian maa a pai dingin, mihing a ngaihtuah lailai a kiphamoh ngal keia.
24Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
24Lamte theihphak vual louhin aman mi hatte a hihjan veka, a mun uah midangte a tungkhia hi.
25Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
25Huaijiakin a nasepte uh a thei hi; janin amau a lumleta, huchiin hihsiatin a om uhi.
26Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
26Midang mitmuh mahmahin mi giloute bangin amau a gawt hi.
27eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
27Amah zuihna akipan a pialkhiak ua, a lampitea a koi mahmah a limsaklouh jiakun:
28De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
28Huchiin genthei kahna a kiang tung dingin a bawl ua, huan gimthuak kahna a ja hi.
29Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
29Amah napau kei leh, huchiin kuan siamlouh a tangsak dia? huan aman a mai a sel leh, huchiin amah kuan a mu thei dia? namte kianga hih hiam, ahihkeileh, mihing kianga hih hiam zong a kibang hi:
30när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
30Huchia pathiantheilou min vai a hawm louha, huchia mite thanga awksak ding kuamah a omlouhna dingin.
31Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
31Kuapeuhin Pathian kiangah, Gawtna ka thuakta, ka gilou nawn kei ding,
32Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
32Ka muh louh nang honsinsak in: gilou ka hih aleh ka hih nawn kei ding, a chi uhia?
33Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
33A thukna na deih bangin a om diam, huchia na nial? Kei hilouin, nang na tel ngeingei ding lah ahi ngala.
34Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
34Theisiammiten ka kiangah, A hi, a chi ding uh, a honja mi pil chitengin,
35»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
35Jobin theihna beiin thu a gena, huan a thute pilna bei ahi uh.
36Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
36Mihaite banga a dawnna thu ah, a tawp chiangin Job tungtang ngaihtuah le uh.Aman lah a khelhna ah helna a behlapa, I lak uah a khut a benga, Pathian kalhin a thute a pungsakta ngala.
37Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
37Aman lah a khelhna ah helna a behlapa, I lak uah a khut a benga, Pathian kalhin a thute a pungsakta ngala.