¹Och HERREN sade till Josua: »Frukta icke och var icke förfärad; tag med dig allt krigsfolket och stå upp och drag åstad mot Ai. Se, i din hand har jag givit konungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land.

¹Huan, Toupan Josua kiangah, Lau kenla, lunglel sam ken: galkap thei tengteng na kiangah tonpih inla, thou inla, Ai khua ah hoh tou in: ngaiin, Ai kho kumpipa leh, a mite leh, a khua leh, a gam na khut ah ka honpeta hi:

²Och du skall göra med Ai och dess konung på samma sätt som du gjorde med Jeriko och dess konung; dock mån I behålla rovet därifrån och boskapen, såsom edert byte. Lägg nu ett bakhåll mot staden, på andra sidan därom.»

²Jeriko leh a kumpipa uh tunga na hih bangin Ai khua leh a kumpipa tungah leng na hih sin hi, gallak leh gante kia noua tuam dingin nei un: khopi guk tanna ding a nunglam ah koih un, a chi a.

³Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att draga åstad mot Ai. Och Josua utvalde trettio tusen man, de tappraste stridsmännen, och sände dem ut om natten.

³Huchiin josua leh galkap thei tengteng Ai lama hoh tou dingin a kisata ua: huan, Josuain mi hat hangsan sing tum a telkhiaa, janin a hoh sak.

⁴Och han bjöd dem och sade: »Given akt: I skolen lägga eder i bakhåll mot staden, på andra sidan därom, men läggen eder icke alltför långt ifrån staden; och hållen eder alla redo.

⁴A kiang uah, Ngai un, khopi nunglamah khopi sual dingin guk tan un: khopi akipana gamla lua ah bel pai kei unla, mansain om gige un:

⁵Själv skall jag, med allt det folk som är kvar hos mig, rycka fram mot staden. När de då draga ut mot oss såsom förra gången, vilja vi fly för dem.

⁵Huan, kei leh ka kianga omte tengtengin khopi ka honjuan ding ua; huan, hichi ahi dinga, tuma mahbangin hongsual dinga a hongpawt tak un, a ma uah I taikek ding ua;

⁶Då skola de draga efter oss, till dess vi hava lockat dem långt bort ifrån staden; ty de skola tänka: 'De flyr för oss, nu såsom förra gången.'

⁶Huchiin hondelh dingin a pawt ding ua, khua akipan gamla sim I khem khiak phain; amau, Tuma mahbangin I ma uah taikek uh e, a chi ding ua; huchiin a ma uah I taikek ding uh;

⁷Men under det att vi fly för dem, skolen I bryta fram ifrån bakhållet och intaga staden, ty HERREN, eder Gud, har givit den i eder hand.

⁷Huan, tan gukna akipan na hongpawt ding ua, khawpi na la ding uhi: TOUPA na Pathian un na khut uah a pe sin hi.

⁸Och så snart I haven fått staden i edert våld, skolen I tända eld på den; efter HERRENS ord skolen I så göra. Given akt på vad jag nu har bjudit eder.»

⁸Huan, hichi ahi dinga, khopi na lak tak un, khopi na hal ding uh: TOUPA thu bang jelinna hih ding uh ahi: ngai un, thu ka honpe khin hi, chiin thu a piaa.

⁹Så sände Josua dem åstad, och de gingo och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.

⁹Huan, Josuain a kuan sakta: huchiin guk tanna munah a hoh ua, Ai kho tumlamah Bethel leh Ai kho kikalah a om uh; Josua bel huai janin mipite lakah a giak hi.

¹⁰Och bittida följande morgon mönstrade Josua folket och drog så, med de äldste i Israel i spetsen för folket, upp till Ai.

¹⁰Huan, Josua jingkhangin a thoua, mipite a kaikhawma, huan, amah leh Israelte upate mipite maah Ai kho lamah a hoh tou ua.

¹¹Och allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog med ditupp och ryckte allt närmare, till dess de kommo mitt emot staden; där lägrade de sig norr om Ai, med dalen mellan sig och Ai.

¹¹Huan, mipite tengteng, a kianga galkap thei omte a hoh tou ua, a vajuan ua, khopi chinah a hoh tou ua, Ai kho mallam pangah a giak tou uh: Ai khua toh a kikal uah guam a om hi.

¹²Men han tog vid pass fem tusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden.

¹²Huan, mi, sang nga tak a tonpiha, khopi tumlam pang Bethel leh Ai kho kikalah a guktan saka.

¹³Och sedan folket hade blivit uppställt, såväl hela lägret, norr om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen.

¹³Huchiin mipi, mihonpi, khopi mallam panga sepaihte panmun leh khopi tumlam panga a guk tante panmun hoihtakin a sepa; huan, Josua bel huai janin guam lai takah a pai.

¹⁴När konungen i Ai såg detta, skyndade sig männen i staden, han själv med allt sitt folk, och drogo bittida om morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen, framför hedmarken; han själv visste nämligen icke att ett bakhåll var lagt mot honom på andra sidan om staden.

¹⁴Huan, hichi ahi a, Ai kho kumpipan huai a muh takin, kintakin jingkhangin a thou a, huai khuaa mite amah leh a lawite tengteng toh, a mun seh Arab jawnah Israelte sual dingin a pawttaa, himahleh kho nunglamah amah sual dingin a guktan uh chih a theikei hi.

¹⁵Och Josua och hela Israel läto slå sig av dem och flydde åt öknen till.

¹⁵Huan, Josua leh Israelte tengteng zohsa bang takin a om ua, gamdai lam lampi ah a tai duamduam uh.

¹⁶Då uppbådades allt folket i staden till att förfölja dem; och under det att de förföljde Josua, blevo de lockade långt bort ifrån staden.

¹⁶Huan, khopia om tengteng amau delh dingin a sam khawm ua: huchiin Josua a delh ua, khopi akipan gamla sim khem khiakin a omta uhi.

¹⁷Icke en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, utan alla drogo ut efter Israel och lämnade staden öppen, i det att de förföljde Israel.

¹⁷Huan, Ai khua ah leh Bethel khuaah Israelte delh lou khat leng a omta kei ua: khopi bangmah kal louin a pawtsanta ua, Israelte a delh uh.

¹⁸Och HERREN sade till Josua: »Räck ut lansen, som du har i din hand, mot Ai, ty jag skall giva det i din hand.» Då räckte Josua ut lansen, som han hade i sin hand, mot staden.

¹⁸Huan, TOUPAN Josua kiangah, Huai na teipi tawi Ai kho lam ngain lik in; na khuta honpe ding ka hi, a chi a. Huchiin, Josuain a teipi khopi lam ngain a likta.

¹⁹Och de som lågo i bakhåll bröto med hast upp från sin plats och skyndade åstad, så snart han räckte ut sin hand, och kommo in i staden och intogo den; och de tände strax eld på staden.

¹⁹Huan, guktan mite a omna ua kipanin a hongpai khe pah ua, huan, a khut a jak takin a tai ua, khopi ah a lut ua, a lata ua; huan, khua a hal pah uh.

²⁰När då männen från Ai vände sig om, fingo de se röken från staden stiga upp mot himmelen; och de hade ingen utväg att fly, vare sig hit eller dit, då nu det folk som flydde åt öknen vände sig mot sina förföljare.

²⁰Huan, Aiten a nunglam uh a et uleh, ngaiin, khopi van lama khutou ngoingoiin a mu ua, a koilam lamah leng tai theihna himhim a neikei ua: huchiin gamdaia taiten amau delhte a naleh delh ua.

²¹Ty när Josua och hela Israel sågo att de som lågo i bakhåll hade intagit staden, och att röken steg upp från staden, vände de om och angrepo ajiterna.

²¹Huan, Josua leh Israelte tengtengin guktanten khopi a lak ua, khopi khu paitou ngoingoi a muh tak un a kik nawn ua, Aite a that uh.

²²De andra drogo nu också ut från staden emot dem, så att de kommo mitt emellan israeliterna och fingo dem på båda sidor om sig, och dessa nedgjorde dem då och läto ingen av dem slippa undan och rädda sig.

²²Huan, mi dangte amau sual dingin khopi sung akipan a hongpawt khia ua huchiin Israelten a kalh teh ta ua, khen a langkhat ah a om ua, a khen a langkhat ah: huchiin a that ua, khat lel leng hawi leh khah mahmah a neikei uh.

²³Men konungen i Ai blev levande tagen till fånga och förd till Josua.

²³Huan, Ai kho kumpipa a hingmat ua, Josua kiangah a hongpi ua.

²⁴Och när Israel hade dräpt alla Ais invånare ute på fältet, i öknen, dit de hade förföljt dem, och dessa allasammans så hade fallit för svärdsegg och blivit nedgjorda, då vände hela Israel tillbaka till Ai och slog med svärdsegg också dem som voro där.

²⁴Huan, hichi ahi a, Israelten Ai kho mi gamlaka om tengteng, gamdai gama a vadelhna mun ua a thah khit ua, a vek ua temsau a a thah gam khit nung un, Israelte tengteng Ai kho lamah a kik nawn ua, temsauin a vasual uh.

²⁵Och de som föllo på den dagen, män och kvinnor, utgjorde tillsammans tolv tusen personer, allt folket i Ai.

²⁵Huan, huai nia si tengteng numei pasal sing khat leh sang nih ahi ua, Ai khuaa mite tengteng.

²⁶Ty Josua drog icke tillbaka sin hand, med vilken han hade räckt ut lansen, förrän alla Ais invånare hade blivit givna till spillo.

²⁶Josuain lah a teipi likna khut Aite tengteng a hihman keuhkeuh masiah a kaiton ngal keia.

²⁷Allenast boskapen och rovet från denna stad togo israeliterna såsom sitt byte, efter den befallning som HERREN hade givit Josua.

²⁷TOUPAN Josua thu a piaka, hih ding a chih bangbanga huai khopia gante leh gallakte kia Israelte adingin amau tuam dingin a tangta uhi.

²⁸Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evärdlig tid, till en ödemark, såsom det är ännu i dag.

²⁸Huchiin Josuain Ai khua a hal a, khantawn adingin leivumin a bawla, tutanin hihgam ahi hi.

²⁹Och konungen i Ai lät han hänga upp på en påle, där han fick hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog man på Josuas befallning hans döda kropp ned från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten; och man uppkastade över den ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag.

²⁹Huan, Ai kho kumpipa nitak tanin singdawn ah a khaia: huan, ni tum kuanin Josuain thu a piaa, huchiin a luang sing dawn akipan a lakhia ua, khopi kulh kongpi lutna ah a pai ua, a tungah suang a vum venvon ua, tu tanin om lai hi.

³⁰Då byggde Josua åt HERREN, Israels Gud, ett altare på berget Ebal,

³⁰Huan, Josuain Ebal tangah TOUPA, Israelte Pathian adingin maitam a doha,

³¹såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit Israels barn, och såsom det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, vid vilka man icke hade kommit med något järn; och på det offrade de brännoffer åt HERREN och slaktade tackoffer.

³¹Mosi dan laibu-a gelhsa bangin, TOUPA sikha Mosiin Israel suante tuh a napiaksa bangin, suang seklouh, kuamahin sika a sek ngei nai het louh uh maitam a bawla: huaiah TOUPA adingin halmang thillatte a lana, lemna kithoihin a kithoih uh.

³²Och han lät där på stenarna sätta en avskrift av Moses lag, den lag som Mose hade skrivit och förelagt Israels barn.

³²Huan, huaiah Israel suante ma mahmahah Mosiin a dan gelh suangte khawngah a tei sawma.

³³Och Israels menighet, med dess äldste och tillsyningsmän och domare, stod på båda sidor om arken, så att de hade framför sig de levitiska prästerna som buro HERRENS förbundsark, menigheten, främlingar såväl som infödingar, den ena hälften vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk.

³³Huan, Israelte tengteng, a upate uh leh heutute, a vaihawmte u toh, Levi chi siampute, TOUPA thukhun bawm jawngte maah, bawm langkhat tuaktuak ah nam dang leng, huai gama piangte leng a ding khawm vek ua; a kimkhat Gerizim tang pangah a om ua, a kimkhat Ebal tang pangah a om ua; TOUPA sikha Mosiin Israelten phat ding uh ahi chia thu a napiak bangin.

³⁴Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, alldeles såsom det var skrivet i lagboken.

³⁴Huan, huai khitin danthu tengteng, vualjawlna thu leh hamsethuak thu a sima, dan laibua tuang tengteng bang.Mosi thupiak tengteng Israelte omkhawm tengteng leh, numeite leh naupang neuchikchikte leh, a lak ua nam dangte maah josuain sim louh himhim a neikei.

³⁵Icke ett ord av allt det som Mose hade bjudit underlät Josua att uppläsa inför Israels hela församling, med kvinnor och barn, och inför de främlingar som följde med dem.

³⁵Mosi thupiak tengteng Israelte omkhawm tengteng leh, numeite leh naupang neuchikchikte leh, a lak ua nam dangte maah josuain sim louh himhim a neikei.