1Men Efraims män sade till honom: »Huru har du kunnat handla så mot oss? Varför bådade du icke upp oss, när du drog ut till strid mot Midjan?» Och de foro häftigt ut mot honom.
1Huan, Ephraimten a kiangah, Bangchi dana hichibanga honbawla Midiante na sualnaa honchial samlou na hia? a chi ua. Nakpitakin amah a tai uhi.
2Han svarade dem: »Vad har jag då uträttat i jämförelse med eder? Är icke Efraims efterskörd bättre än Abiesers vinbärgning?
2Huan, aman a kiang uah, Nou toh genkak dingin bang ka hiha? Abiezerte grep loh sangin Ephraimte grep maih top a thupizo ka hia?
3I eder hand var det som Gud gav de midjanitiska hövdingarna Oreb och Seeb. Vad har jag kunnat uträtta i jämförelse med eder?» Då han så talade, stillades deras vrede mot honom.
3Pathianin Midiante kumpipa Oreb leh Zeeb na khut ah ahon pete ahi: huchiin nou toh genkak dingin ken bang kahiha? a chi a. Huchiin huai thu a gen leh a tunga a hehna uh a daita hi.
4När sedan Gideon kom till Jordan, gick han över jämte de tre hundra män som han hade med sig; och de voro trötta av förföljandet.
4Huan, Gideon leh a kianga mi zathum omten Jordan lui a pha suk ua, a kan ua, bang pipiin a delh jel ua.
5Han sade därför till männen i Suckot: »Given några kakor bröd åt folket som följer mig, ty de äro trötta; se, jag är nu i färd med att förfölja Seba och Salmunna, de midjanitiska konungarna.»
5Huan, Sukoth khuaa mite kiangah, Hiai ka nungjuite hehpihtakin sangpek pe dih ua; a bahta mahmah ua, Midiante kumpipa Zeb leh Zalmun delh ka hi a, a chi a.
6Men de överste i Suckot svarade: »Har du då redan Seba och Salmunna i ditt våld, eftersom du fordrar att vi skola giva bröd åt din här?»
6Huan, Sukoth khuaa mi lianten, Zebleh Zalmun na khuta omkhinsa banga huchia na sepaihte tanghou ka piak pah mai ding uh? a chi a.
7Gideon sade »Nåväl; när HERREN, giver Seba och Salmunna i min hand, skall jag söndertröska edert kött med ökentörnen och tistlar.»
7Huan, Gideonin, A hi, TOUPAN Zeb leh Zalmun ka khuta a honpiak hun chiangin gamdai ling leh loulingneitein na sa uh ka sun kekdiakduak mai ding, a chi a.
8Så drog han vidare därifrån upp till Penuel och talade på samma sätt till dem som voro där; och männen i Penuel gåvo honom samma svar som männen i Suckot hade givit.
8Huan, huai akipanin Penuel ah a hoh tou ua, a kiang uah huchimah bangin a gen nawna: huan, Penuel khuaa miten Sukoth khuaa mite dawn bang mahin a nadawng tei ua.
9Då sade han ock till männen i Penuel: »När jag kommer välbehållen tillbaka, skall jag riva ned detta torn.»
9Huan, Penuel khua a mi kiangah, Lem thu puaa ka hong kik nawn hun chiangin, hiai kulh ka hon hihchim ding, chin leng a gen hi.
10Men Seba och Salmunna befunno sig i Karkor och hade sin här hos sig, vid pass femton tusen man, allt som var kvar av österlänningarnas hela här; ty de stupade utgjorde ett hundra tjugu tusen svärdbeväpnade män.
10Zeb leh Zalmun bel Karkor ah a om ua, a sepaihte suahlam tate sepaihte a sibang teng, sing khat leh sang nga tak toh: namsaudokmi nuai khat leh sing nih lah a sin gal ua.
11Och Gideon drog upp på karavanvägen, öster om Noba och Jogbeha, och överföll hären, där den låg sorglös i sitt läger.
11Huan, Gideon bel Nob leh Jogbeh suahlama puanina tengte lampi ah a hoh toua, sepaihte a vasual; sepaihte galmuang takin a na om ngal ua.
12Och Seba och Salmunna flydde, men han satte efter dem; och han tog de två midjanitiska konungarna Seba och Salmunna till fånga och skingrade hela hären.
12Huan, Zeb leh Zalmun bel a taikekta ua; huan, amau a delh ua; huchiin Midiante kumpipa nih Zeb leh Zalmun a man ua, sepaihte tengteng a hihbuai gawpta uhi.
13När därefter Gideon, Joas' son, vände tillbaka från striden, ned från Hereshöjden,
13Huan, Joas tapa Gideon bel Heres tungkahna akipanin kidouna akipan a hongkik nawnta.
14fick han fatt på en ung man, en av invånarna i Suckot, och utfrågade denne, och han måste skriva upp åt honom de överste i Suckot och de äldste där, sjuttiosju män.
14Huan, Sukoth khuaa tangval khat a man ua, thu khawng a dong ua: huchiin Sukoth khuaa milante leh, upate min a gelh sakveka, sawmsagih leh sagih ahi uh
15När han sedan kom till männen i Suckot, sade han: »Se här äro nu Seba och Salmunna, om vilka I hånfullt saden till mig: 'Har du redan Seba och Salmunna i ditt våld, eftersom du fordrar att vi skola giva bröd åt dina trötta män?'»
15Huan, Sukoth khuaa mite kiangah a hoh toua, Zeb leh Zalmun te en dih ve ua leh, hiaite a kei ua, Zeb leh Zalmun na khut a omsa banga, huchia mi bahte tanghou ka piak mai ding uh? chia honna enghou vialte, a chi a.
16Därefter lät han gripa de äldste i staden och tog ökentörnen och tistlar och lät männen i Suckot få känna dem.
16Huchiin huai kho upate a mana, gamdai ling leh loulingneitein Sukoth mite a sinsak a.
17Och tornet i Penuel rev han ned och dräpte männen i staden.
17Huan, Penuel kho kulh a hihchima, khuaa mite leng a that hi.
18Och till Seba och Salmunna sade han: »Hurudana voro de män som I dräpten på Tabor?» De svarade: »De voro lika dig; var och en såg ut såsom en konungason.»
18Huchiin Zeb leh Zalmun kiangah, Tabor tanga na mi thahte uh mi bangchi ahi ua? a chi a. Huan, amau, Nang bangmah ahi uh; Kumpipa ta batna a nei chiat uh, a chi ua.
19Han sade: »Då var det mina bröder, min moders söner. Så sant HERREN lever: om I haden låtit dem leva, skulle jag icke hava dräpt eder.»
19Huan, aman, Unau aw, ka nu tapate mahmah ei ve ua: TOUPA a ngei mahbangin, amaute na hawihing le uchin jaw, nou honthat lou mah ding hivengin, a chi a.
20Sedan sade han till Jeter, sin förstfödde: »Stå upp och dräp dem.» Men gossen drog icke ut sitt svärd, ty han var försagd, eftersom han ännu var allenast en gosse.
20Huan, a tapa upapen Jether kiangah, Khaile, nang thatin, a chi a. Himahleh tangvalin a namsau a phawi kei; tangval leh ahih lai jiakin a laua.
21Då sade Seba och Salmunna: »Stå upp, du själv, och stöt ned oss; ty sådan mannen är, sådan är ock hans styrka.» Så stod då Gideon upp och dräpte Seba och Salmunna. Och han tog för sin räkning de prydnader som sutto på deras kamelers halsar.
21Huchiin Zeb leh Zalmunin, nangmah hongkisa inla, hongsual tanla: piching leh piching kisual ding aka, a chi ua. Huan, Gideon a thoua, Zeb leh Zalmun a thatta, huan, a sangawngsau uh ngawnga hakkolte a la hi.
22Och israeliterna sade till Gideon: »Råd du över oss, och såsom du så ock sedan din son och din sonson; ty du har frälst oss ur Midjans hand.»
22Huchiin Israel miten Gideon kiangah, Nang ka tunguah vaihawmtain, nang leh, na tapa, leh, na tapa tapate tanin leng: nang Midiante akipanin lahna honhondamta ngala, a chi ua.
23Men Gideon svarade dem: »Jag vill icke råda över eder, och min son skall icke heller råda över eder, utan HERREN skall råda över eder.»
23Huan, Gideonin a kiang uah, Ken jaw na tunguah vai ka hawm kei ding, ka tapain leng na tunguah vai a hawm sam kei ding: TOUPAN na tunguah vai a hawmzo ding, a chi a.
24Och Gideon sade ytterligare till dem: »Ett vill jag dock begära av eder: var och en av eder må giva mig den näsring han har fått såsom byte.» Ty midjaniterna buro näsringar av guld, eftersom de voro ismaeliter.
24Huan, Gideonin a kiang uah, Thil khat a hih leh honnget ka ut, mi chihin na gallak bilbah uh, honpe chiat ve ua, a chi a. (Ismaelte ahih jiakundangkaeng bilbah a nei uhi. )
25De svarade: »Ja, vi vilja giva dig dem.» Och de bredde ut ett kläde, och var och en kastade på detta den näsring han hade fått såsom byte.
25Huan, amau, Honpe mah tawk nung, a chi ua. Huchiin puan a phah ua, mi chihin a gallak bilbah uh a honpai khe chiat uhi.
26Och guldringarna, som han hade begärt, befunnos väga ett tusen sju hundra siklar i guld -- detta förutom de halsprydnader, de örhängen och de purpurröda kläder som de midjanitiska konungarna hade burit, och förutom de kedjor som hade suttit på deras kamelers halsar.
26Huan, huai dangkaeng bilbah a ngette a giklam dangkaeng sekel sang khat leh za sagih ahi; hakkolte, bilbahte, Midia kumpipate puan sandup sim louhin, a sangawngsaute uh khainiang omte leng tel louin.
27Och Gideon lät därav göra en efod och satte upp den i sin stad, Ofra; och hela Israel lopp där i trolös avfällighet efter den. Och den blev för Gideon och hans hus till en snara.
27Huan, Gideonin huaitein Ephod a bawla, a omna Ophra khua ah a koiha: huailaiah Israelte tengtengin ang a nakawm khinta uh: huchiin Gideon leh a inkote ading nasanin thang a honghit maimah hi.
28Så blev nu Midjan kuvat under Israels barn och upplyfte icke mer sitt huvud. Och landet hade ro i fyrtio år, så länge Gideon levde.
28Huchiin Midiate bel Israel suante maah hihzahlakin a hongom ua, huchiin atangkhe zou nawnta ke uh. Huan, Gideon damsungin gam kum sawmli sung galmuangin a om.
29Men Jerubbaal, Joas' son, gick hem och stannade sedan i sitt hus.
29Huan, Joas tapa Jerubaal a paia a in lamah a omta hi.
30Och Gideon hade sjuttio söner, som hade utgått från hans länd, ty han ägde många hustrur.
30Huan, Gideonin amah suan mahmah tapa sawmsagih aneia: zi tampi a nei hi.
31En bihustru som han hade i Sikem födde honom ock en son; denne gav han namnet Abimelek.
31Huan, Sekem khuaa a meiin tapa a suansak laia, a min dingin Abimelek a sa a.
32Och Gideon, Joas' son, dog i en god ålder och blev begraven i sin fader Joas' grav i det abiesritiska Ofra
32Joas tapa Gideon kha leh khuk tuah adamin a sia, huchiin Abierit mi Ophra khua a a pa Joas han ah avui uhi.
33Men när Gideon var död, begynte Israels barn åter i trolös avfällighet löpa efter Baalerna; och de gjorde Baal-Berit till gud åt sig.
33Huan, hichi ahia, Gideon a sih takin Israel suante a hongtolh nawn ua, Baal-te lakah ang a kawm ua, Baal-berith pen a pathian un a nabawlta uh.
34Israels barn tänkte icke på HERREN, sin Gud, som hade räddat dem från alla deras fienders hand runt omkring.
34Huan, Israel suanten a kim ua melmate tengteng lak akipanin hunkhepa TOUPA a Pathian uh a theita kei ua:Jerubaal (Gideon mah) Israelte tunga theihtawpa hoih suah sekpa inkote tungah leng hoih a tuh teita kei uh.
35Ej heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus någon kärlek, till gengäld för allt det goda som han hade gjort mot Israel.
35Jerubaal (Gideon mah) Israelte tunga theihtawpa hoih suah sekpa inkote tungah leng hoih a tuh teita kei uh.