¹Men Abimelek, Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och talade till dem och till alla som voro besläktade med hans morfaders hus, och sade:

¹Huan, Jerubaal tapa Abimelek Sekem khua ah a nu sanggampate kiangah a hoha, a nu pate inkote tengteng toh a houpiha,

²»Talen så till alla Sikems borgare: Vilket är bäst för eder: att sjuttio män, alla Jerubbaals söner, råda över eder, eller att en enda man råder över eder? Kommen därjämte ihåg att jag är edert kött och ben.»

²Sekem khuaa mi tengteng jakin thug en unla, Jerubaal ta tengteng mi sawmsagihten na tung ua vai a hawm uhia hoih na sak uh, mi khatin na tung ua vai a hawm? Gen dihua: huan, kei leng na guhuh leh na sa uh ka hi chih theigige sam un, chiin a gen a.

³Då talade hans moders bröder till hans förmån allt detta inför alla Sikems borgare. Och dessa blevo vunna för Abimelek, ty de tänkte: »Han är ju vår broder.»

³Huan, a nu sanggampaten Sekem khuaa mi tengteng jakin huai thu tengteng a gen ua: huchiin Abimelek zuih utna lungsim a hon puta ua; Amah i unau aka, a chita ngal ua.

⁴Och de gåvo honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel; för dessa lejde Abimelek löst folk och äventyrare, vilkas anförare han blev.

⁴Huan, Baal-berith in akipan dangka sawmsagih a pia ua, huai in Abimelekin mi thulimlou pipi leh, mi ginalou pipi a guaia, amau lah amah a jui uh.

⁵Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte där sina bröder, Jerubbaals söner, sjuttio män, och detta på en och samma sten; dock blev Jotam, Jerubbaals yngste son, vid liv, ty han hade gömt sig.

⁵Huan, Ophra khuaa a pa in ah a vahoha, Jerubaal tapa, a unau sawmsagihte suang khat tungah a that chiata: Jerubaal tapa naupang pen Jotham bel a hingin a panga; a nabu geiha ahi.

⁶Sedan församlade sig alla Sikems borgare och alla som bodde i Millo och gingo åstad och gjorde Abimelek till konung vid Vård-terebinten invid Sikem.

⁶Huan, Sekem khuaa mi tengteng leh Beth-miloa mi tengteng a kikaikhawm ua, huchiin Abimelek Sekem khuaa suangphuh bul toso kiangah kumpipa dingin a bawlta uh.

⁷När man berättade detta far Jotam, gick han åstad och ställde sig på toppen av berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade till dem: »Hören mig, I Sikems borgare, för att Gud ock må höra eder.

⁷Huan, huai bel Jotham a hilh uleh Gerizim tang vumah a vading toua, aw ngaih takin a kikoua, a kiang uah, Nou Sekem khuaa mite aw, ka thugen ngaikhia dih ua, huchiin Pathian mahin leng nou thu a hon ngaikhe sin sam hi.

⁸Träden gingo en gång åstad för att smörja en konung över sig. Och de sade till olivträdet: 'Bliv du konung över oss'

⁸Khatvei tuh amaute tunga kumpipa dinga thaunilh dingin singte a kuan khia ua; oliv sing kiangah, Nang ka kumpipading un om tanla, a chi ua.

⁹Men olivträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min fetma, som både gudar och människor ära mig för, och gå bort för att svaja över de andra träden?'

⁹Himahleh oliv singin a kiang uah, Pathian leh mihing pahtawi lohna dia a honzatna pen uh ka thau pawtsanin singte tungah lehlam lehlamah ka phiaphia mahmah ding maw? a chi a.

¹⁰Då sade träden till fikonträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'

¹⁰Huan, singten theipi kung kiangah, Kisa dih, nang ka kumpipa dingun om dih, a vachi ua.

¹¹Men fikonträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min sötma och min goda frukt och gå bort för att svaja över de andra träden?'

¹¹Himahleh theipi kungin a kiang uah, Ka khumna leh ka gah hoih tak pawtsanin, singte tungah lehlam lehlamah ka phiaphia mahmah ding maw? a chi a.

¹²Då sade träden till vinträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'

¹²Huan, singten grep gui kiangah, Kisa dih, nang ka kumpipa ding un omin aw, a chi ua.

¹³Men vinträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min vinmust, som gör både gudar och människor glada, och gå bort för att svaja över de andra träden?'

¹³Huan, grep guiin a kiang uah, Pathian leh mihing kipaksak sek ka uain pawtsanin singte tungah lehlam lehlamah ka phiaphia mahmah ding maw? a chi a.

¹⁴Då sade alla träden till törnbusken: 'Kom du och bliv konung över oss.'

¹⁴Huchiin sing tengtengin lingvom kiangah, Kisain, nang ka kumpipa dingun omin, a chi ua.

¹⁵Törnbusken svarade träden: 'Om det är eder uppriktiga mening att smörja mig till konung över eder, så kommen och tagen eder tillflykt under min skugga; varom icke, så skall eld gå ut ur törnbusken och förtära cedrarna på Libanon.'

¹⁵Huan, lingin sing kiangah, Na kumpipa ding ua thau hon nilh petmah na hih uleh ka lim ah honbu le uchin ake: na hih kei ule bel linga mei hongpawtin Lebanon tanga sidar singte kang khin vek heh, a chi a.

¹⁶Så hören nu: om I haven förfarit riktigt och redligt däri att I haven gjort Abimelek till konung, och om I haven förfarit väl mot Jerubbaal och hans hus, och haven vedergällt honom efter hans gärningar --

¹⁶Huchiin Abimelek na kumpipa ding ua na na bawl uh chih tak pet leh kizen taka hih na hih ua, Jerubaal leh a inkote hoihtaka na bawl ua, a kituahpih bang jela a tunga na nahih na hih ua;

¹⁷ty I veten att min fader stridde för eder och vågade sitt liv för att rädda eder från Midjans hand,

¹⁷(Ka pan gal a honnadou saka, a nasih lohhialtaa, Midiate khut akipan nou a honnahukhetaa:

¹⁸under det att I däremot i dag haven rest eder upp mot min faders hus och dräpt hans söner, sjuttio män, på en och samma sten, och gjort Abimelek, hans tjänstekvinnas son, till konung över Sikems borgare, eftersom han är eder broder --

¹⁸Tuniin ka pa inkote tungah na nahel ua, a tapate sawmsagih tak suang khat tungah na nahihlum ua, na unaupa uh a hih jiakin a sikhanu tapa Abimelek Sekem kho mite kumpipa dingin lah na nabawlta ngal ua; )

¹⁹om I alltså denna dag haven förfarit riktigt och redligt mot Jerubbaal och hans hus, då mån I glädja eder över Abimelek, och han må ock glädja sig över eder;

¹⁹Tunia Jerubaal leh a inkote tunga chihtakpet leh kizen taka na gamta na hih peuhmah un jaw, Abimelek tungah kipak un, huan, amah leng na tunguah kipak hen:

²⁰varom icke, så må eld gå ut från Abimelek och förtära Sikems borgare och dem som bo i Millo, och från Sikems borgare och från dem som bo i Millo må eld gå ut och förtära Abimelek.»

²⁰Huchibang a hih kei lebel Abimelek akipanin mei hongkuang khia henla, Sekem khuaa mite leh Beth-milo mite kang tum vek hen; huan, Sekem khuaa mite leh Beth-milo akipanin mei kuang hongpawt henla, Abimelek kang khin vek heh, a chi a.

²¹Och Jotam skyndade sig undan och flydde bort till Beer, och där bosatte han sig för att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.

²¹Huchiin Jotham a taia, a tai manga, Beer ah a taia, a unaupa Abimelek a kihtak jiakin huaiah a omta nilouh hi.

²²När Abimelek hade härskat över Israel i tre år,

²²Huan, Abimelekin Israelte tungah kum thum vai a hawm.

²³sände Gud en tvedräktsande mellan Abimelek och Sikems borgare, så att Sikems borgare avföllo från Abimelek.

²³Huan, Pathianin Abimelek leh Sekem khuaa mite kikalah lungsim gilou a omsaka; huchiin Sekem khuaa mite Abimelek tungah lepchiah takin a gamta ua:

²⁴Detta skedde, för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bliva hämnat, och för att deras blod skulle komma över deras broder Abimelek som dräpte dem, så ock över Sikems borgare, som lämnade honom understöd, så att han kunde dräpa sina bröder.

²⁴Huai tuh Jerubaal tapa sawmsagihte tunga mulkimhuai taka a gamtat jiak ua a tung ua phulakna a hongtun theihna ding leh amaute thatpa a unaupa uh Abimelek tunga leh, a unaute that dinga a khut na nahatsak Sekemte tunga a sisan uh a om theihna ding ahi.

²⁵För att skada honom lade Sikems borgare nu folk i försåt på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som drogo vägen fram därförbi. Detta blev berättat för Abimelek.

²⁵Huan, Sekem khuaa miten mualvumte ah amah guk tanmite a koih ua, huai a pai peuhmahte a nasuam sek ua: huaithu Abimelek a hilh uh.

²⁶Men Gaal, Ebeds son, kom nu dit med sina bröder, och de drogo in i Sikem. Och Sikems borgare fattade förtroende för honom.

²⁶Huan, Ebed tapa Gaal a unaute toh a hongkuan ua, Sekem khua ah a lut ua: Sekemten a na muangmoh kei uh.

²⁷Så hände sig en gång att de gingo ut på fältet och avbärgade sina vingårdar och pressade druvorna och höllo en glädjefest, och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko, och uttalade förbannelser över Abimelek.

²⁷Huan, lou lamah a vahoh ua, a grep huan ua te a lou ua, a chil ua, vualnuam a bawl ua, a pathian in uah a lut ua, a ne un a dawn ua. Abimelek a hamsiat uh.

²⁸Och Gaal, Ebeds son, sade: »Vad är Abimelek, och vad är Sikem, eftersom vi skola tjäna honom? Han är ju Jerubbaals son, och Sebul är hans tillsyningsman. Nej, tjänen män som härstamma från Hamor, Sikems fader. Varför skulle vi tjäna denne?

²⁸Huan, Ebed tapa Gaalin, Abimelek na chih uh kua ahia? Sekem mah leng kua ahia a hih a, eiten a na uh i sepsakmahmah ding? Jerubaal ta ahi kei maw? Zebul pen a upa ahi ka hia? Sekem pa Hamor lawite na sem leng a ke; bangjiakin ahia amah na i sep ding uh?

²⁹Ack om jag hade detta folk under min vård! Då skulle jag driva bort Abimelek.» Och i fråga om Abimelek sade han: »Föröka din här och drag ut.»

²⁹Hiaite ka thuin om le uh aw! Abimelek pen zahlak gawp sak ding hi vengin, achia, Huan, Abimelek kiangah, Na sepaihte pungsak inla, thou dih ve, a chi a.

³⁰Men när Sebul, hövitsmannen i staden, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, upptändes hans vrede.

³⁰Huan, huai kho vaihawmpa Zebulin Ebed tapa Gaal thugen a najakin, a heh guiha.

³¹Och han sände listeligen bud till Abimelek och lät säga: »Se, Gaal, Ebeds son, och hans bröder hava kommit till Sikem, och de hålla just nu på att uppvigla staden mot dig.

³¹Huchiin gitlouh pilin, Abimelek kiangah, Ngaiin, Ebed tapa Gaal leh a unaute Sekem ah a hong ua; huan, ngaiin, na tunga helpih tumin khuaa mite a hasuan.

³²Bryt därför nu upp om natten, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet.

³²Huchiin na lawite toh a jan ajanin hong kisa unla, pawnah na tang un:

³³Sedan må du i morgon bittida, när solen går upp, störta fram mot staden. När han då med sitt folk drager ut mot dig, må du göra med honom vad tillfället giver vid handen.»

³³Huchiin hichi ahi dinga, jingsang ni suah takin, thou inla, khua hongsual maiin: huan, ngaiin, amah leh a lawiten nang honsual sin tak un, hoih na sak dandanin a tunguah na nahih mai ding hi, chia hilh dingin mite a taisak hi.

³⁴Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten, och de lade sig i bakhåll mot Sikem, i fyra hopar.

³⁴Huchiin Abimelek leh a lawite tengteng ajan ajanin a thou ua, pawl li a kibawlin Sekem khua a umta uh.

³⁵Och Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten; och i detsamma bröt Abimelek med sitt folk fram ifrån bakhållet.

³⁵Huan, Ebed tapa Gaal a vapawta, khopi lutna kongoi ah a va dinga: huan, Abimelek a lawite toh a guk tanna ua kipan a hongkuanta ua.

³⁶När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: »Se, där kommer folk ned från bergshöjderna.» Men Sebul svarade honom: »Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut såsom människor.»

³⁶Huan, Gaalin mipite a va muhin Zebul kiangah, Ngaiin, mualvum akipanin mipite a hongpai suk uh, a chi a. Huan, Zebulin a kiangah, Mual lim mihing banga mu lel houh hi niteh, a chi a.

³⁷Gaal tog åter till orda och sade: »Jo, där kommer folk ned från Mittelhöjden, och en annan hop kommer på vägen från Teckentydarterebinten.»

³⁷Huan, Gaalin, En tan la, gam lai takah mipi a hongpai suk uhi, pawl khatte ngialhouh Meonenim toso sing lampi ah a hongpai uh, a chi nawna.

³⁸Då sade Sebul till honom: »Var är nu din stortalighet, du som sade: 'Vad är Abimelek, eftersom vi skola tjäna honom?' Se, här kommer det folk som du så föraktade. Drag nu ut och strid mot dem.

³⁸Huchiin Zebulin a kiang uah, Abimelek kua ahia, a na sep ding uh pen? chia na genna kam koia omta ahia, hiaite na mi muhsitte mah hi lou umaw? Va pawtkhia inla, va sual ngutin, a chi a.

³⁹Så drog då Gaal ut i spetsen för Sikems borgare och gav sig i strid med Abimelek.

³⁹Huchiin Gaalin Sekemte maa vakaia, Abimelek a vasualta hi.

⁴⁰Men Abimelek jagade honom på flykten, och han flydde undan för honom; och många föllo slagna ända fram till stadsporten.

⁴⁰Huan, Abimelekin a na delha, a taitaa, khopi tanin mi tampi liamin a puk ngiainguai uh.

⁴¹Och Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och hans bröder och lät dem icke längre stanna i Sikem.

⁴¹Huan, Abimelek bel Aruma khua ah a omta a: huchiin Zebulin Gaal leh a unaute Sekem khuaa omtheilou dingin a delh khe vek a.

⁴²Dagen därefter gick folket ut på fältet; och man berättade detta för Abimelek.

⁴²Huan, hichi ahia, a jingin mipite pawnah a pawt khia ua; Huan Abimelek a vahilh uh.

⁴³Då tog han sitt folk och delade dem i tre hopar och lade sig i bakhåll på fältet. Och när han fick se att folket gick ut ur staden, bröt han upp och anföll dem och nedgjorde dem.

⁴³Huan, mipite a pia, pawl thumin a bawla, pawnah a tang ua; huan, a daka, huan, ngaiin, mipite khopi akipanin a hongpawt khia ua, huchiin amau a na suala, a nathatta.

⁴⁴Abimelek och de hopar han hade med sig störtade nämligen fram och ställde sig vid ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade fram mot alla som voro på fältet och nedgjorde dem.

⁴⁴Huan, Abimelek leh a pawlten a naboh ua, khopi lutna kongpi ah a vading ua: huan, pawl nihten pawna omte tengteng a bohin a pumboh ua, a thatta uhi.

⁴⁵När så Abimelek hade ansatt staden hela den dagen, intog han den och dräpte det folk som fanns därinne Sedan rev han ned staden och beströdde platsen med salt.

⁴⁵Huan, Abimelekin khopi huai niin nitumin a suala; huchiin khopi a laa, a sunga mite a thata: khopi a hihse veka: chiin a theh hi.

⁴⁶När besättningen i Sikems torn hörde detta, begåvo de sig alla till det fasta valvet i El-Berits tempelbyggnad.

⁴⁶Huan, Sekem kulh a omte tengtengin huai thu a naja ua, El-berith in hawm ah a lut vek uh.

⁴⁷Och när det blev berättat for Abimelek att hela besättningen i Sikems torn hade församlat sig där,

⁴⁷Huan, Sekem kulha mi tengteng a om khawm vek uh chih Abimelek a hilh ua.

⁴⁸gick han med allt sitt folk upp till berget Salmon; och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren och lyfte upp den och lade den på axeln; och han sade till sitt folk: »Gören med hast detsamma som I haven sett mig göra.»

⁴⁸Huan, Abimelek leh a kianga om tengteng Zalmon tang ah a hoh tou ua; huan, Abimelekin heipi a tawia, sing hiang a sat khiaa, a puaa: huan, a lawite kiangah, Ka hih dan na mu uh, ka hih bangin nou leng hih mengmeng un, a chi a.

⁴⁹Då högg också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek, och de lade grenarna intill det fasta valvet och tände upp eld till att förbränna valvet jämte dem som voro där. Så omkommo ock alla de människor som bodde i Sikems torn, vid pass tusen män och kvinnor.

⁴⁹Huan, mi tengtengin sing hiang a sat khe chiat ua, Abimelek a jui ua, in hawm kim ah a koih jel ua, huan, in hawmah a hal khum ua; huchiin Sekem kulha mi tengteng leng a si uh, pasal leh numei sang khat tak ahi uh.

⁵⁰Och Abimelek drog åstad till Tebes och belägrade Tebes och intog det.

⁵⁰Huchiin Abimelek bel Thebez khua ah a hoha, Thebez khua a um ua, a laa.

⁵¹Men mitt i staden var ett starkt torn, och dit flydde alla män och kvinnor, alla borgare i staden, och stängde igen om sig; sedan stego de upp på tornets tak.

⁵¹Ahihhangin huai khopi sungah kulhpi a oma, huaiah pasal leh numei tengteng leh khopi sunga mi tengteng a tai lut ua, a kikhak khum bikbek ua, kulh tungah a om khawm uhi.

⁵²Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld.

⁵²Huan, Abimelek bel kulh lamah a vahoha, a vasuala, hal tumin kulh kongpi bulah a hoha.

⁵³Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.

⁵³Huan, numei kuahiam in buh gawijanna suang khat Abimelek lu tungah a khe suka, a luguh a kitamta.

⁵⁴Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till honom: »Drag ut ditt svärd och döda mig, för att man icke må säga om mig: En kvinna dräpte honom.» Då genomborrade hans tjänare honom, så att han dog.

⁵⁴Huchiin a galvan tawipa tangval a sam paha, a kiangah, Huai na namsau phawi inla, hon that mai dih, huchiin miten, Numei thah ahi, a hon chih louhna ding un, a chi a.

⁵⁵När nu israeliterna sågo att Abimelek var död, gingo de hem, var och en till sitt.

⁵⁵Huan, Israelten Abimelek a si chih a jak tak un, mi chih amau in lam chiat ah a paita uhi.

⁵⁶Alltså lät Gud det onda som Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina sjuttio bröder, komma tillbaka över honom.

⁵⁶Abimelekin a unau sawmsagih a thaha, a pa tunga a gamtat dan thua a gitlouhna Pathianin huchibangin a thuk samta ahi:Huan, Sekem khuaa mite gitlouhna tengteng Pathianin a honthuk samta hi: Huan, Jerubaal tapa Jotham hamsiat a tunguah a hongketa hi.

⁵⁷Och allt det onda som Sikems män hade gjort lät Gud ock komma tillbaka över deras huvuden. Så gick Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse i fullbordan på dem.

⁵⁷Huan, Sekem khuaa mite gitlouhna tengteng Pathianin a honthuk samta hi: Huan, Jerubaal tapa Jotham hamsiat a tunguah a hongketa hi.