1Och han sade till sina lärjungar: »Det är icke annat möjligt än att förförelser måste komma, men ve den genom vilken de komma!
1Huan, Jesun, a nungjuite kiangah, Puknate omlou thei ahi kei; himahleh, pukna omsakpa tung a gik hi:
2För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet, än att han skulle förföra en av dessa små.
2Hiai mi neute laka khat leng hihpuk sangin, a hihpuk ding ngawngah buh gawi janna suang ok sakin, tuipi ah khiakin omleh, amah a dingin a hoihzo ding.
3Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, så tillrättavisa honom; och om han då ångrar sig, så förlåt honom.
3Pilvang un, na unauin thil a hih khelh leh taihilh in; a kisik leh, ngaidam in.
4Ja, om han sju gånger om dagen försyndar sig mot dig och sju gånger kommer tillbaka till dig och säger: 'Jag ångrar mig' så skall du förlåta honom.»
4Ni khatin na tungah sagih vei thil hihkhialin sagih vei, ka kisik, chia, nang lama a hongkihei nawn leh, na ngaidam ding ahi, a chi a.
5Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vår tro.»
5Huan, sawltakten, Toupa kiangah, Ka ginna uh khangsak in, a chi ua.
6Då sade Herren: »Om I haden tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skullen I kunna säga till detta mullbärsfikonträd: 'Ryck dig upp med rötterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder.
6Huan, Toupan, Ankam tangkhat bang ginna na neih uleh, hiai singtheimukung kiangah, Na kibot inla, tuipi ah na kisuan in, na chi ding ua, na thu uh a mang mai ding.
7Om någon bland eder har en tjänare som kör plogen eller vaktar boskap, icke säger han väl till tjänaren, när denne kommer hem från marken: 'Gå du nu strax till bords'?
7Himahleh, nou lakah kuapeuhin lei letin hiam, belam chingin hiam sikha nei le uchinla, a hongvaipai takin, An honum pah aw, kua ahia nou lakah na chi ding?
8Säger han icke fastmer till honom: 'Red till min måltid, och fäst så upp din klädnad och betjäna mig, medan jag äter och dricker; sedan må du själv äta och dricka'?
8Ka nek ding honbawl sak inla, puan teng inla, ka neka ka dawn zoh masiah ka nek bawl in; huai khit chiangin nang na nein na dawn nake, na lak ua kua ahia na chi zo lou ding?
9Icke tackar han väl tjänaren för att denne gjorde det som blev honom befallt?
9Na thu bang ua a hih jiakin na sikha kiang uah kipah thu na gen ngei u hia?
10Sammalunda, när I haven gjort allt som har blivit eder befallt, då skolen I säga: 'Vi äro blott ringa tjänare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra.'»
10Huchi mahbangin nouleng na kiang ua thupiak tengteng banga na hih nung un, Sikha phatuam lou ka hi uh; kahih ding him uh ahi ka hih uh, chi un, a chi a.
11Då han nu var stadd på sin färd till Jerusalem, tog han vägen mellan Samarien och Galileen.
11Huan, hichi ahia, Jerusalem khuaa a pai sin lai in, Samari leh Galili gam a kheng a.
12Och när han kom in i en by, möttes han av tio spetälska män. Dessa stannade på avstånd
12Huan, koikhua hiama a lut dingin, mi phak ngenta, sawmin a nadawn ua, huaite tuh gamla takah a ding ua, huan, aw ngaihtakin,
13och ropade och sade: »Jesus, Mästare, förbarma dig över oss.»
13Jesu, Heutupa, ka tunguah zahngai in, a chi ua.
14När han fick se dem, sade han till dem: »Gån och visen eder för prästerna.» Och medan de voro på väg dit, blevo de rena.
14Huan, aman amau a muhin, a kiang uah, Siampute kiangah vakilak un, a chi a. Huan, hichi ahia, a pai lai un a hongsiangthou chiat ua.
15Och en av dem vände tillbaka, när han såg att han hade blivit botad, och prisade Gud med hög röst
15Huan, a lak ua khatin dam chih a kitheih takin, aw ngaihtaka Pathian phat kawmin a kik nawnta a;
16och föll ned på mitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Och denne var en samarit.
16huan, a khebul ah a khupboha, a kipahthu a gena; huai mi tuh Samari mi ahi a.
17Då svarade Jesus och sade: »Blevo icke alla tio gjorda rena? Var äro de nio?
17Huchiin, Jesun a dawnga, Mi sawm hong siangta hilou na hi umaw? kuate koi ah?
18Fanns då ibland dem ingen som vände tillbaka för att prisa Gud, utom denne främling?»
18Pathian phat dinga kik nawn, hiai theihlouhmi kia loungal kuamah muha om lou uhia? a chi a.
19Och han sade till honom: »Stå upp och gå dina färde. Din tro har frälst dig.»
19Huan, a kiangah, Thou inla, pai in; na ginna na dampih ahi, a chi a.
20Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke på sådant sätt att det kan förnimmas med ögonen,
20Huan, Pharisaiten Pathian gam hongtun hun ding a dot jiak un, a kiang uah, Pathian gam muh theihin a hongtung kei;
21ej heller skall man kunna säga: 'Se här är det', eller: 'Där är det.' Ty se, Guds rike är invärtes i eder.»
21En un, hiai ah: hiam, Pam ah: hiam, a chi kei ding uh; ngai un, Pathian gam tuh na lak uah a om, a chi a, a dawnga.
22Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det.
22Huan, nungjuite kiangah, Mihing Tapa damlai ni khawng ni khat bek na muh nop ni uh a hong om ding, himahleh na mu kei ding uh.
23Väl skall man då säga till eder: 'Se där är han', eller: 'Se här är han'; men gån icke dit, och löpen icke därefter.
23Huan, na kiang uah, En un, pam ah: En un, hiai ah: a honchi ding ua; pai khe kei unla, amau leng jui kei un;
24Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända till den andra, så skall det vara med Människosonen på hand dag.
24vannuai lehlama khua aphiata, vannuai lehlam tanphaa a vak zel bangin Mihing Tapa a hong niin a om ding ahi ngala.
25Men först måste han lida mycket och bliva förkastad av detta släkte.
25Himahleh, huai main thil tamtak a thuak ding a, tulai khangthakte deihlouhin a omding ahi.
26Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i Människosonens dagar:
26Noa dam laia thil omdan bangin, Mihing Tapa a hongpai nawn hun chiangin a om sam ding.
27människorna åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde dem allasammans.
27Noa longa a luta, tui a hongleta, a vekua a hihlup khit ni a tun masiah, a ne un a dawn ua, ji leh tain a kinei uh.
28Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människorna åto och drucko, köpte och sålde, planterade och byggde,
28Huchi mahbangin Lota dam laiin a hongom a; a ne un a dawn ua, a lei un a juak ua, a suan un a lam uh;
29men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned från himmelen och förgjorde dem allasammans,
29himahleh, Sodom khua a kipan Lota a pawt niin vana kipanin mei leh kat a zu a, a vek un a hihlumta.
30alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras.
30Huchi mahbangin Mihing Tapa a hongkilak niin a om ding.
31Den som den dagen är på taket och har sitt bohag inne i huset, han må icke stiga ned för att hämta det; ej heller må den som är ute på marken vända tillbaka.
31Huai niin kuamah a sum in sunga oma, amah in tunga om, vala dingin kum kei heh; loua om leng pai kei hen.
32Kommen ihåg Lots hustru.
32Lota ji theigige un.
33Den som står efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som mister det, han skall rädda det.
33Kuapeuh a hin humbitna zongin a tan dinga kuapeuh a hin tanin a humbit ding.
34Jag säger eder: Den natten skola två ligga i samma säng; den ene skall bliva upptagen, den andre skall lämnas kvar.
34Ka hon hilh ahi, huai janin lupna khatah mi nih a om ding ua, khat lakin a om dinga, khat nutsiatin a om ding.
35Två kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra skall lämnas kvar.»
35Numei nih buh gawi janin a om ding ua, khat lakin a om dia, khat nutsiatin a om ding.
36Då frågade de honom: »Var då, Herre?» Han svarade dem: »Där den döda kroppen är, dit skola ock rovfåglarna församla sig.»
36Pasal nih lou ah a om ding ua; khat lakin a om dia; khat nutsiatin a om ding, a chi a.Huan, amau, a kiangah, Toupa, koiah eita? a chi ua, a dong ua. Huan, aman a kiang uah, Saluang omna peuhah musane leng a kikhawm ding uh, a chi a.
37Huan, amau, a kiangah, Toupa, koiah eita? a chi ua, a dong ua. Huan, aman a kiang uah, Saluang omna peuhah musane leng a kikhawm ding uh, a chi a.