1När Jesus hade slutat detta tal, drog han bort ifrån Galileen och begav sig, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område.
1Huan hichi bang ahi a, Jesu'n huai thute a genzoh tak in, Galili gam a kipan a pawt a, Jordan lui gal Judia gamah a vahoh a;
2Och mycket folk följde honom, och han botade där de sjuka.
2Huan, mipi thupi tak in a zuan ua; huai ah tuh amaute a hihdamta.
3Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?»
3Huan, Pharisaite a kiang ah a hong ua, amah ze-etna ding in, Bang jiak peuh in leng min a ji mak a siang hia? a chi ua.
4Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna'
4Huan, aman, A tung a kipan a mau bawlpan numei leh pasal a bawl leh,
5och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'?
5Hiai jiak in pasal in a nu leh a pa a paisan ding a, a ji a len ding;
6Så äro de icke mer två, utan ett kött. Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»
6huchi in, a nih un sa pumkhat a hong hita ding uh, a chi chih na simkei ua hia? Huchi in, nih a hita kei ua, sa pumkhat ahi zota uhi. Huaijiak in Pathian zopsa mihing in khenkei heh, a chi a, a dawng a.
7Då sade de till honom: »Huru kunde då Moses bjuda att man skulle giva hustrun skiljebrev och så skilja sig från henne?»
7Amau tuh a kiang ah, A hih leh, bang dia Mosi in kimakna lai piak a mak ding ahi chi a thu pia ahia leh? A chi ua.
8Han svarade dem: »För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur, men från begynnelsen har det icke varit så.
8Aman a kiang uah, Mosi in na lungtang uh khauh jiak in eive na jite uh mak a phal; himahleh, a tung a kipan huchi bang ahi ngeikei.
9Och jag säger eder: Den som för någon annan orsaks skull än för otukt skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott.»
9Ken zaw ka hon chi ahi, Kuapeuh tangval ngaihjiak hilou a, ji ma a midang nei tuh, angkawm ahi: maksa nei peuhmah leng angkawm ahi a chi a.
10Då sade lärjungarna till honom: »Är det så med mannens ställning till hustrun, då är det icke rådligt att gifta sig.»
10Nungzuite'n a kiang ah, Pasal a ji lam thu huchi bang a hihleh kiten hoihkei, a chi ua.
11Men han svarade dem: »Icke alla kunna taga emot det ordet, utan allenast de åt vilka sådant är givet.
11Aman bel a kiang uah, Huai thu ahihleh, mi napeuh in a pom theikei ding uh, a piaknate kia loungal in.
12Ty visserligen finnas somliga som genom födelsen, allt ifrån moderlivet, äro oskickliga till äktenskap, andra åter som av människor hava gjorts oskickliga därtill, men somliga finnas ock, som för himmelrikets skull självmant hava gjort sig oskickliga därtill. Den som kan taga emot detta, han tage emot det.»
12Mi chilgeh, a nu uh gil sung ua kipang a huchi bang a piang himte a om ua; michilgeh, mihing khut a gehte leng a om sam ua; michilgeh, vangam jiak a chilgeh a kibawl tawmte leng a om sam uh. Kuapeuh a pom thei in pom heh, a chi a.
13Därefter buros barn fram till honom, för att han skulle lägga händerna på dem och bedja; men lärjungarna visade bort dem.
13Huailai in a tung ua a khut koih a, a thumsak ding in, a kiang ah naupang neute a honpi ua; huan, nungzuite'n a na sal ua.
14Då sade Jesus: »Låten barnen vara, och förmenen dem icke att komma till mig; ty himmelriket hör sådana till.»
14Jesu'n bel, Naupang neute ka kiang ah hon sawl unla, khamkei un; vangam tuh hichi bang mite a ahi ngal a, a chi a.
15Och han lade händerna på dem och gick sedan därifrån.
15Huan, a tunguah a khut a koih a, huai apat tuh a paita.
16Då trädde en man fram till honom och sade: »Mästare, vad gott skall jag göra för att få evigt liv?»
16Huan, mi khat a kiang ah a hong a, Pu, khantawn a hinna ka neih theihna ding in thil hoih bang ka hih ding? A chi a.
17Han sade till honom: »Varför frågar du mig om vad som är gott? En finnes som är god. Men vill du ingå i livet, så håll buden.»
17Huan, aman a kiang ah, Thil hoih thu bangdia hon dong? Hoih khat kia a om; abang-abang hileh, hinna a lut na ut leh thupiakte zui in, a chi a.
18Han frågade: »Vilka?» Jesus svarade: »'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd',
18Huan, aman a kiang ah, A koi pen maw? A chi a. Huan, Jesu'n, Tual na thah ding ahikei; Ang na kawm ding ahikei; Na gu ding ahikei; Na hek ding ahikei;
19'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»
19Na nu leh na pa zah in, chihte leh, Nangmah na ki-it bang in na vengte na it ding ahi, chih, a chi a.
20Då sade den unge mannen till honom: »Allt detta har jag hållit. Vad fattas mig ännu?»
20Tangval in tuh a kiang ah, Huai thu tengteng tuh ka zui zel; bang ka samlai a? A chi a.
21Jesus svarade honom: »Vill du vara fullkomlig, så gå bort och sälj vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»
21Jesu'n a kiang ah, Hoih kim a om na ut leh, pai inla, na neih juak inla, mi jawngte kiang ah pia in, huchi in, van ah gou na nei ding; huan, hongpai inla, hon jui in, a chi a.
22Men när den unge mannen hörde detta, gick han bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.
22Tangval bel huai thu a jak in lungkham tak in a paimangta a, sum tampi nei a hih jiak in.
23Då sade Jesus till sina lärjungar: »Sannerligen säger jag eder: För den som är rik är det svårt att komma in i himmelriket.
23Huan, Jesu'n a nungzuite kiang ah, Chihtaktakin ka hon hilh ahi, mi hausa dia vangam a lut haksa pi ahi.
24Ja, jag säger eder: Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»
24Huan, ka hon hilh ahi, mi hausa Pathian gam a lut sang in sangawngsau phim bil a lutsuak a baihlam zaw, a chi a.
25När lärjungarna hörde detta, blevo de mycket häpna och sade: »Vem kan då bliva frälst?»
25Huan, nungjuite'n huai a jak un, lamdang a naksak mahmah ua, Kua hotdam in a om zou dia? a chi ua.
26Men Jesus såg på dem och sade till dem: »För människor är detta omöjligt, men för Gud är allting möjligt.»
26Huan, Jesu'n amau a en a, a kiang uah, Huai tuh mihing hih vual a hikei a, Pathian a di'n bel bangkim hihtheih ahi, a chi a.
27Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig; vad skola vi få därför?»
27Huan, Peter in a kiang ah, Ngaidih, kou bangkim paisan in ka hon juita ua; bang ka mu ding ua le? a chi a, a dawng a.
28Jesus svarade dem: »Sannerligen säger jag eder: När världen födes på nytt, då när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då skolen också I, som haven efterföljt mig, få sitta på tolv troner såsom domare över Israels tolv stammar.
28Huan, Jesu'n a kiang ah, Chihtaktakin ka hon hilh ahi, Khovel thakna ah, Mihing Tapa a thupina tutphah a a tut chiang in, nou kei hon juite, Israel nam sawm leh nihte vaihawm in, laltutphah sawm leh nih ah na tu sam ding uh.
29Och var och en som har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller fader eller moder, eller barn, eller jordagods, för mitt namns skull, han skall få mångfaldigt igen, och skall få evigt liv till arvedel.
29Huan, mi chih in in hiam, unaute hiam, sanggamnute hiam, pa hiam, nu hiam, tate hiam, gamte hiam ka min jiak a paisan peuhmah in tuh a leh ja a mu ding ua, khantawn a hinna a tang ding uh.Himahleh, mi tampi, masapen a omte tuh, nanungpen in a om ding uh; nanungpen a omte leng masapen in a om ding uh.
30Men många som äro de första skola bliva de sista, och många som äro de sista skola bliva de första.»
30Himahleh, mi tampi, masapen a omte tuh, nanungpen in a om ding uh; nanungpen a omte leng masapen in a om ding uh.