¹»Då skall det vara med himmelriket, såsom när tio jungfrur togo sina lampor och gingo ut för att möta brudgummen.

¹Huaihun chiang in vangam tuh nungak siangthou sawm, a khawnvak uh tawi a mouneipa dawn ding a pawtte toh teh a hita ding.

²Men fem av dem voro oförståndiga, och fem voro förståndiga.

²Huchi in a lak ua mi nga a hai ua, nga a pil uh.

³De oförståndiga togo väl sina lampor, men togo ingen olja med sig.

³A haite'n a khawnvakte uh a tawi un, a tui leng a tawi ngalkei ua;

⁴De förståndiga åter togo olja i sina kärl, tillika med lamporna.

⁴a pilte'n bel a khawnvakte uh a tawi un, a um ah a tui leng a tawi uh.

⁵Då nu brudgummen dröjde, blevo de alla sömniga och somnade.

⁵Huan, mou neipa tuh a hong zekai jiak in a vek un a lusu ua, a na ihmuta ua.

⁶Men vid midnattstiden ljöd ett anskri: 'Se brudgummen kommer! Gån ut och möten honom.'

⁶Huan, janlai tak in, Ngai dih uh mouneipa a hong e: a dawn ding in hong pawt un: chi in, kikou ging a hong omta a.

⁷Då stodo alla jungfrurna upp och redde till sina lampor.

⁷Huaitak in nungak siangthoute tuh a thou vek ua, a khawnvakte uh tuh a kem ua.

⁸Och de oförståndiga sade till de förståndiga: 'Given oss av eder olja, ty våra lampor slockna.'

⁸Huan, a haite'n, a pilte kiang ah, Na khawnvaktui uh hon pe sam un; ka khawnvak uh mit din a kisa, a chi ua.

⁹Men de förståndiga svarade och sade: 'Nej, den skulle ingalunda räcka till för både oss och eder. Gån hellre bort till dem som sälja, och köpen åt eder.'

⁹Himahleh, a pilte'n, Kou leh nou a ding in a kiching kei ding; a juakte kiang ah pai unla, lei jaw un, chi in, a dawng ua,

¹⁰Men när de gingo bort för att köpa, kom brudgummen, och de som voro redo gingo in med honom till bröllopet, och dörren stängdes igen.

¹⁰Huan, lei ding a a paimang kal un mouneipa tuh a hong tungta a; huchi in, a mansate tuh amah toh kitenna ankuang um ding in a lut ua; huan, kongkhak a khakta uh.

¹¹Omsider kommo ock de andra jungfrurna och sade: 'Herre, herre, låt upp för oss.'

¹¹Huai nung in nungak siangthou dangte leng a hongtung ua, Toupa, Toupa, hon hon in, a chi uh:

¹²Men han svarade och sade: 'Sannerligen säger jag eder: Jag känner eder icke.'

¹²Himahleh aman tuh, Chihtaktakin ka hon hilh ahi, ka hon thei ngeikei, a chi a, a dawng a.

¹³Vaken fördenskull; ty I veten icke dagen, ej heller stunden.

¹³Huchi in, ki ging un, a ni leh a hun na theihlouh jiak un.

¹⁴Ty det skall ske, likasom när en man som ville fara utrikes kallade till sig sina tjänare och överlämnade åt dem sina ägodelar;

¹⁴Mi, gam dang a pai dia kisa, a sikhate sam a, a sumte a kiang ua kemsak bang ahi ngal a:

¹⁵åt en gav han fem pund, åt en annan två och åt en tredje ett pund, åt var och en efter hans förmåga, och for utrikes.

¹⁵Sikha khat kiang ah talent nga a pia a, sikha dang kiang ah talent nih a pia a, sikha dang kiang ah talent khat a pia a; a hih theih hun dingdan chiat un a pia a; huan, a paita a.

¹⁶Strax gick då den som hade fått de fem punden bort och förvaltade dem så, att han med dem vann andra fem pund.

¹⁶Huan, talent nga mupa tuh huai in a vasumsin pah a, talent nga dang a mu kheta a,

¹⁷Den som hade fått de två punden vann på samma sätt andra två.

¹⁷Huchimah bang in talent nih mupa'n leng talent nih dang a mu kheta a.

¹⁸Men den som hade fått ett pund gick bort och grävde en grop i jorden och gömde där sin herres penningar.

¹⁸Talent khat mupa bel a va kuan a, lei a tou a, a pu dangka a selgu zota.

¹⁹En lång tid därefter kom tjänarnas herre hem och höll räkenskap med dem.

¹⁹Huan, sawtpi nung in huai sikhate pu tuh a hongpai a, a mau toh a sum tanchin a hihfelta hi.

²⁰Då trädde den fram, som hade fått de fem punden, och bar fram andra fem pund och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig fem pund; se, andra fem pund har jag vunnit.'

²⁰Huan, talent nga mupa a hongpai a, talent nga dang a hon tawi a, Pu, nang talent nga non kemsak a; en dih; talent nga dang ka mukhia e, a chi a.

²¹Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

²¹A pu'n a kiang ah, Sikha hoih leh muanhuai, na hih hoih hi, tawmchik tungah na muanhuai a, tampi tungah ka hon omsak ding; na pu kipahna ah lut in, a chi a.

²²Så trädde ock den fram, som hade fått de två punden, och sade: 'Herre, du överlämnade åt mig två pund; se, andra två pund har jag vunnit.'

²²Huan, talent nih mupa leng a hongpai a, Pu, nang talent nih non kemsak a; en dih, talent nih dang ka mukhia e, a chi a.

²³Hans herre svarade honom: 'Rätt så, du gode och trogne tjänare! När du var satt över det som ringa är, var du trogen; jag skall sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje.'

²³A pu'n a kiang ah, Sikha hoih leh muanhuai, na hihhoih e, tawmchik tungah na muanhuai a, tampi tungah ka hon omsak ding; na pu kipahna ah lut in, a chi a.

²⁴Sedan trädde ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: 'Herre, jag hade lärt känna dig såsom en sträng man, som vill skörda, där du icke har sått, och inbärga, där du icke har utstrött;

²⁴Huan, talent khat mupa leng a hongpai a, Pu, mi chihhakpi na hi chih ka hon thei a; na tuhlouhna ah leng na at nak, na thehlouhna ah leng na khawm nak ahi;

²⁵och av fruktan för dig gick jag bort och gömde ditt pund i jorden. Se här har du vad dig tillhör.'

²⁵huaiziak in ka lau a, ka vapai a, na talent lei ah ka selgu a; en in, nang a ngei na mu nawn hi, a chi a.

²⁶Då svarade hans herre och sade till honom: 'Du onde och late tjänare, du visste att jag vill skörda, där jag icke har sått, och inbärga, där jag icke har utstrött?

²⁶A pu'n a kiang ah, Sikha gilou leh zongjaw, ka tuh louhna ah leng ka at a, ka thehlouhna ah leng ka khawm nak chih na thei maw?

²⁷Då borde du också hava satt in mina penningar i en bank, så att jag hade fått igen mitt med ränta, när jag kom hem.

²⁷Huchi ahih ngal leh ka dangka sumsinte kiang a na koihtak ding hi a, huchia, ka hongpai a kei a tuh a pung toh ka muh nawn ding ahi veleh.

²⁸Tagen därför ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.

²⁸Huaiziak in a talent khat laksak unla, talent sawm neipa kiang ah pia un.

²⁹Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.

²⁹Kuapeuh a nei tuh piak behlap ahi ding a, a hong hau ding; kuapeuh a neilou tuh a neih sun nangawn laksak ahi ding.

³⁰Och kasten den oduglige tjänaren ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.

³⁰Huan, sikha phatuamlou tuh polam mial ah paikhia un, huai ah kah leh hagawi a om ding, a chi a, a dawng a.

³¹Men när Människosonen kommer i sin härlighet, och alla änglar med honom, då skall han sätta sig på sin härlighets tron.

³¹Ahihhang in, Mihing Tapa, a angelte tengteng toh, a thupina a kivan a a hongpai hun chiang in, a thupina tutphah ah a tu dia;

³²Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna.

³²a ma ah nam chih a kikhawm ding ua; belam chingpa'n kel lak a a belamte a khenkhia bang in amau tuh a khenkhe ding:

³³Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.

³³belamte tuh a taklam ah a koih ding a, kelte tuh a veilam ah a koih ding.

³⁴Därefter skall Konungen säga till dem som stå på hans högra sida: 'Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike som är tillrett åt eder från världens begynnelse.

³⁴Huai hun chiang in Kumpipa'n a taklam a mite kiang ah, Ka Pa deihsakte aw, hongpai unla, khovel siam chil a pata nou a dia gam bawlsa luah un;

³⁵Ty jag var hungrig, och I gåven mig att äta; jag var törstig, och I gåven mig att dricka; jag var husvill, och I gåven mig härbärge,

³⁵ka gil a kial in, nou nek ding non pia ua; ka dang a tak in, dawn ding non pia uh; mikhual ka hih in non zintun ua;

³⁶naken, och I klädden mig; jag var sjuk, och I besökten mig; jag var i fängelse, och I kommen till mig.'

³⁶vuaktang ka hih in, puan non silhsak uh; ka chi a nat in, ka kiang a na hong jiak un, a chi ding.

³⁷Då skola de rättfärdiga svara honom och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig och gåvo dig mat, eller törstig och gåvo dig att dricka?

³⁷Huai hun chiang in, mi diktatte'n, Toupa, Chik in ahia gilkial a kon muh ua nek ding kon piak uh? dangtak a kon muh ua, dawn ding kon piak uh?

³⁸Och när sågo vi dig husvill och gåvo dig härbärge, eller naken och klädde dig?

³⁸Chik in ahia mikhual a kon muh ua, kon zintun uh? vuaktang a kon muh ua, puan kon silhsak uh?

³⁹Och när sågo vi dig sjuk eller i fängelse och kommo till dig?'

³⁹Chik in ahia china in hiam suangkulh ah hiam kon muh ua, na kiang a ka hong uh? chi in, a dong ding uh.

⁴⁰Då skall Konungen svara och säga till dem: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig.'

⁴⁰Huan, Kumpipa'n a kiang uah, Chihtaktakin ka hon holh ahi, Hiai ka unau neupente lak a mi khat tung a na hih uh tuh, ka tung a hih na hi uh, chi in, a dawng ding.

⁴¹Därefter skall han ock säga till dem som stå på hans vänstra sida: 'Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar.

⁴¹Huaikhit in, a veilam a mite kiang ah leng, Hamsiat thuakte aw, khantawn mei diabol leh a sawltakte dia a bawl uah hon paimangsan un;

⁴²Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig, och I gåven mig icke att dricka;

⁴²ka gil a kial in, nou nek ding non pekei ua; ka dang a tak in, dawn ding non pekei ua;

⁴³jag var husvill, och I gåven mig icke härbärge, naken, och I klädden mig icke, sjuk och i fängelse, och I besökten mig icke.'

⁴³mikhual ka hih in, non zintunkei uh; vuaktang ka hih in, puan non silhsakkei ua; china leh suangkulh a ka om in, non vehlouh jiak un, a chi ding.

⁴⁴Då skola också de svara och säga: 'Herre, när sågo vi dig hungrig eller törstig eller husvill eller naken eller sjuk eller i fängelse och tjänade dig icke?'

⁴⁴Huai hun chiang in amau leng, Toupa, chik in ahia gilkial ahiam, vuaktang in hiam, china in hiam, suangkulh ah hiam kon muh ua, na kon sepsaklouh uh? chi in a dong ding uh,

⁴⁵Då skall han svara dem och säga: 'Sannerligen säger jag eder: Vadhelst I icke haven gjort mot en av dessa minsta, det haven I ej heller gjort mot mig.'

⁴⁵Huan, aman a kiang uah, Chihtaktakin ka hon hilh ahi, Hiai mi neupente lak a mi khat tung a na hihlouh utuh ka tung a hihlou na hi uh, chi in, a dawng ding.Huan, huaite khantawn gawtna ah a pai ding ua; mi diktatte tuh khantawn hinna ah a pai ding uh, a chi a.

⁴⁶Och dessa skola då då bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.»

⁴⁶Huan, huaite khantawn gawtna ah a pai ding ua; mi diktatte tuh khantawn hinna ah a pai ding uh, a chi a.