1När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
1Huan, hichi ahi a, Jesu'n huai thu tengteng a gen khit in, a nungjuite kiang ah,
2»I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas.»
2Ni nih nung chiang in Paikan Ankuangluina a hong om ding chih na thei ua, Mihing Tapa kilhden ding in a mansak ding uh, ahi, a chi a.
3Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
3Huailai in siampu lianpen Kaiapha a chih uh huangsung ah siampu lalte leh vantang upate a kikhawm ua;
4och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
4Jesu tuh zekhem a mat a, a hihlup theihna ding un a kikum ua.
5Men de sade: »Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket.»
5Himahleh, Ankuanglui sung in jaw hikei leh, huchilou in jaw vantang lak ah buaina a hongpiang kha ding, a chi ua.
6Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
6Huan, Jesu Bethani khua a, phak Simon in a a omlai in,
7framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
7Numei khat alabasta bawm, thau gimlim mantampi tawi in, a kiang ah a hongpai a, an a umlai in a lu ah a sung a.
8Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: »Varför skulle detta förspillas?
8Himahleh, nungjuite'n huai a muh un a heh ua, Bangdia hichi bang a hihmangthang mawkmawk ahia?
9Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga.»
9Hiai thau man tampi zuak a, mi jawngte kiang a piak theih ahi ngal a, a chi ua.
10När Jesus märkte detta, sade han till dem: »Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
10Jesu'n tuh huai a theih in, a kiang uah, Numei bang dia hihbuai na hi ua? ka tungah thil hiohtak a hih ahi.
11De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
11Mi jawngte khantawn in na kiang uah a om uh a keihiam, kei bel khantawn a na kiang ua om ka hikei.
12När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
12Hiai thau gimlim ka sa a sun tuh, vui ding a hon bawl ding in a hih ahi.
13Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse.»
13Chihtaktakin ka hon hilh ahi, khovel tengteng ah koi ah leng hiai Tanchin Hoih a genna peuh uah hiai numei thil hih leng amah theihgigena ding in a gen jel ding uh, a chi a.
14Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
14Huai nung in sawm leh nihte lak a mi khat, Juda Iskariot a chih uh, siampu liante kiang ah a hoh a.
15och sade: »Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?» Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
15Amah kon mansak ding a, bang non pe ding ua? a chi a. Huan, dangka sawmthum a buksakta ua.
16Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
16Huai nung tuh matsakna lemtang a zongta a.
17Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?»
17Huan, Tanghou Silngou hellouh ni, ni masapen in nungjuite tuh Jesu kiang ah a hong ua, Paikan Ankuanglui nekna ding in koi ah ahia hon bawlsak le ung na ut? a chi ua.
18Han svarade: »Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'»
18Huan, aman, Khopi ah kua hiam kiang ah hoh unla, a kiang ah, Sinsakpa'n, Ka hun a naita a; nungjuite toh Paikan Ankuang na in ah ka um ding u e, a chi, vachi un, a chi a.
19Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
19Huan, Jesu'n a kiang ua a chih bang in nungjuite'n a hih ua; Paikan Ankuang tuh a bawlta ua.
20När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
20Huan, nitaklam a honghih in, nungjui sawm leh nihte toh an a um ua.
21Och medan de åto, sade han: »Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig.»
21Huan, a neklai un, aman, Chihtaktakin ka hon hilh ahi, Na lak ua mikhat in kei a hon mansak ding, a chi a.
22Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: »Icke är det väl jag, Herre?»
22Huan, a lungkham mahmahta ua, a kiang ah, Toupa, kei ka hi maw? a chi chiat ua.
23Då svarade han och sade: »Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
23Huan, aman, Kuang hon sawkpihpa ngeingei in kei a hon juausan in hon mansak ding.
24Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född.»
24Mihing Tapa a tanchin a gelh bang tak un a pai ding ahi; himahleh, Mihing Tapa mansak dingpa tung a gik e: huai mipa tuh piangkei leh amah a ding in a hoihzo ding, chi in, a dawng a.
25Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: »Rabbi, icke är det väl jag?» Han svarade honom: »Du har själv sagt det.»
25Huan a mansak dingpa Juda in a dong a, Heutupa, keimah ka hi maw? a chi a. Aman tuh a kiang ah. Hi e, a chi a.
26Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: »Tagen och äten; detta är min lekamen.»
26Huan, a neklai un Jesu'n tanghou a la a, vual a jawl sak a, a balkham a; huan, nungjuite kiang ah a pia a, La unla, ne un; hiai ka sa ahi, a chi a.
27Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: »Dricken härav alla;
27Huan, nou a la a, kipahthu a gen a, a kiang uah a pia a,
28ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
28Na vek un dawn un, hiai ka sisan, khelhnate ngaihdamna ding a mi tampi dia pawt ding, thukhunna tuh ahi.
29Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike.»
29Himahleh, ka hon hilh ahi, ka Pa gam a nou toh a thak ka dawn ni a tun masiah tuban grepgui gah a ka dawn nawnta kei ding, a chi a.
30När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
30Huan, la a sak zoh un a pawt ua, Oliv tang ah a paita uh.
31Då sade Jesus till dem: »I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
31Huan, Jesu'n a kiang uah, Tuzan chiah navek un ka tung thu a lunghilou in non taisan vek ding uh; Belam chingpa ka jep ding a, belam hon a dalh ding uh, chih gelh ahi ngal a.
32Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen.»
32Himahleh, ka thoh nawn nung in Galili gamah na ma uah ka pai ding, a chi a.
33Då svarade Petrus och sade till honom: »Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall.»
33Peter in a kiang ah, A vek un na tung thu ah lunghilou in om mahle uh kei jaw lunghilou in ka omkei hial ding, chi in, a dawng a.
34Jesus sade till honom: »Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig.»
34Jesu'n a kiang ah, Chihtaktakin ka hon hilh ahi, tuzan in ak khuan ma in, nang thumvei non kitheihmohbawl ding, a chi a.
35Petrus svarade honom: »Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig.» Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
35Peter in a kiang ah, Na sihna a leng si sam ding himah leng kon kitheihmohbawl kei hial ding, a chi a. Huchi bangmah in nungjuite tengteng in a chi chiat ua.
36Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: »Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder.»
36Huai zoh in amaute toh mun khat Gethsemani a chih uh a tung ua: huan, aman tuh a nungjuite kiang ah, Pam a ka vathum kal in hiai ah na tu un, a chi a.
37Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
37Huan, Peter leh Zebedai tapate nih a pi a, a lungkham in a hong mangbang mahmahta a.
38Då sade han till dem: »Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig.»
38Huan, a kiang uah, Ka kha a lungkham mahmah a, sihna khop hial ahi; hiai ah om unla, hon venpih un, a chi a.
39Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: »Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!»
39Huan, neukha in malam ah a vapai zek a, khupboh in, Ka Pa aw, a hihtheih leh hiai nou in hon pel mahmah heh; a hihhang in keimah thu hilou in, nangmah thuthu hijaw heh, chi in, a thum a.
40Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: »Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
40Huan, nungjuite kiang ah a hongpai a, amau tuh ihmu in a hon mu a, huchi in, Peter kiang ah, E, nou dakkal khat lel leng hon hahpih theilou na hi umaw?
41Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt.»
41Khemna a na lutlouhna ding un kiging gige in thum un; kha in jaw a ngap a, sa bel a hatkei hi, a chi a.
42Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: »Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja.»
42Huan nihveina ah a vapai a, a thumnawn a, Ka Pa aw, ka dawnlouh ahiai in a honpelh theihkei mahmah leh, nang mah thuthtu hi heh, a chi a.
43När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
43Huan, a hongpai nawn a, amaute tuh ihmu in a hon mu nawn a, a ihmut uh a suak mahmah ngal a.
44Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
44Huan, a paisan nawn a, a thumveina ah a gen ngei gen in a thum nawn a.
45Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: »Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
45Huai khit in nungjuite kiang ah a hongpai nawn a. a kiang uah, Na ihmu lailai umaw, na tawlnga lailai umaw? Ngai dih uh, a hun a hongtungta a, Mihing Tapa mi khialte khut ah khotkhit ahita.
46Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig.»
46Thou unla, pai ni, en dih uh, a hon mansak ding pa a hong naita ve, a chi a.
47Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
47Huan, a genlai mah in Juda, sawmlehnihte lak a mi khat tuh, a hongtungta a, siampu liante leh laigelhmite leh upate kiang a kipan mipi thupitak namsau leh khetbukte toh.
48Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: »Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa.»
48Huan, a mansak dingpa'n chiamtehna ding a hilh khol sipsip a, Ka tawp penpen tuh amah ahi ding, na man ding uh, chi in.
49Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: »Hell dig, rabbi!» och kysste honom häftigt.
49Huchi in, Jesu tuh a va juan pah a, Chibai, Heutupa, chi in, a tawp tantan a.
50Jesus sade till honom: »Min vän, gör vad du är här för att göra.» Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
50Huan, Jesu'n a kiang ah, Lawm, na hong nasan hih in, a chi a. Huaitak in, Jesu tuh a len ua, a manta uh.
51Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
51Huan, ngaidih, Jesu ompihte lak a khat in a khut in a sawk a, a namsau a dok a, siampu lianpen sikha a ban a, a bil a ban khiaksak a.
52Då sade Jesus till honom: »Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
52Huan, Jesu'n a kiang ah, Na namsau a koihna ah koih nawn in, namsau pan peuhmah tuh namsau mah a a sih ding jiak in.
53Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
53Ka Pa ngen leng angel sangguk mun sawm leh nih hon sawl pah ding; ngen theilou in non ngaihtuah ahia?
54Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?»
54Himahleh, ngen taleng, bangchin ahia laisiangthou- hichi bang a a hong om ding- a tun theih ding? a chi a.
55I samma stund sade Jesus till folkskaran: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
55Huchih laitak in Jesu'n mipite kiang ah, Namsaute, khetbukte tawi in suamhat man ding bang hial in kei hon man ding a hong pawt na hi umaw? Pathian biakin ah ni teng in thu hilh in ka tu a, non man ngalkei ua.
56Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas.» Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
56Himahleh jawlnei laisiangthou thute a hongtangtun theihna dia hiai tengteng hongtungta ei ve, a chi a. Huchihlai in nungjuite tengteng in amah a nosia ua, a taimangta uh.
57Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
57Huan Jesu mante'n siampu lianpen Kaiapha in a, laigelhmite leh upate omkhawmna ah amah a pita ua.
58Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
58Himahleh, Peter in gamla tak a pat in amah a jui a, siampu lianpen huangsung tan in; huan a valut a, a tawpna thei ding sikhate lak ah a vatu sam a.
59Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
59Huan, amah a hihlup theihna ding un siampu liante leh vaihawmte tengteng in Jesu hekna a zong ua;
60men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
60theihpih juau tampi hong mahle uh a muthei ngalkei ua. A den chiang in a hihleh mi nih a hongpai ua.
61och sade: »Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'»
61Hiai mipa'n, Pathian biakin hihsiat a, ni thum sung a lam nawn thei ka hi, a chi ve, a chi ua.
62Då stod översteprästen upp och sade till honom: »Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?»
62Huchi in, siampu lianpen tuh a ding khia a, a kiang ah, Bangmah a dawnglou maw? Hiaite hon hekna bangchidan ahia? a chi a.
63Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: »Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son.»
63Jesu bel a dai dide a. Huan, siampu lianpen in a kiang ah, Pathian hing min in ka hon vau ahi, Kris, Pathian Tapa tuh na hi hia? hon hilh in, a chi a.
64Jesus svarade honom: »Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar.»
64Jesu'n a kiang ah, Hi e. Himahleh, ka hon hilh ahi, tunung chiang in Mihing Tapa thilhihtheihna taklam a tu a, van mei tung a hongpai na mu ding uhi, a chi a.
65Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: »Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
65Huan, siampu lianpen in a puansilh a botkek a, Pathian a genseta; theihpih dang bangdi'n i kiphamoh nawn dia? Ngai dih uh, Pathian a gensiatdan tuh tu in na ja uh. Bangchi nasa ua? a chi a.
66Vad synes eder?» De svarade och sade: »Han är skyldig till döden.»
66Amau tuh, Si tak ahi, chi in, a dawng ua.
67Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
67Huan, a mai ah chil a sia ua, a tum ua; khenkhat in a khutpek ua beng in,
68och sade: »Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?»
68Nang Kris, kua ahia hon tum? hon hilh in, a chi ua.
69Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: »Också du var med Jesus från Galileen.»
69Huan, Peter tuh polam ah, huangsung ah a tu a: huan, nungak khat a kiang ah a hongpai a, Nang leng Jesu Galili gam a mi kiang a om na hi ve, a chi a.
70Men han nekade inför alla och sade: »Jag förstår icke vad du menar.»
70Aman bel, Na thu gen ka theikei hial, chi in, a vek ua ma ah a kitheihmohbawl a.
71När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: »Denne var med Jesus från Nasaret.»
71Huan, inlam a vapawt tak in nungak dang in amah tuh a mu a, huailai a omte kiang ah, Hiai mi leng Nazaret Jesu kiang a ompa ahi ve, a chi a.
72Åter nekade han med en ed och sade: »Jag känner icke den mannen.»
72Huan, Huai mihing jaw ka theikei, chi in, kichiam in a kitheihmohbawl nawn a.
73Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: »Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju.»
73Huan, sawtlou nung in, a kiang a dingte'n, Peter kiang ah, Nang leng a lak ua mi na hi tawk vo oi, na pau ah a kithei ve, a chi ua.
74Då begynte han förbanna sig och svärja: »Jag känner icke den mannen.» Och i detsamma gol hanen.
74Huan, aman, Huai mihing jaw ka theikei, chi in, hamsia kiloh in a kichiamta a. Huan, ak a khuangpahta ngal a.Huan, Peter in Jesu'n, Ak a khuan ma in nang thumvei non kitheihmohbawl ding, a chih thu a theithak nawnta a. Huan, a pawt a, a kap huphup hi.
75Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: »Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig.» Och han gick ut och grät bitterligen.
75Huan, Peter in Jesu'n, Ak a khuan ma in nang thumvei non kitheihmohbawl ding, a chih thu a theithak nawnta a. Huan, a pawt a, a kap huphup hi.