1Och HERREN talade till Mose och sade:
1Huan, TOUPAN Mosi a houpiha,
2Bjud Israels barn att de skaffa bort ur lägret var och en som är spetälsk eller har flytning och var och en som har blivit oren genom någon död.
2Israel suante a giahna mun ua kipan phak tengteng leh sipawt tengteng leh misi jiaka buah peuhmahte pawtkhesak vek dingin thu piain;
3En sådan, vare sig man eller kvinna, skolen I skaffa bort; till något ställe utanför lägret skolen I skicka honom, för att han icke må orena deras läger; jag har ju min boning mitt ibland dem.
3Numei pasal na pawtkhe sakin dainawl ah na koih ding ahi; a laitaka ka om sek a gaihna mun uh a buahsak kha ding uh, chiin.
4Och Israels barn gjorde så; de skickade dem till ett ställe utanför lägret; såsom HERREN hade tillsagt Mose, så gjorde Israels barn.
4Huchiin Israel suanten huchibangin a hih uhi, dainawl ah a koihkhia ua; TOUPAN Mosi kianga a gen bangin Israel suanten a hih uh.
5Och HERREN talade till Mose och sade:
5Huan, TOUPAN Mosi a houpiha,
6Tala till Israels barn: Om någon, vare sig man eller kvinna, begår någon synd -- vad det nu må vara, vari en människa kan försynda sig -- i det han gör sig skyldig till en orättrådighet mot HERREN, och denna person alltså ådrager sig skuld,
6Israel suante kiangah gen inla, Pasal hiam, numei hiamin TOUPA tungah thil bangpeuh na hihkhialin mohta leh;
7så skall han bekänna den synd han har begått, och ersätta det han har förbrutit sig på till dess fulla belopp och lägga femtedelen av värdet därtill; och detta skall han giva åt den som han har förbrutit sig emot.
7A hihkhelhna uah thupha a tawi ding uh ahi; huan, a hihkhelhna man pen kim takin dit ding ahi, huan, a mun nga akhena mun khat a hihkhelhnapa a piak behlap ding ahi.
8Men om denne icke har efterlämnat någon bördeman, åt vilken ersättning kan givas för det han har förbrutit sig på, då skall ersättningen för detta givas åt HERREN och tillhöra prästen, utom försoningsväduren, med vilken försoning bringas för den skyldige.
8Ahihhangin, khelh man huai miin tanau a neih kei leh, khelh man TOUPA kianga lat pen siampu tuam ahi dng; kilepna belampa sim louhin kilepna a bawl ding ahi ding.
9Och alla heliga gåvor som Israels barn giva såsom en gärd, vilken de bära fram till prästen, skola tillhöra denne;
9Huan, Israel suante thil siangthou vei thillat tengteng, siampu kianga a lat peuhmah siampu tuam ahi ding.
10honom skola allas heliga gåvor tillhöra; vad någon giver åt prästen skall tillhöra denne.
10Mi chih thil siangthou siampu tuam ahi dinga, min siampu a piak peuhmah a tuam ahi ding, chiin, a chi hi.
11Och HERREN talade till Mose och sade:
11Huan, TOUPAN Mosi a houpiha,
12Tala till Israels barn och säg till dem: Om en hustru har svikit sin man och varit honom otrogen,
12Israel suante kiangah gen inla, a kiang uah, Mi, a jiin kho tuamlam ngatsanin khial henla, min luppih henla, a pasalin lah theikei ngal leh,
13i det att någon annan har legat hos henne och beblandat sig med henne, utan att hennes man har fått veta därav, och utan att hon har blivit röjd, fastän hon verkligen har låtit skända sig; om alltså intet vittne finnes mot henne och hon icke har blivit gripen på bar gärning,
13Huchibanga a om nilouha, kihihthanghuai pipia kigenkhe nai lou lah hiin a thei lah kuamah omlou, mat louh lah hi ngal leh;
14men misstankens ande likväl kommer över honom, så att han får misstanke mot sin hustru, och det verkligen är så, att hon har låtit skända sig; eller om misstankens ande kommer över honom, så att han får misstanke mot sin hustru, och detta fastän hon icke har låtit skända sig:
14Huan, lungsim puin, a ji mullitin, amah lah na thanghuai leh; ahihkeileh mullitna lungsim puin, a ji na namullitin, amah lah na thanghuai kei leh:
15så skall mannen föra sin hustru till prästen och såsom offer för henne bära fram en tiondedels efa kornmjöl, men ingen olja skall han gjuta därpå och ingen rökelse lägga därpå, ty det är ett misstankeoffer, ett åminnelseoffer, som bringar en missgärning i åminnelse.
15Huchibang ahihleh huai miin amah adia thillat barley-buh tangbuang epha muh sawma khena mun khat tawiin a ji siampu kianga a pi ding ahi; sathau a buak ding ahi keia, begaw leng a nuh ding ahi sam kei; mullit thoihna tangbuang thillat, theihgigena thillat thulimlouhna theihkhiakna ahi ngala.
16Och prästen skall föra henne fram och ställa henne inför HERRENS ansikte.
16Huan, siampuin a honpi dinga, TOUPA maah a dingsak dinga:
17Och prästen skall taga heligt vatten i ett lerkärl, och sedan skall prästen taga något av stoftet på tabernaklets golv och lägga i vattnet.
17Huan, siampuin leibelin tui siangthou a la dinga, biakbuk pialkhanga leivui a la dinga, tui ah a khe ding:
18Och prästen skall ställa kvinnan fram inför HERRENS ansikte och lösa upp kvinnans hår och lägga på hennes händer åminnelseoffret, det är misstankeoffret; men prästen själv skall hålla i sin hand det förbannelsebringande olycksvattnet.
18Huan, siampuin huai numei TOUPA maah a dingsak dinga, a sam a khahkhe mullitna sak dinga, theihgigena tangbuang thillat, huai thil thillat a tawisak dinga; siampuin hamse tungsak tui kha a tawi ding:
19Därefter skall prästen besvärja kvinnan och säga till henne: »Om ingen har lägrat dig och du icke har svikit din man genom att låta skända dig, så må detta förbannelsebringande olycksvatten icke skada dig.
19Huan, siampuin huai numei a kichiamsak dinga, numei kiangah, Na pasal hilou midang kuamahin honluppih keia, nitna lama na lampial kei leh hamse tungsak hiai tui kha akipan na honghul ding:
20Men om du har svikit din man och låtit skända dig, i det att någon annan än din man har beblandat sig med dig»
20Ahihhangin khodang lam ngaa na nitna na pasal lou mi kuahiamin a honluppih leh na hul kei dinga, a chi ding:
21(prästen besvärjer nu kvinnan med förbannelsens ed, i det han säger till kvinnan:) »Då må HERREN göra dig till ett exempel som man nämner, när man förbannar och svär bland ditt folk; HERREN må då låta din länd förvissna och din buk svälla upp;
21Huan, siampuin numei a vau dinga, a kichiamsak ding, numei kiangah siampuin, TOUPAN na pheipi a jawtsaka, na gil a bawksak leh, TOUPAN na chipihte hamse thuakin nang honbawl hen;
22ja, när du har fått detta förbannelsebringande vatten in i ditt liv, då må det komma din buk att svälla upp och din länd att förvissna.» Och kvinnan skall säga: »Amen, amen.»
22Huan, hamse tungsak hiai tui na gil ah a lut dinga, na gil a bawksak dinga, na pheipi a zosak ding: huan, numeiin, Amen, Amen, a chi ding.
23Sedan skall prästen skriva upp dessa förbannelser på ett blad och därefter avtvå dem i olycksvattnet
23Huan, siampuin huai hamse thute laibu ah a gelh dinga, tui kha ah a diah ding hi;
24och giva kvinnan det förbannelsebringande olycksvattnet att dricka, för att detta förbannelsebringande vatten må bliva henne till olycka, när hon har fått det i sig.
24Huan, numei hamse tungsak tui kha a dawnsak ding hi: huchiin hamse tungsak tui kha a gil sungah a lutdinga, a honkha ding.
25Och prästen skall taga misstankeoffret ur kvinnans hand och vifta detta offer inför HERRENS ansikte och bära det fram till altaret.
25Huan, siampuin mullitna thillat tangbuang numei khut akipan a la dinga; TOUPA maah huai tangbuang thillat a vei dinga, maitam ah a paipih ding hi.
26Och prästen skall av offret taga en handfull, det som utgör själva altaroffret, och förbränna det på altaret; därefter skall han giva kvinnan vattnet att dricka.
26Siampuin tangbuang thillat theihgigena pham khat a la dinga, maitam ah a hal dinga, huai khitin tui numei a dawnsak ding ahi,
27Och när han så har givit henne vattnet att dricka, då skall detta ske: om hon har låtit skända sig och varit sin man otrogen, så skall det förbannelsebringande vattnet, när hon har fått det i sig, bliva henne till olycka, i det att hennes buk sväller upp och hennes länd förvissnar; och kvinnan skall bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar bland hennes folk.
27Huan, tui a dawnsak leh hichi ahi dinga; a hongnit a, a pasal tunga thil a hihkhial a na hih leh hamse tungsak huai tui a gilsungah a lut dinga, a honkha dinga, a gil a hongbawk dinga, a pheipi a honzo dinga; huchiin numei a chipihte thuaksaknu a honghi ding hi.
28Men om kvinnan icke har låtit skända sig, utan är ren, då skall hon förbliva oskadd och kunna undfå livsfrukt.
28Ahihhangin numei a nit keia, a siangthou leh a hul dianga, nau pai thei jel ahi ding.
29Detta är misstankelagen, om huru förfaras skall, när en kvinna har svikit sin man och låtit skända sig,
29Hiai, ji, khodang lam ngaa a pasal hilou midang toh kihihnin hiam, pasalin mullitna lungsim a hongputa;
30eller när eljest misstankens ande kommer över en man, så att han misstänker sin hustru; han skall då ställa hustrun fram inför HERRENS ansikte, och prästen skall med henne göra allt vad denna lag stadgar.
30Ji a mullit hiam chianga vaihawm dingdan ahi: huchiin TOUPA maah a pi dinga, huan, siampuin hiai dan tengteng bangin a tungah a hih ding.Huchiin pasal pen thulimlouhna ah a hul dinga, numeiin a khelhna moh a po ding hi, chiin, chiin.
31Så skall mannen vara fri ifrån missgärning, men hustrun kommer att bära på missgärning.
31Huchiin pasal pen thulimlouhna ah a hul dinga, numeiin a khelhna moh a po ding hi, chiin, chiin.