¹Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.

¹Israel kumpipa, David tapa Solomon paunakte:

²Av dem kan man lära vishet och tukt,

²Pilna leh hilhna theih ding; theisiamna thute theikak ding;

³så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.

³Thilhih pilhuaia hilhna mu ding, diktatna leh vaihawm leh hawmsiamna ah;

⁴De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.

⁴Mi mawlte kianga kivensiamna pe ding, tangval kianga theihna leh ngentelna;

⁵Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.

⁵Mi pilin a jak theiha, sinsiamnaa a pun theihna dingin; huan theihsiam miin thuphate a phak theihna ding;

⁶Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.

⁶Paunak leh lima thugen theisiam ding; mipilte thute, gentehna thugen theihhakte theisiam dingin.

⁷HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.

⁷Toupa kuhtak theihna kipatna ahi: himahleh mihaiin pilna leh hilhna a musit.

⁸Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.

⁸Ka tapa, na pa hilhna ja in, na nu dan mangngilh ken:

⁹Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.

⁹Na lu adingin deihhuai lungtangjem leh na ngawng vial ding khainiangte hi ding ulah ahi ngala.

¹⁰Min son, om syndare locka dig, så följ icke.

¹⁰Ka tapa, mikhialten a honzol ua leh, pha sakpih ken.

¹¹Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;

¹¹Honjui in, sisan I buk ding ua, a jiak beiin mi hoihte a gukin I tang ding uh, a chih uleh:

¹²såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven;

¹²Seol bangin amaute a hingin I nawmvalh ding ua, huan, kokhuk sunga pai sukte bangin, a pumin:

¹³allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;

¹³Van manpha tengteng I mu ding ua, gallaktein I inte uh I dimsak ding uh;

¹⁴dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --

¹⁴Na tan kou laka ma sep lut dinga; sumbawm khat I nei khawm ding ua:

¹⁵då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,

¹⁵Ka tapa, lampi ah amau toh ton ken; a lampi ua kipan na khe kaikikin:

¹⁶ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.

¹⁶Gilou hih dingin a khe uh a tai ngala, huan sisan suah dingin a kinoh uhi.

¹⁷Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.

¹⁷Vasa himhim mitmuh in, len a kiphah thawn ngala:

¹⁸Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.

¹⁸Huan hiaiten amau sisan ngeia tang ua, amau hinna ngei a gukin a buk uhi.

¹⁹Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.

¹⁹Huchibangin michih punnaa duhgawlte lampi ahi hi; huaia neitute hinna a lak mang sak sek hi.

²⁰Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.

²⁰Kongzing ah ngaihtakin pilna a kikoua; mun liante ah a aw a suaha;

²¹I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:

²¹Mipi omkhawmte mun pipen ah a kikoua; kongpite lutna ah, khopi ah, a thute a gen:

²²Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?

²²Bang tan ahia, nou mi mawlten, mawlna na it ding uh? Nuihsanmiten nuihsana amaute a kipah ding ua, mihaiten theihna a huat ding uh?

²³Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.

²³Ka salhna ah kihei unla: ngaiin na tunguah ka kha ka sung bo ding, na kianguah ka thute ka theisak ding hi.

²⁴Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,

²⁴Ka sap a, na nial jiakun: ka bante ka jaka, kuamahin a limsak kei uh;

²⁵eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning

²⁵Himahleh ka thupha tengteng bangmahlou in na koih ua, ka salhnate a bangmah na deih kei uh:

²⁶därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,

²⁶Ken leng na tuahsiatna ni un ka honnuihsan dia; na launa uh a hongtun chiangin kon chiamnuih ding;

²⁷ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.

²⁷Huihpi banga na launa uh a hongtun chiangin; pingpei banga na tuahsiatna uh a hongtun chiang in; lungkhamna leh dahna na tung ua a hongtun chiangin.

²⁸Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.

²⁸Huai hun chiangin kei a honsam ding ua, himahleh ka dawng kei ding; thanuam takin a honzong ding ua, himahleh a honmu kei ding uh:

²⁹Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,

²⁹Theihna a huat ua, Toupa kihtakna a zon louh jiak un:

³⁰ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,

³⁰Ka thupha laka bangmah a deih kei ua; ka salhna tengteng a musit uh:

³¹därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.

³¹Huaijiakin a lampi uh gah a ne ding ua, amau thusawmte ngeiin a vah ding uh.

³²Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.

³²Mimawlte nungtolhna in amaute a hihlum dia, mihaite hausaknain amau hihmang ding ahih jiakin.Himahleh kuapeuh kei honngaikhia bittakin a teng ding ua, gilou launa pang louin a muang ding uh.

³³Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.

³³Himahleh kuapeuh kei honngaikhia bittakin a teng ding ua, gilou launa pang louin a muang ding uh.