¹En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

¹Lungtang kisakkholna mihinga ahi: himahleh lei dawnna TOUPA akipan ahi.

²Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

²Mihing lampi tengteng amah mit ah a sianga: himahleh TOUPAN khate a buk jel hi.

³Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

³TOUPA kiangah na nasepte kemsak inla, huan na ngaihtuahnate hihkipin a om ding hi.

⁴HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

⁴TOUPAN thil chiteng a tawpna dingin a bawlta: ahi, gilou nangawn gilou ni adingin.

⁵En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

⁵Mi chih lungtang kisathei TOUPA adingin kihhuai ahi; thei in, gawtlouhin a om kei ding.

⁶Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

⁶Chitna leh thutakin thulimlouhna suksiang ahi: huan TOUPA kihtaknain mite hoihlou akipan apai mang uh.

⁷Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

⁷Mihing lampiten TOUPA a suklungkim chiangin, a melmate nangawn amah toh kilem dingin a bawl hi.

⁸Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

⁸Diktatna toh tawmchik a hoihjaw diklouhna toh summuhna thupi sangin.

⁹Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

⁹Mihing lungtangin a lampi a ngaihtuaha: himahleh TOUPAN a kalsuante a bawlsak hi.

¹⁰Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

¹⁰Kumpipa muk ah pathian thu a om: a kamin vaihawmnate ah a talek kei ding hi.

¹¹Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

¹¹Bukna dik leh tehna dik TOUPAA ahi uh: ip gikna tengteng a nasep ahi.

¹²En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

¹²Kumpipate adingin gilou hih kihhuai ahi: mangtutphah lah diktatnaa hihkip ahi ngala.

¹³Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

¹³Muk diktatte kumpipate kipahna ahi; huan kuapeuh a dik a it uh.

¹⁴Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

¹⁴Kumpipa thangpaihna sihna sawltakte bang ahi: himahleh mi pilin a hihlungdam ding hi.

¹⁵När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

¹⁵Kumpipa mel vakna ah hinna a om; huan a deihsakna vuah nanung meipi bang ahi.

¹⁶Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

¹⁶Pilna muh dangkaeng sangin nak hoihjawk hina e: ahi, theihsiamna muh dangka sanga tel jawk ding ahi.

¹⁷De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

¹⁷Mi tang lamlian hoihlou akipana pai mang ahi: kuapeuh a lampi kemin a kha a hawi hi.

¹⁸Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

¹⁸Kisaktheihna siatna maah a paia, huan lungsim kiuangsak pukna maah.

¹⁹Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

¹⁹Gentheite toh lungsim niamkiaka om a hoihjaw, kisathei toh gallak hawm sangin.

²⁰Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

²⁰Kuapeuh thu limsakin hoih a mu ding: huan kuapeuh TOUPA a muang, aman nuam a sa hi.

²¹Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

²¹Lungtang pil pilvang a chi ding uh; huan muk khumna in sinsiamna a pungsak hi.

²²En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

²²Theihsiamna huai neia dingin hinna luikhuk ahi: himahleh mi haite bawlhoihna a haina uh ahi.

²³Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

²³Mi pil lungtangin a kam a hilha, huan a muk ah sinsiamna a behlap hi.

²⁴Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

²⁴Thu kipahhuai khuaizu-khak bang ahi, khaa dia khum, guhte adia damna.

²⁵Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

²⁵Mihing adia dika kilawm lampi a om, himahleh huai tawpna sihna lampite ahi.

²⁶Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

²⁶Semgim mi gilkialnain amaha dingin a semgima: a kamin lah huai amah akipan a lunggulh ngala.

²⁷Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

²⁷Mi thulimlouin siatna a ngaihtuah: huan a muk ah mei sa bang a om hi.

²⁸En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

²⁸Mi kiuangsakin kinakna a theh jaka: huan huauhatmiin lawm bulte a khen jak hi.

²⁹Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

²⁹Hiamgam min a inveng a khema, a hoihlou lam lampi ah a pi.

³⁰Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

³⁰Kuapeuh a mit si, thil hoihloua ngaih ding ahi; kuapeuh a muk chihin hoihlou a hontunsak nak hi.

³¹En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

³¹Lutang kang thupina manglukhu ahi, diktatna lampi ah muhin a om hi.

³²Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

³²Kuapeuh hehhak mihat sangin a hoihjaw; huan kuapeuh a lungsim thuzoh khopi lasangin.Angsungah ai a kisana; himahleh huaia hihpaisuakna jaw TOUPA akipan ahi.

³³Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.

³³Angsungah ai a kisana; himahleh huaia hihpaisuakna jaw TOUPA akipan ahi.