¹Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:

¹Kumpipa Lemuel thute; a nun amah ahilh thu:

²Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.

²Bang ahia, ka tapa? Huan bang ahia, Aw ka sul tapa? Huan bang ahia, Aw ka thuchiam tapa?

³Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.

³Na hatna numeite kiangah pe kenla, kumpipate hihsia te kiangah leng na lampite pe sam ken.

⁴Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.

⁴Kumpipate ading ahi kei, Aw Lemuel, uain dawn kumpipate ading ahi kei; Zu khauh koia om ahia, chih leng lalte ading ahi sam kei.

⁵De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.

⁵Huchilouin jaw a dawn un, dan a manghilh un, gimthuak kuapeuh vaihawmna a kaikawi kha ding uh.

⁶Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.

⁶Mangthang dia mansa kiangah zu khauh pia un, khaa haksasa kiangah uain:

⁷Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.

⁷Dawn masak unla, a gentheihna manghilh sakun, a haksatna theigige nawn kei hen.

⁸Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.

⁸Pauttheilou a ding in na kam ka in, sukgawpa om mi huchibangte tengteng thu ah.

⁹Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----

⁹Na kam ka inlan, diktakin vaihawm in, gentheite leh tasamte kiangah vaihawmsak in.

¹⁰En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.

¹⁰Numei hoih kuan a mu dia? aman lah rubi suang tunglam pek ah a om ngala.

¹¹På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.

¹¹A pasal lungtangin amah a muanga, punna taksapna a neikei ding hi.

¹²Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.

¹²A damsung ni tengin amah a hih hoiha, a hihse kei.

¹³Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.

¹³Samul leh jija a zonga, a khutin kilawptakin na a sem hi.

¹⁴Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.

¹⁴Sumsinmi longte bang ahia: gamla akipanin a an a hontawia.

¹⁵Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.

¹⁵Jan ahih lai in leng a thou a, a inkote kiangah an a pia a, a sikhanute kiangah a sep ding uh.

¹⁶Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.

¹⁶Lou a ngaihtuaha, a leia; a khuta gahtein grephhuan a bawl hi.

¹⁷Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.

¹⁷Hatnain a kawng a gaka, a khutte a hatsak hi.

¹⁸Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

¹⁸A sumsitna vante a phatuam hi chih a mu a; janin a khawnvak a mit kei hi.

¹⁹Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.

¹⁹A khutte muikhut ah a ngaa, huan a khutte muiah a nga hi.

²⁰För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.

²⁰Gentheite lamah a khut a jaka; ahi, tasamte lam a sawk hi.

²¹Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.

²¹A inkote jiakin vuk a kihta keia; a inkote tengteng lah puansan- auin a kithuam ua.

²²Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.

²²Puanphah zehoih mantam a kibawla; a puansilh puanmalngat leh sandup ahi.

²³Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.

²³Kongpite ah pasal theihin a oma, gama upate laka a tut laiin.

²⁴Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.

²⁴Puan hoih puansilh a bawla, a juaka; sumsinmi kiangah kawngakte a pekhia hi.

²⁵Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.

²⁵Hatna leh zahkaina a puansilh ahi; huan hun hongtung ding a nuihsan hi.

²⁶Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.

²⁶Pilnain a kam a kaa; huan siamna dan a lei ah a om hi.

²⁷Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.

²⁷A inkote lampihoih takin a ena, huan thadahna tanghou a ne kei hi.

²⁸Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:

²⁸A tate a thou ua, huan amah nuamsa a chi uhi; a pasalin leng, amah a phata,

²⁹»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»

²⁹Tanu tampiten hoih takin a hih ua, himahleh nang jaw amaute tengteng na khup vek hi, chiin.

³⁰Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.

³⁰Deihsakna khemnain a dima, huan kilawmna bangmahlou ahi: himahleh numei TOUPA laudan siam, phatin a om ding hi.A khuta gahte amah pia un; huan kongpite ah a thilhihten amah phat hen.

³¹Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.

³¹A khuta gahte amah pia un; huan kongpite ah a thilhihten amah phat hen.