¹Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

¹TOUPA ka vakna leh honhondampa ahi; kua ka lau dia? TOUPA ka hinna insang ahi: kua ka kihta dia?

²När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

²Thil hoihlou hihte, hondoute leh ka melmaten, ka sa nek tuma honsual lai un, a kisui ua, a puk chiat uh.

³Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

³Sepaih pawlten honsual tumin hon-giahkhum mahle uh ka lungtangin a kihta kei ding; ka tungah kidouna hongsuak mahleh, huchi piin leng ka gingta chinten ding hi.

⁴Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

⁴TOUPA kiangah thil khat ka ngena, huai mahmah ka zong ding; TOUPA kilawmdan mu ding leh, a biakinn a thu dong dingin ka damsung tenga TOUPA inn a ka om gige theihna dingin.

⁵Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

⁵Mangbat niin a bukta ah hon koihkhian ding ahi ngala, a humbitna puanin ah honsel dinga; suangpi tungah honkha kai ding hi.

⁶Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

⁶Tunah hondoute, honumsuakte tunglamah ka lu dopkangin a om ding; huchiin, a puanin ah nuam na kithoihnate ka lan dinga; la kasa ding.

⁷Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

⁷TOUPA aw, ka aw-a ka honsap leh ngaikhia inla; honhehpih inla, dawn leng hondawngin.

⁸Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: »Söken mitt ansikte.» Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

⁸Ka mel zong un, chi-a na gen laiin, ka lungtangin na kiang ah, TOUPA. Na mel ka zong ding, kachi a.

⁹fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

⁹Ka lakah na mai sel kenla; na sikha heh in hih mang ken, nang jaw hon panpihpa na hi gige a; hon hondampa Pathian aw, hon paikhe kenla hon paisan het ken.

¹⁰Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

¹⁰Ka nu leh ka pan honpai santa ngal ua, hihmahleh TOUPAN honpom lai ding.

¹¹Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

¹¹TOUPA aw, na lampi hon ensak inla; ka melma te jiakin lampi phei mahmah ah honpiin.

¹²Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

¹²Hondoute ut-uta hih dingin honpe mahmah ken; theipih diklouten hon sual ua, nunsiat thu sekhe nakten.

¹³Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

¹³Mi hing gamah TOUPA hoihna muh kigingta keileng ka bahta ding hi.TOUPA ngak nilouhin; hat takin om inla, na lungtang kihih hangin; ahi, TOUPA ngak nilouh in.

¹⁴Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.

¹⁴TOUPA ngak nilouhin; hat takin om inla, na lungtang kihih hangin; ahi, TOUPA ngak nilouh in.