1För sångmästaren, till Gittít; av Asaf.
1Pathian honhihhatpa pahtawiin nuamtakin lasa unla; Jakobte Pathian pahtawin nuam takin kikou un.
2Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
2Phatna lasa unla, khuangnou te, kaihging ngaihnophuaite, pekging te toh hontawi un.
3Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
3Kha thakin pengkul mut unla, kha lika I ankuangluina thupi niin.
4Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
4Israelte dinga thuseh ahi ngala, Jakobte Pathian dan ahi.
5Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
5Huai tuh Joseph te laka thutheihsakna dingin a seh ahi. Aigupta gam tunga a pai khiak laiin: ka theihlouh pau ka jak laiin.
6Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
6A liangjang thil gik akipanin ka lasuana: a khutte loh akipana khahin a om hi.
7»Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
7Mangbatniin non sama, ka honhumbita; van ging bukna munah ka hon dawnga; Meribah tuiahte khawng ka hon zeet ahi. Selah
8I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela.
8Ka mite aw, ngaikhia unla, ka hontheihsak bangin; Israelte aw, ka thu ngaikhe nuamle uteh aw!
9Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
9Gam dang Pathian himhim na lak uah a om ding uh ahi keia; mi dang Pathian himhim na biak ding uh leng ahi kei hi.
10Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
10Kei, TOUPA na Pathian uh ka hi a, Aigupta gam akipan honpi khepa tak: na kam uh lian kat unla, ka hihdim ding ahi.
11Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
11Himahleh ka miten ka aw a ngaikhe sam kei ua; Israelten hon deih kei uhi.
12Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
12Huchiin a lungtang uh genhakdan bang jela om dingin ka khahzamta ahi, amau hoihsak banga a om na ding un.
13Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
13Aw, ka miten ka thu ngaikhiain, Israelte ka lampi-ahte pai le u aw:
14O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
14A melmate uh ka hihneu zokin, amau galte tungah ka khut ka lik ding hi.
15Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
15TOUPA hote a kiangah a kipe lut ding uhi; amau hun bel a om nilouhlouh ding ahi.Nou bel buh hoihpenin kon vak ding hi; suangpi-a khuaijuin ka hontaisak ding ahi.
16De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
16Nou bel buh hoihpenin kon vak ding hi; suangpi-a khuaijuin ka hontaisak ding ahi.
17Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.»