¹Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.

¹W on czas usłyszał Herod Tetrarcha, wieść o Jezusie.

²Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»

²I rzekł sługom swoim: Tenci jest Jan Chrzciciel; on to zmartwychwstał, i dlatego się cuda przez niego dzieją.

³Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.

³Albowiem Herod pojmawszy Jana, związał go był i wsadził do więzienia dla Herodyjady, żony Filipa, brata swego.

⁴Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»

⁴Bo mu Jan mówił: Nie godzi ci się jej mieć.

⁵Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.

⁵Ale gdy go on chciał zabić, bał się ludu: albowiem go za proroka mieli.

⁶Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,

⁶Gdy tedy obchodzono dzieó narodzenia Herodowego, taócowała córka Herodyjady w pośrodku gości, i podobała się Herodowi.

⁷att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.

⁷Skąd pod przysięgą obiecał jej dać, czegobykolwiek żądała.

⁸Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»

⁸A ona przedtem będąc naprawiona od matki swojej, rzekła: Daj mi tu na misie głowę Jana Chrzciciela.

⁹Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,

⁹I zasmucił się król; ale dla przysięgi i dla spółsiedzących kazał jej dać.

¹⁰och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.

¹⁰A posławszy kata, ściął Jana w więzieniu.

¹¹Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.

¹¹I przyniesiono głowę jego na misie, i oddano dzieweczce, i odniosła ją matce swojej.

¹²Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.

¹²A przyszedłszy uczniowie jego wzięli ciało i pogrzebli je, a szedłszy powiedzieli Jezusowi.

¹³Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.

¹³To usłyszawszy Jezus, ustąpił stamtąd w łodzi na miejsce puste osobno; a usłyszawszy lud, szli za nim z miast pieszo.

¹⁴Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.

¹⁴Wyszedłszy tedy Jezus ujrzał wielki lud, i użalił się ich, a uzdrawiał chore ich.

¹⁵Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»

¹⁵A gdy nadchodził wieczór, przystąpili do niego uczniowie jego, mówiąc: Puste jest to miejsce, a czas już przeminął; rozpuść ten lud, aby odszedłszy do miasteczek, kupili sobie żywności.

¹⁶Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»

¹⁶A Jezus im rzekł: Nie potrzeba im odchodzić, dajcie wy im co jeść.

¹⁷De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»

¹⁷Ale mu oni rzekli: Nie mamy tu, tylko pięć chlebów i dwie ryby.

¹⁸Då sade han: »Bären dem hit till mig.»

¹⁸A on rzekł: Przynieście mi je tu.

¹⁹Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.

¹⁹I rozkazawszy ludowi usiąść na trawie, wziął onych pięć chlebów i dwie ryby, a wejrzawszy w niebo, błogosławił, a łamiąc dawał uczniom chleby, a uczniowie ludowi.

²⁰Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.

²⁰I jedli wszyscy, a nasyceni byli; i zebrali, co zbywało ułomków, dwanaście koszów pełnych.

²¹Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

²¹A tych, którzy jedli, było około pięciu tysięcy mężów, oprócz niewiast i dziatek.

²²Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.

²²A wnetże przymusił Jezus uczniów swoich, aby wstąpili w łódź, i uprzedzili go na drugą stronę, ażby rozpuścił lud.

²³Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.

²³A rozpuściwszy lud, wstąpił na górę z osobna, aby się modlił; a gdy był wieczór, sam tam był.

²⁴Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.

²⁴A łódź już w pośrodku morza będąc, miotana była od wałów; albowiem był wiatr przeciwny.

²⁵Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.

²⁵Lecz o czwartej straży nocnej szedł do nich Jezus, chodząc po morzu.

²⁶När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.

²⁶A ujrzawszy go uczniowie po morzu chodzącego, zatrwożyli się, mówiąc: Obłuda to jest! i od bojaźni krzyknęli.

²⁷Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»

²⁷Lecz wnet rzekł do nich Jezus, mówiąc: Ufajcie! Jam ci to jest; nie bójcie się.

²⁸Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»

²⁸A odpowiadając mu Piotr rzekł: Panie! Jeźliżeś ty jest, każ mi przyjść do ciebie po wodzie.

²⁹Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.

²⁹A on rzekł: Pójdź! A Piotr, wystąpiwszy z łodzi, szedł po wodzie, aby przyszedł do Jezusa;

³⁰Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»

³⁰Ale widząc wiatr gwałtowny, zląkł się; a gdy począł tonąć, zakrzyknął, mówiąc: Panie, ratuj mię!

³¹Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»

³¹A Jezus zaraz wyciągnąwszy rękę, uchwycił go i rzekł mu: O małowierny! przeczżeś wątpił?

³²När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.

³²A gdy oni wstąpili w łódź, uciszył się wiatr.

³³Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»

³³A ci, którzy byli w łodzi, przystąpiwszy pokłonili mu się, mówiąc: Prawdziwie jesteś Synem Bożym.

³⁴När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.

³⁴I przeprawiwszy się, przyszli do ziemi Gienezaret.

³⁵Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.

³⁵A poznawszy go mężowie miejsca onego, posłali do wszystkiej onej okolicznej krainy; i przyniesiono do niego wszystkie, którzy się źle mieli.

³⁶Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.

³⁶I prosili go, aby się tylko podołku szaty jego dotykali; a którzykolwiek się dotknęli, uzdrowieni są.