¹Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.

¹Te są słowa Agóra, syna Jakiego, i zebranie mów tegoż męża do Ityjela, do Ityjela i Uchala.

²Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;

²Zaistem jest głupszy nad innych, a rozumu człowieczego nie mam.

³vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.

³I nie nauczyłem się mądrości, a umiejętności świętych nie umiem.

⁴Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?

⁴Któż wstąpił na niebo, i zasię zstąpił? któż zgromadził wiatr do garści swych? Któż zagarnął wody do szaty swej? któż utwierdził wszystkie koóczyny ziemi? Cóż za imię jego? i co za imię syna jego? Wieszże?

⁵Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.

⁵Wszelka mowa Boża jest czysta; on jest tarczą tym, którzy ufają w nim.

⁶Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.

⁶Nie przydawaj do słów jego, aby cię nie karał, a byłbyś znaleziony w kłamstwie.

⁷Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:

⁷Dwóch rzecz żądam od ciebie, nie odmawiajże mi pierwej niż umrę.

⁸Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.

⁸Marność i słowo kłamliwe oddal odemnie; ubóstwa i bogactwa nie dawaj mi; żyw mię tylko pokarmem według potrzeby mojej;

⁹Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.

⁹Abym snać nasyconym będąc nie zaprzał się ciebie, i nie rzekł: Któż jest Pan? Albo zubożawszy żebym nie kradł, i nie brał nadaremno imienia Boga mego.

¹⁰Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.

¹⁰Nie podwodź na sługę przed Panem jego, być snać nie złorzeczył, a ty abyś nie zgrzeszył.

¹¹Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;

¹¹Jest rodzaj, który ojcu swemu złorzeczy, a matce swojej nie błogosławi.

¹²ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;

¹²Jest rodzaj, który się zda sobie być czystym, choć od plugastwa swego nie jest omyty.

¹³ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!

¹³Jest rodzaj, którego są wyniosłe oczy, i powieki jego wywyższone są.

¹⁴ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!

¹⁴Jest rodzaj, którego zęby są jako miecze, a trzonowe zęby jego jako noże na pożarcie ubogich na ziemi, a nędzników między ludźmi.

¹⁵Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:

¹⁵Pijawka ma dwie córki, które mówią: Przynieś, przynieś.Trzy rzeczy są, które nie bywają nasycone, owszem cztery, które nie mówią: Dosyć.

¹⁶dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.»

¹⁶Grób, i żywot niepłodny, ziemia też nie bywa nasycona wodą, a ogieó nie mówi: Dosyć.

¹⁷Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.

¹⁷Oko, które się naśmiewa z ojca, i wzgardza posłuszeóstwem macierzyóskiem, wykłują kruki u potoków, i orlęta je wyjedzą.

¹⁸Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:

¹⁸Te trzy rzeczy są ukryte przedemną, owszem cztery, których nie wiem:

¹⁹örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.

¹⁹Drogi orlej na powietrzu, drogi wężowej na skale, drogi okrętowej w pośród morza, i drogi mężowej z panną.

²⁰Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»

²⁰Takać jest droga niewiasty cudzołożącej: je, a uciera usta swoje, i mówi: Nie popełniłam złego uczynku.

²¹Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:

²¹Dla trzech rzeczy porusza się ziemia, owszem dla czterech, których znieść nie może:

²²under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,

²²Dla sługi, kiedy panuje, i dla głupiego, kiedy się nasyci chleba;

²³under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.

²³Dla przemierzłej niewiasty, kiedy za mąż idzie, i dla dziewki, kiedy dziedziczy po pani swojej.

²⁴Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:

²⁴Teć są cztery rzeczy najmniejsze na ziemi, wszakże są mędrsze nad mędrców:

²⁵myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;

²⁵Mrówki, huf słaby, które sobie jednak w lecie gotują pokarm swój;

²⁶klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;

²⁶Króliki, twór słaby, którzy jednak budują w skale dom swój;

²⁷gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;

²⁷Szaraócze króla nie mają, a wszakże wszystkie hufami wychodzą;

²⁸gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.

²⁸Pająk rękoma robi, a bywa w pałacach królewskich.

²⁹Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:

²⁹Te trzy rzeczy są, które wspaniale chodzą, owszem cztery, które zmężyle chodzą:

³⁰lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,

³⁰Lew najmocniejszy między zwierzętami, który przed nikim nie ustępuje:

³¹en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.

³¹Koó na biodrach przepasany, i kozieł, i król, przeciw któremu żaden nie powstaje.

³²Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.

³²Jeźliś głupio uczynił, gdyś się wynosił, albo jeźliś źle myślił, połóżże rękę na usta.

³³Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----

³³Kto tłucze śmietanę, wybija masło; a kto bardzo nos wyciera, wyciska krew; tak kto wzbudza gniew, wszczyna zwadę.