¹En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

¹Pieśó stopni. Z głębokości wołam do ciebie, o Panie!

²Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.

²Panie! wysłuchaj głos mój: nakłoó uszów twych do głosu prośb moich.

³Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?

³Panie! będzieszli nieprawości upatrywał, Panie! któż się zostoi?

⁴Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.

⁴Aleć u ciebie jest odpuszczenie, aby się ciebie bano.

⁵Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.

⁵Oczekuję na Pana; oczekuje dusza moja, i jeszcze oczekuje na słowo jego.

⁶Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.

⁶Dusza moja oczekuje Pana, pilniej niż straż świtania, która strzeże aż do poranku.

⁷Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.

⁷Oczekujże, Izraelu! na Pana; albowiem u Pana jest miłosierdzie, a obfite u niego odkupienie.

⁸Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.

⁸Onci sam odkupi Izraela od wszystkich nieprawości jego.