Svenska 1917

Polish

Psalms

147

1Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
1Chwalcie Pana; albowiem dobra rzecz jest, śpiewać Bogu naszemu; albowiem to wdzięczna i przystojna jest chwała.
2HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
2Pan Jeruzalem buduje, a rozproszonego Izraela zgromadza.
3Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
3Który uzdrawia skruszonych na sercu, a zawiązuje boleści ich.
4Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
4Który rachuje liczbę gwiazd, a każdą z nich imieniem jej nazywa.
5Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
5Wielki jest Pan nasz, i wielki w mocy; rozumienia jego niemasz liczby.
6HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
6Pan pokornych podnosi; ale niepobożnych aż ku ziemi uniża.
7Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
7Śpiewajcież Panu z chwałą; śpiewajcie Bogu naszemu na harfie;
8honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
8Który okrywa niebiosa obłokami, a deszcz ziemi gotuje: który czyni, że rośnie trawa po górach;
9honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
9Który daje bydłu pokarm ich, i kruczętom młodym, które wołają do niego.
10Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
10Nie kocha się w mocy koóskiej, ani się kocha w goleniach męskich.
11HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
11Kocha się Pan w tych, którzy się go boją, a którzy ufają w miłosierdziu jego.
12Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
12Chwalże, Jeruzalemie! Pana; chwalże, Syonie! Boga twego.
13Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
13Albowiem on umacnia zawory bram twoich, a błogosławi synów twoich w pośrodku ciebie.
14Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
14On czyni pokój w granicach twoich, a najwyborniejszą pszenicą nasyca cię.
15Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
15On wysyła słowo swe na ziemię; bardzo prędko bieży wyrok jego.
16Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
16On daje śnieg jako wełnę, szron jako popiół rozsypuje.
17Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
17Rzuca lód swój jako bryły; przed zimnem jego któż się ostoi?
18Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
18Posyła słowo swoje, i roztapia je; powienie wiatrem swym, a rozlewają wody.
19Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
19Oznajmuje słowo swe Jakóbowi, ustawy swe i sądy swe Izraelowi.
20Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
20Nie uczynił tak żadnemu narodowi; przetoż nie poznali sądów jego. Halleluja.