¹Vad nu angår dem som hava andliga gåvor, så vill jag säga eder, mina bröder, huru med dem förhåller sig.

¹Andal podarki le Duxoske chi mangav phrala le te na zhanen.

²I veten att I, medan I voren hedningar, läten eder blindvis föras bort till de stumma avgudarna.

²Zhanen ke kana chi pachanas pe ando Del, zhanas pala ikoni ke si mute, sar kai sanas ingerde.

³Därför vill jag nu förklara för eder, att likasom ingen som talar i Guds Ande säger: »Förbannad vare Jesus», så kan ej heller någon säga: »Jesus är Herre» annat än i den helige Ande.

³Anda kodia phenav tumenge, ke khonik te dela duma pa Duxo le Devlesko chi phenel ke O Jesus si prokletsime, ai khonik nashti phenel ke O Jesus si O Del, de ferdi pa Swunto Duxo.

⁴Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme.

⁴But fialuria bucha, numa iek Del.

⁵Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme.

⁶But fialuria dieluria, numa iek Del kai kerel sa savorhende.

⁶Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla.

⁷Swakoneske o dikhimos le Duxosko dino lo po mishtimos savorhenge.

⁷Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.

⁸Chaches iekes del o Duxo iek vorba gojaver, avres iek vorba zhanglimata pa iek Duxo.

⁸Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord,

⁹Avres pachamos pa sa iek Duxo, avres del les e podarka le sastiarimasko pa swako Duxo.

⁹åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande,

¹⁰Avres kerel mirakluria, avres del profesia, avres te haliarel le duxuria; avres te zhanel but shiba; avres te haliarel but shiba.

¹⁰åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål.

¹¹Sa iek duxo kerel sa kadala dieluria del swakones sar wo mangel.

¹¹Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.

¹²Ke sar o stato si iek, si les but kotora, ai sa le but kotora kerdion ferdi iek stato. Kadia si ka Kristo.

¹²Ty likasom kroppen är en och likväl har många lemmar, och likasom kroppens alla lemmar, fastän de äro många, likväl utgöra en enda kropp, likaså är det med Kristus.

¹³Chaches savorhe samas bolde ande iek Duxo te kerdiuas iek stato, te avena Zhiduvuria vai Grekuria, vai slugi vai sloboji, savorhe piliam iek Duxo.

¹³Ty i en och samme Ande äro vi alla döpta till att utgöra en och samma kropp, vare sig vi äro judar eller greker, vare sig vi äro trälar eller fria; och alla hava vi fått en och samme Ande utgjuten över oss.

¹⁴Kadia o stato nai iek kotor, numa kerdiol anda but kotora.

¹⁴Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många.

¹⁵Te phendino o punrho, ke chi sim o vas, chi sim anda stato, anda kodia nai wo anda stato?

¹⁵Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen.

¹⁶Ai te phendino o khan, ke chi sim o iakh, chi sim anda stato, nai wo anda kodia stato?

¹⁶Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen.

¹⁷Te avilino sa o stato iakh, kai avilino o ashunimos? Te avilino sa ashunimos, kai avilino o sungaimos?

¹⁷Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten?

¹⁸Akana O Del thodia sa le kotora ando stato sar manglia, te savorhe avilino.

¹⁸Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat.

¹⁹Iek kotor, kai avilino o stato?

¹⁹Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen?

²⁰No akana but kotora si, ai iek stato?

²⁰Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda.

²¹E iakh nashti phenel le vasteske, chi trobul ma; chi o shero le punrhenge, chi trobul ma.

²¹Ögat kan icke säga till handen: »Jag behöver dig icke», ej heller huvudet till fötterna: »Jag behöver eder icke.»

²²Numa le kotora anda stato, kai si le mai slabe trobula le.

²²Nej, just de kroppens lemmar som tyckas vara svagast äro som mest nödvändiga.

²³Ai kodola kai nai anda rhindo, na lendar sama zurales. Kadia le kotora le mai bi lashe, sa mai len anda rhindo.

²³Och de delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet,

²⁴Ke kodola mai chache chi las lendar sama. O Del kerdia o stato, kadia te sas mai anda rhindo kodolen mai trobul le.

²⁴under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder,

²⁵Kaste te na avel xulaimos ando stato, numa le kotora te len sama anda kolavers.

²⁵så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra.

²⁶Ai te lava iek kotor, sa kotora dukhal les, lesa andek than ke iek kotor si ando rhindo, vi le kaver kotora raduin pe lesa.

²⁶Om nu en lem lider, så lida alla de andra lemmarna med den; om åter en lem äras, så glädja sig alla de andra lemmarna med den.

²⁷Tume san o stato le Kristoske, ai tume san leske kotora swako pe peski parta.

²⁷Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.

²⁸Ai O Del thodia uni ande khangeri mai anglal le apostluria, duito le profeturia, trito le manush kai sicharen, porme kodola kai si le e podarka le miraklonge, porme kodola kai si le podarka te sastiaren, te zhutin, te poronchin, te den duma but shiba.

²⁸Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål.

²⁹Savorhe apostluria? Savorhe profeturia? Savorhe sicharen le? Savorhe si le e podarka kai kerel le mirakluria?

²⁹Icke äro väl alla apostlar? Icke äro väl alla profeter? Icke äro väl alla lärare? Icke utföra väl alla kraftgärningar?

³⁰Savorhe si le e podarka la sastiarimaske? Savorhe den duma pal shiba? Savorhe haliaren le shiba?

³⁰Icke hava väl alla helbrägdagörelsens gåvor? Icke tala väl alla tungomål? Icke kunna väl alla uttyda?

³¹Mangen le podarki si mai lashe ai sikavav tumenge iek drom o mai lasho.

³¹Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. Och nu vill jag ytterligare visa eder en väg, en övermåttan härlig väg.