¹I den församling som fanns i Antiokia verkade nu såsom profeter och lärare Barnabas och Simeon, som kallades Niger, och Lucius från Cyrene, så ock Manaen, landsfursten Herodes' fosterbroder, och Saulus.

¹Sas ande khangeri ande Antioch profeturia ai manush kai sicharenas o zakono; o Barnabas, ai o Simon kai akharenas les Niger, o Luvius andai Cyrene, ai o Manaen kai barilo sas le amperatosa o Herod, ai o Saul.

²När dessa förrättade Herrens tjänst och fastade, sade den helige Ande: »Avskiljen åt mig Barnabas och Saulus för det verk som jag har kallat dem till.»

²Sar kerenas buchi le Devleski, ai postinas, O Swunto Duxo phendia, "Rigate o Barnabas ai o Saul mange te keren e buchi kai mangav te keren."

³Då fastade de och bådo och lade händerna på dem och läto dem begiva sig åstad.

³Antunchi kana rhugisaile ai postisarde, thode le vas pe lende, ai rhudisarde lenge, ai mekle le te zhantar.

⁴Dessa, som så hade blivit utsända av den helige Ande, foro nu ned till Seleucia och seglade därifrån till Cypern.

⁴O Barnabas ai o Saul sas tradine katar O Swunto Duxo ande Seleucia; ai kotsar line o paraxodo te zhan andek izula kai bushol Cyprus.

⁵Och när de hade kommit till Salamis, förkunnade de Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes såsom tjänare.

⁵Kana aresle ande Salamis, phende E Vorba le Devleski andel synagoguria le Zhidovonge; ai o Iovano zhutilas le.

⁶Och sedan de hade färdats över hela ön ända till Pafos, träffade de där på en judisk trollkarl och falsk profet, vid namn Barjesus,

⁶Porme kana nakhle sa e izula zhi ando Paphos, arakhle ieke manushes kai sas drabarno, xoxamno profeto, Zhidovo sas, wo busholas Bar-jesus.

⁷som vistades hos landshövdingen Sergius Paulus. Denne var en förståndig man. Han kallade till sig Barnabas och Saulus och begärde att få höra Guds ord.

⁷Wo traiilas pasha manush kai sas baro pe kodia izula, o Sergius Paulus, kodo manush gojaver sas; ai o baro le izulako akhardia Barnabas ai o Saul, ke mangelas te ashunel E Vorba le Devleski.

⁸Men Elymas (eller trollkarlen, ty namnet har den betydelsen) stod emot dem och ville hindra landshövdingen från att komma till tro.

⁸Numa o Elimas o drabarno (ke kodo si lesko anav kai akharenas les) chi mangelas o Barnabas ai o Saul te zhan te mothon E Vorba le Devleski le bareske.

⁹Saulus, som ock kallades Paulus, uppfylldes då av helig ande och fäste ögonen på honom

⁹Antunchi o Saul (kai akharenas les Paul) pherdo sas le Swuntone Duxosa, dikhlia pe leste ai phendia,

¹⁰och sade: »O du djävulens barn, du som är full av allt slags svek och arglistighet och en fiende till allt vad rätt är, skall du då icke upphöra att förvrida Herrens raka vägar?

¹⁰"Tu manusha kai san pherdo xoxaiimos ai chorimos, tu kai san o shav le bengesko, o duzhmano la krisako, e kris e vorta aterdiol, ai na mai rimosar le zakonuria kai si vorta le Devleske.

¹¹Se, nu kommer Herrens hand över dig, och du skall till en tid bliva blind och icke kunna se solen.» Och strax föll töcken och mörker över honom; och han gick omkring och sökte efter någon som kunde leda honom.

¹¹Akana, o vas le Devlesko pe tute lo, aves sa korho pe xantsi vriama, ai chi mai dikhesa o kham.Ai strazo o tuniariko pelo pe leste, ai rodelas sar te phirel ai manushen te sai sikaven leske po drom.

¹²När då landshövdingen såg vad som hade skett, häpnade han över Herrens lära och kom till tro.

¹²O baro kai poronchilas pe izula, kana dikhlia so kerdilia, pachaiape ando Del, ai ande lesko zakono.

¹³Paulus och hans följeslagare lade sedan ut ifrån Pafos och foro till Perge i Pamfylien. Där skilde sig Johannes ifrån dem och vände tillbaka till Jerusalem.

¹³O Pavlo ai leske vortacha line o paraxodo anda Paphos, ai gele ando Perga ande Pamphlia; o Iovano meklia le, ai gelotar palpale ande Jerusalem.

¹⁴Men själva foro de vidare från Perge och kommo till Antiokia i Pisidien. Och på sabbatsdagen gingo de in i synagogan och satte sig där.

¹⁴Andai Perga gele pengo drom, ai aresle ando Antioch ande Pisidia, ai gele ande synagogue Savatone, ai beshle tele.

¹⁵Och sedan man hade föreläst ur lagen och profeterna, sände synagogföreståndarna till dem och läto säga: »Bröder, haven I något förmaningens ord att säga till folket, så sägen det.»

¹⁵Kana jinde e klishka le Zakonoski ai pa le Profetonge, E Vorba le Devleski, le bare rasha le synagogaki trade vari kas te mothon lenge, "Amare phral, te si tume vari so te mothon katar O Del, mothon."

¹⁶Då stod Paulus upp och gav tecken med handen och sade: »I män av Israels hus och I som 'frukten Gud', hören mig.

¹⁶O Pavlo wushtilo opre, ai kerdia semno anda vas, ai phendia, "Tume Zhiduvuria, ai tume kai pachan tume ando Del, ashunen.

¹⁷Detta folks, Israels, Gud utvalde våra fäder, och han upphöjde detta folk, medan de ännu bodde såsom främlingar i Egyptens land, och förde dem sedan ut därifrån 'med upplyft arm'.

¹⁷O Del le Zhidovongo alosardia amare daden, kerdia te butiol kado narodo zhi kai sas streinuria ande Egypt, ai ankaladia le avri peske vastesa o zurales.

¹⁸Och under en tid av vid pass fyrtio år hade han fördrag med dem i öknen.

¹⁸Lia sama lendar shtarvardesh bersh ande pusta.

¹⁹Och sedan han hade utrotat sju folk i Kanaans land, utskiftade han dessas land till arvedelar åt dem.

¹⁹Mudardia efta vitsen kai sas anda Canaan, ai dia e phuv palpale ka pesko narodo te beshen.

²⁰Därunder förgick en tid av vid pass fyra hundra femtio år. Sedan gav han dem domare, ända till profeten Samuels tid.

²⁰Antunchi pala kodia shtar shela ai panvardesh bersh dia le kristatoria kai sicharenas le, zhi kai avilo o Samuel o profeto.

²¹Därefter begärde de en konung; och Gud gav dem Saul, Kis' son, en man av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år.

²¹Porme mangle iek amperato; ai O Del dia le pe shtarvardesh bersh o Saul, o shav le Kishesko, andai e vitsa kai sas le Benjamin.

²²Men denne avsatte han och gjorde David till konung över dem. Honom gav han ock sitt vittnesbörd, i det han sade: 'Jag har funnit David, Jessais son, en man efter mitt hjärta. Han skall i alla stycken göra min vilja.'

²²Porme kana chi mai mangle o Saul, O Del dia le le Davidos te avel lengo amperato; ai phendia pa leste, pa David, o shav le Jesesko, kodo manush si sar mangel les murho ilo, ai kai kerela so mangav lestar.

²³Av dennes säd har Gud efter sitt löfte låtit Jesus komma, såsom Frälsare åt Israel.

²³Andai e vitsa le Davidoski O Del shinadia te del ek Skepitori, ai andia le Zhidovonge ieke Skepitores, kai si O Jesus.

²⁴Men redan innan han uppträdde, hade Johannes predikat bättringens döpelse för hela Israels folk.

²⁴Mai anglal sar te avel, o Iovano phendia pa bolimos, ai pe keimos le bezexengo sa le Zhidovonge.

²⁵Och när Johannes höll på att fullborda sitt lopp, sade han: 'Vad I menen mig vara, det är jag icke. Men se, efter mig kommer den vilkens skor jag icke är värdig att lösa av han fötter.'

²⁵Ai kana o Iovano getosardia peske buchi, phenelas, "Kon sim me? So gindin tume? Chi sim O Kristo. Numa pala mande avel kodo kai chi sim dosta vuzho te phutrav leske doria le papuchenge!"

²⁶Mina bröder, I som ären barn av Abrahams släkt, så ock I andra här, I som 'frukten Gud', till oss har ordet om denna frälsning blivit sänt.

²⁶Murhe phral, Tume kai san shave andai e vitsa le Abrahamoske, ai tume kai pachan o mui le Devlesko, tumenge si kai sas tradini e vora le skepimaski.

²⁷Ty eftersom Jerusalems invånare och deras rådsherrar icke kände honom, uppfyllde de ock genom sin dom över honom profeternas utsagor, vilka var sabbat föreläses;

²⁷Le Zhiduvuria ande Jerusalem, ai lenge bare kerde so le profeturia phende kana mudarde les, chi zhangle le Kristos, ai chi haliarde so le profeturia phende, numa won jinenas pa kodia swako Savato.

²⁸och fastän de icke funno honom skyldig till något som förtjänade döden, bådo de likväl Pilatus att han skulle låta döda honom.

²⁸Marka ke chi arakhle anda leste baio kadia de baro, kai trobulas mudardo, mangle katar o Pilate te mudarel les.

²⁹När de så hade fört till fullbordan allt som var skrivet om honom, togo de honom ned från korsets trä och lade honom i en grav.

²⁹Ai kana kerde so godi sas ramome pa leste, huliarde les pa trushul, ai thode les ando greposhevo.

³⁰Men Gud uppväckte honom från de döda.

³⁰Numa O Del wushtiardia les mashkar le mule.

³¹Sedan visade han sig under många dagar för dem som med honom hade gått upp från Galileen till Jerusalem, och som nu äro hans vittnen inför folket.

³¹Sikadilo but dies kodolenge kai gelesas lesa andai Galilee zhi ande Jerusalem, ai kai akana won si leske marturia mashkar o narodo.

³²Och vi förkunna för eder det glada budskapet, att det löfte som gavs åt våra fäder, det har Gud låtit gå i fullbordan för oss, deras barn, därigenom att han har låtit Jesus uppstå,

³²Ai ame phenas tumenge kadia lashi viasta, kai sas shinadi amare dadenge.

³³såsom ock är skrivet i andra psalmen: 'Du är min Son, jag har i dag fött dig.'

³³O Del kerdia so shinadiasas amenge kai sam le shave amare dadenge, kana zhuvindisailo O Jesus sar si ramome ando Psalm duito, tu san murho Shav, kerdem tu adies.

³⁴Och att han har låtit honom uppstå från de döda, så att han icke mer skall vända tillbaka till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: 'Jag skall uppfylla åt eder de heliga löften som jag i trofasthet har givit åt David.'

³⁴O Del phendiasas ke zhuvindila les andai martia, ai anela les ka traio te na mai merel kadia, phendia sas, me kerava so shinademas le Davidoske.

³⁵Därför säger han ock i en annan psalm: 'Du skall icke låta din Helige se förgängelsen.'

³⁵Anda kodia, mai phenel ande kolaver Psalm 16:8-11, chi mekesa kodoles kai si chiro te cherniol.

³⁶När David i sin tid hade tjänat Guds vilja, avsomnade han ju och blev samlad till sina fäder och såg förgängelsen;

³⁶O David kerdia ande peske vriama so manglia lestar O Del, porme mulo, ai sas gropome pasha peske daden, ai chernilo.

³⁷men den som Gud har uppväckt, han har icke sett förgängelsen.

³⁷Numa kodo kai O Del zhuvindisardia les, chi chernilo.

³⁸Så mån I nu veta, mena bröder, att genom honom syndernas förlåtelse förkunnas för eder,

³⁸Murhe phral, lestar si kai o iertimos le bezexengo si tumen dino.

³⁹och att i honom var och en som tror bliver rättfärdig och friad ifrån allt det varifrån I icke under Moses' lag kunden bliva friade.

³⁹Ai kon godi pachalape ande leste avela iertime and peske bezexa lestar, ai kai o zakaono le Mosesosko nashtilas te kerel.

⁴⁰Sen därför till, att över eder icke må komma det som är sagt hos profeterna:

⁴⁰Arakhen tume, te na kerdiol tumenge, so si phendo katar le profeturia.

⁴¹'Sen här, I föraktare, och förundren eder, och bliven till intet; ty en gärning utför jag i edra dagar, en gärning som I alls icke skullen tro, om den förtäljdes för eder.'»

⁴¹Ashunen tume, kai chi pachan tume, chudin tume, ai meren: ke si te kerav ande tumare dies iek diela kai chi pachana, te mothola la tumenge vari kon."

⁴²När de sedan gingo därifrån, bad men dem att de nästa sabbat skulle tala för dem om samma sak.

⁴²Kana o Pavlo ai o Barnabas ankliste avri andai synagogue, mangle lendar te aven palpale o Savato te den duma pa sa kodala dieli.

⁴³Och när församlingen åtskildes, följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas. Dessa talade då till dem och förmanade dem att stadigt hålla sig till Guds nåd.

⁴³Kana getosailo divano, but mashkar le Zhiduvuria ai mashkar kodola kai Nas Zhiduvuria kai kerenas o zakono le Zhidovonge linepe pala Pavlo ai pala Barnabas. O Barnabas ai o Pavlo zhutinas le ai divininas lensa pa Del, ai mothonas lenge te beshen ando lashimos le Devlesko.

⁴⁴Följande sabbat kom nästan hela staden tillsammans för att höra Guds ord.

⁴⁴O kolaver Savato pashte sa narodo le forosko chidinisailo te ashunel E Vorba le Devleski.

⁴⁵Då nu judarna sågo det myckna folket, uppfylldes de av nitälskan och foro ut i smädelser och motsade det som Paulus talade.

⁴⁵Le Zhiduvuria kai dikhle sa o narodo kai chidinisailo, na lenge mishto, ai mothonas ke nas vorta so motholas o Pavlo, ai marenas mui lestar.

⁴⁶Då togo Paulus och Barnabas mod till sig och sade: »Guds ord måste i första rummet förkunnas för eder. Men eftersom I stöten det bort ifrån eder och icke akten eder själva värdiga det eviga livet, så vända vi oss nu till hedningarna.

⁴⁶O Pavlo ai o Barnabas phende lenge chachimasa, "Ke tumenge mai anglal E Vorba le Devleski trobulas te avel phendi, numa te chi mangena te ashunen, ai te kerena tume kris pe tumende ke chi san dosta lashe te zhan ando rhaio, apo ame zhas te mothas pa Del kodolenge kai chi zhanen pa Del.

⁴⁷Ty så har Herren bjudit oss: 'Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bliva till frälsning intill jordens ända.'»

⁴⁷Ke kadia phendia amenge O Del te keras. "Thodem tu te aves e vediara la lumiaki, te angeres o skepimos zhandel gora la lumiaki."

⁴⁸När hedningarna hörde detta, blevo de glada och prisade Herrens ord; och de kommo till tro, så många det var beskärt att få evigt liv.

⁴⁸Kana le Nai Zhiduvuria ashunde kodia, raduisaile, ai luvudinas E Vorba le Devleski: ai sa kodola kai sas lenge shinado o traio kai chi mai getolpe pachaiepe.

⁴⁹Och Herrens ord utbredde sig över hela landet.

⁴⁹E Vorba le Devleski ashundilias ande sa o them.

⁵⁰Men judarna uppeggade de ansedda kvinnor som »fruktade Gud», så ock de förnämsta männen i staden, och uppväckte en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drevo dem bort ifrån sin stads område.

⁵⁰Numa le Zhiduvuria rimonas le zhuvlian kai nas andal Zhiduvuria ai kai rhuginaspe ka Del, ai vi le manushen kai sas bare ando foro, kerde te chinuin o Pavlo ai o Barnabas, ai shude le avri anda them.

⁵¹Dessa skuddade då stoftet av sina fötter mot dem och begåvo sig till Ikonium.

⁵¹O Pavlo ai o Barnabas kana ankliste avri chinosarde e phulberia pa penge papucha, ai geletar ando Iconium.

⁵²Och lärjungarna uppfylldes alltmer av glädje och helig ande.

⁵²Ai le disipluria ande Antioch pherdo raduimasa, ai le Swuntone Duxosa.