¹På samma sätt tillgick det i Ikonium: de gingo in i judarnas synagoga och talade så, att en stor hop av både judar och greker kommo till tro;

¹Ando Iconium o Pavlo ai o Barnabas dine andek than ande synagogue le Zhidovonge, ai kadia de mishto dine duma, kai but narodo andal Zhiduvuria ai andal Grekuria pachaiepe.

²men de judar som voro ohörsamma retade upp hedningarna och väckte deras förbittring mot bröderna.

²Numa uni andal Zhiduvuria chi pachaiepe, ai rimonas kodolen kai Nas Zhiduvuria, ai kerenas le te avel le chorhe ginduria pel phral.

³Så vistades de där en längre tid och predikade frimodigt, i förtröstan på Herren, och han gav vittnesbörd åt sitt nådesord, i det att han lät tecken och under ske genom dem.

³Numa o Pavlo ai o Barnabas beshle but vriama ando Iconium, ai denas duma ai chi daranas ai pachanaspe ando Del, O Del sikavela lenge ke so mothonas pa lesko lashimos, chacho sas, ai delas len e zor te keren semnuria ai mirakluria.

⁴Men folket i staden delade sig, så att somliga höllo med judarna, andra åter med apostlarna.

⁴Numa o narodo ande foro huladesas, uni sas le Zhidovonsa, ai uni le apostlonsa.

⁵Och när sedan, både ibland hedningar och ibland judar med deras föreståndare, en storm hade blivit uppväckt emot dem, och man ville misshandla och stena dem,

⁵Le Zhiduvuria ai kodola kai Nas Zhiduvuria penge barensa lashardionas te chinuin o Pavlo ai o Barnabas, ai te mudaren le baxensa.

⁶flydde de, så snart de förstodo huru det var, till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och till trakten omkring dem.

⁶Kana o Pavlo ai o Barnabas haliarde so mangenas te keren lensa, geletar karing o Lystra ai o Derbe, le foruria kai si ande Lyconia, ai le thana kotsar pashe.

⁷Och där förkunnade de evangelium.

⁷Ai kotse denas duma e lashi viasta.

⁸I Lystra fanns nu en man som satt där oförmögen att bruka sina fötter, ty allt ifrån sin moders liv hade han varit ofärdig och hade aldrig kunnat gå.

⁸Ando Listra beshelas tele iek manush ke nashtilas te phiral, bange sas leske punrhe de sar kerdilo sas, ai shoxar chi phirdia sas.

⁹Denne hörde på, när Paulus talade. Och då Paulus fäste sina ögon på honom och såg att han hade tro, så att han kunde bliva botad,

⁹Ashunelas sar divinilas o Pavlo, ai o Pavlo dikhel pe leste, ai dikhlia ke pachalpe kai sai sastiol.

¹⁰sade han med hög röst: »Res dig upp och stå på dina fötter.» Då sprang mannen upp och begynte gå.

¹⁰O Pavlo tsipisardia zurales, "Wushti opre pe che punrhe." Ai wushtilo strazo ai phirdia.

¹¹När folket såg vad Paulus hade gjort, hovo de upp sin röst och ropade på lykaoniskt tungomål: »Gudarna hava stigit ned till oss i människogestalt.»

¹¹Kana o narodo dikhlia so kerdia o Pavlo, vazde o glaso, ai phende ande shib kodole themeske, Lycaonia; Le dela (le ikoni) kai kerdile sar le manush avile mashkar amende.

¹²Och de kallade Barnabas för Jupiter, men Paulus kallade de för Merkurius, eftersom det var han som förde ordet.

¹²Akharenas o Barnabas Jupiter; ai o Pavlo, akharenas les Mercurius, ke wo si kai divinilas.

¹³Och prästen vid det Jupiterstempel som låg utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville jämte folket anställa ett offer.

¹³O rashai anda Jupiter, kai sas angla wudar le forosko, andai gurumlia ai lulujansa anglal wudara, wo ai o narodo mangenas te keren sakrifis ka Pavlo ai Barnabas.

¹⁴Men när apostlarna, Barnabas och Paulus, fingo höra detta, revo de sönder sina kläder och sprungo ut bland folket och ropade

¹⁴Kana le apostluria, o Barnabas ai o Pavlo ashunde kodia, shinde penge tsalia, ai gele mashkar le manushen, tsipinas, ai phenenas,

¹⁵och sade: »I män, vad är det I gören? Också vi äro människor, av samma natur som I, och vi förkunna för eder evangelium, att I måsten omvända eder från dessa fåfängliga avgudar till den levande Guden, 'som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är'.

¹⁵"Murhe vortacha, sostar keren kadia? Iame sam manush sar tumende, ai anas tumenge ek lashi viasta, ai sikavas tumenge te na mai keren kadala dieli kai nai lashi, ai te bolden tume karing O Del o zhuvindo kai kerdia o cheri, e phuv, e maria, ai so godi si.

¹⁶Han har under framfarna släktens tider tillstatt alla hedningar att gå sina egna vägar.

¹⁶O Del mai anglal meklia sa le themen te lenpe pala pengo zakono.

¹⁷Dock har han icke låtit sig vara utan vittnesbörd, ty han har bevisat eder välgärningar, i det han har givit eder regn och fruktbara tider från himmelen och så vederkvickt edra hjärtan med mat och glädje.»

¹⁷Numa savo sikavelas pesko mishtimos anda cheri, kerelas te del breshind, ai te avel xaben pe e vriama, ai delas tume but xaben, ai pherelas tumare ile mishtimos.

¹⁸Genom sådana ord stillade de med knapp nöd folket, så att man icke offrade åt dem.

¹⁸Vi kana divininas kadia le apostluria le Devleske nashtinas te aterdiaren le narodos, te bariaren lengo anav.'

¹⁹Men några judar kommo dit från Antiokia och Ikonium. Dessa drogo folket över på sin sida och stenade Paulus och släpade honom ut ur staden, i tanke att han var död.

¹⁹Antunchi avile andai Antioch ai andai Iconium Zhiduvuria, ai tsirdenas le narodos pe penge rik, ai kana shudele baxensa po Pavlo, ai ingerde les avri anda foro, won gindinas ke mulo.

²⁰Men sedan lärjungarna hade samlat sig omkring honom, reste han sig upp och gick in i staden. Dagen därefter begav han sig med Barnabas åstad därifrån till Derbe.

²⁰Numa le disipluria geletar leste, ai pale wushtilo, ai pale gelo ando foro. Pe terharin gelotar o Pavlo ai o Barnabas anda Derbe.

²¹Och de förkunnade evangelium i den staden och vunno ganska många lärjungar. Sedan vände de tillbaka till Lystra och Ikonium och Antiokia

²¹Kana o Pavlo ai o Barnabas dine duma pa Del ande kodo foro, ai sichardia but manushen. Antunchi geletar palpale ande Lystra, ande Iconium, ai ando Antioch,

²²och styrkte lärjungarnas själar, i det de förmanade dem att stå fasta i tron och sade dem, att det är genom mycken bedrövelse som vi måste ingå i Guds rike.

²²ai o Pavlo ai o Barnabas denas zor le kolavre phralen, ai mothonas lenge pa Del ai te beshen ando pachamos kai sas dino, ai mothonas lenge trobul te nakhas pa but chino mai anglal te aresas ando rhaio le Devlesko.

²³Därefter utvalde de åt dem »äldste» för var särskild församling och anbefallde dem efter bön och fastor åt Herren, som de nu trodde på.

²³Ando swako khangeri, won alosarde le mai phure lenge, ai rhugisaile ai postisarde, ai mangenas katar O Del te arakhel le ande kodo Del, kai pachaiesaspe.

²⁴Sedan färdades de vidare genom Pisidien och kommo till Pamfylien.

²⁴Porme kana nakhle andai Pisidia, avile ande Pamphilia.

²⁵Där förkunnade de ordet i Perge och foro sedan ned till Attalia.

²⁵Ai kana phende pa Del andek foro kai bushol Perga, gele ande Attalia;

²⁶Därifrån avseglade de till Antiokia, samma ort varifrån de hade blivit utsända, sedan man hade anbefallt dem åt Guds nåd, för det verk som de nu hade fullbordat.

²⁶Ai kotsar line o paraxodo ai gele ando Antioch, kodo foro kai thosesas les angla Del pala e buchi kai kerde sas.

²⁷Och när de hade kommit dit, kallade de tillhopa församlingen och omtalade för dem huru stora ting Gud hade gjort med dem, och huru han för hedningarna hade öppnat en dörr till tro.

²⁷Kana aresle ande Antioch, ai chide la khangeria, phende so godi O Del kerdia sas lensa, ai sar phuterde sas le themenge o drom le pachamasko.

²⁸Sedan vistades de där hos lärjungarna en ganska lång tid.

²⁸Ai beshlo but vriama le disiplonsa.