¹Han kom då också till Derbe och till Lystra. Där fanns en lärjunge vid namn Timoteus, som var son av en troende judisk kvinna och en grekisk fader,

¹Porme o Pavlo gelo ande Derbe ai ande Lystra, ai kotse sas ek disiplo kai busholas Timothy, wo sas o shav ieka zhuvliako kai sas Zhiduvaika, ai pachalaspe ando Del, ai lesko dat sas Greko.

²och som hade gott vittnesbörd om sig av bröderna i Lystra och Ikonium.

²Le phral andai Lystra ai andai Iconium mothonas pa leste ke lasho manush sas.

³Paulus ville nu att denne skulle fara med honom. För de judars skull som bodde i dessa trakter tog han honom därför till sig och omskar honom, ty alla visste att hans fader var grek.

³O Pavlo manglia te ingerel les pesa, ai shindia les palal Zhiduvuria ke kadia sas lenge zakono, ke but Zhiduvuria sas kotsar, ai savorhe zhanenas ke lesko dat Greko sas.

⁴Och när de sedan foro genom städerna, meddelade de församlingarna till efterföljd de stadgar som voro fastställda av apostlarna och de äldste i Jerusalem.

⁴Kana nakhenas pal foruria, mothonas le phralenge te keren so mangen le apostluria le Devleske ai le mai phure kai si ande Jerusalem.

⁵Så styrktes nu församlingarna i tron, och brödernas antal förökades för var dag.

⁵Le khangeria zuravolas lengo pachamos, ai butionas swako dies.

⁶Sedan togo de vägen genom Frygien och det galatiska landet; de förhindrades nämligen av den helige Ande att förkunna ordet i provinsen Asien.

⁶O Swunto Duxo chi meklia le te mothon E Vorba le Devleski ande Asia, ai nakhle ande Phrygia ai anda them kai busho Galatia.

⁷Och när de hade kommit fram emot Mysien, försökte de att fara in i Bitynien, men Jesu Ande tillstadde dem det icke.

⁷Kana aresle ande Mysia, mangle te zhan ande Bithynia, numa O Swunto Duxo le Kristosko chi manglia.

⁸Då begåvo de sig över Mysien ned till Troas.

⁸Nakhle anda Mysia ai aresle ando Troas.

⁹Här visade sig för Paulus i en syn om natten en macedonisk man, som stod där och bad honom och sade: »Far över till Macedonien och hjälp oss.»

⁹Ande kodia riat o Pavlo dikhlia ek vizion, ek manush andai Macedonia sikadilo lesko, ai rhugisailo leste, ai phendia, aidi amende ande Macedonia, ai zhutisar ame.

¹⁰När han hade sett denna syn, sökte vi strax någon lägenhet att fara därifrån till Macedonien, ty vi förstodo nu att Gud hade kallat oss att förkunna evangelium för dem.

¹⁰Kana o Pavlo dikhlia kodia vizion, mangliam strazo te zhas ande Macedonia, ke haliardiam ke O Del mangelas te phenas kotse E Vorba le Devleski.

¹¹Vi lade alltså ut från Troas och foro raka vägen till Samotrace och dagen därefter till Neapolis

¹¹Kana geliamtar ando Troas, liam o paraxodo ai geliam strazo ande Samothracia, ai pe terharin aresliam ande Neopolis.

¹²och sedan därifrån till Filippi. Denna stad, en romersk koloni, är den första i denna del av Macedonien. I den staden vistades vi någon tid.

¹²Kotsar geliam ande Philippi, kodo si o pervo foro kai si andai Macedonia, kai avile sas le Romanuria: beshliam xantsi dies ande kodo foro.

¹³På sabbatsdagen gingo vi utom stadsporten, längs med en flod, till en plats som gällde såsom böneställe. Där satte vi oss ned och talade med de kvinnor som hade samlats dit.

¹³Kana dia o Savato anklistiam avri anda foro karing o pai, ke rodasas ek than te sai rhugisavas; beshliam tele, ai diam duma le zhuvliansa kai sas chidine kotse.

¹⁴Och en kvinna som »fruktade Gud», en purpurkrämerska från staden Tyatira, vid namn Lydia, lyssnade till samtalet; och Herren öppnade hennes hjärta, så att hon aktade på det som Paulus talade.

¹⁴Ek anda lende busholas Lydia, bichinelas brazba poxtan ando foro kai bushol Thyatira. Woi sas ek zhuvli kai pachalaspe ando Del, ai ashunelas: O Del phuterdia lako ilo te sai ashunel so motholas o Paul.

¹⁵Och sedan hon jämte sitt husfolk hade låtit döpa sig, bad hon oss och sade: »Eftersom I ansen mig vara en kvinna som tror på Herren, så kommen in i mitt hus och stannen där.» Och hon nödgade oss därtill.

¹⁵Kana boldiape peska familiasa, manglia amendar vari so, ai phendia, te haliarena tume ke vorta sim karing O Del, aven ande murho kher, ai beshen mande. Ai astarelas zor pe amende te beshas.

¹⁶Och det hände sig en gång, då vi gingo ned till bönestället, att vi mötte en tjänsteflicka, som hade en spådomsande i sig och genom sina spådomar skaffade sina herrar mycken inkomst.

¹⁶Sar zhasas pe kodo than te rhugisavas, ek shei kai sas o beng ande late avili amende, ai woi sai motholas so si te avel, ai nirilas but love peske barenge ke drabarel ai phenel so si te avel.

¹⁷Denne följde efter Paulus och oss andra och ropade och sade: »Dessa män äro Guds, den Högstes, tjänare, och de förkunna för eder frälsningens väg.»

¹⁷Ai liape pala Pavlo ai pala amende, motholas, kakala manush si le slugi le Devleske kai si opre, ai won mothon tumenge o drom le skepimasko.

¹⁸Så gjorde hon under många dagar. Men Paulus tog illa vid sig och vände sig om och sade till anden: »I Jesu Kristi namn bjuder jag dig att fara ut ur henne.» Och anden for ut i samma stund.

¹⁸Ai woi phendia kadia but dies, chi haliarelas les. O Pavlo nashti mai rhevdilas, boldinisailo karing late, ai phendia le bengeske, "Ando anav le Jesus Kristosko ankli avri anda late." Ai strazo anklisto avri.

¹⁹Men när hennes herrar sågo att det för dem var slut med allt hopp om vidare inkomst, grepo de Paulus och Silas och släpade dem till torget inför överhetspersonerna.

¹⁹Le gazda kodola slugaki, kana dikhle ke anklisto o bi vuzho anda late, line le Pavlos ai o Silas, ai angerde le mashkar o foro anglal bare.

²⁰Och sedan de hade fört dem tid fram, till domarna, sade de: »Dessa män uppväcka stor oro i vår stad; de äro judar

²⁰Angerde le angla bare ketani ai phenen, "Kakala manush, buntuin amaro foro;

²¹och vilja införa stadgar som det för oss, såsom romerska medborgare, icke är lovligt att antaga eller hålla.»

²¹ai sicharen le zakonuria kai amenge nai slobodo te las, ai chi te keras kodo zakono. Ame sam Romanuria."

²²Också folket reste sig upp emot dem, och domarna läto slita av dem deras kläder och bjödo att man skulle piska dem med spön.

²²Vi o narodo xolailo pe lende, le bare ketani phende te shinen le tsalia pa Pavlo, ai pa Silas, ai dine ordina te maren len le bichosa.

²³Och sedan de hade låtit giva dem många slag, kastade de dem i fängelse och bjödo fångvaktaren att hålla dem i säkert förvar.

²³Kana marde le but, thode le ande temnitsa, ai phende kodoleske kai lelas sama katar e temnitsa te arakhel le zurales.

²⁴Då denne fick en så sträng befallning, satte han in dem i det innersta fängelserummet och fastgjorde deras fötter i stocken.

²⁴Sar phende leske kodia, kodo manush thodia le ande temnitsa ta ando gor po zido, ai thodia lenge punrhe ande bare khash.

²⁵Vid midnattstiden voro Paulus och Silas stadda i bön och lovade Gud med sång, och de andra fångarna hörde på dem.

²⁵Kal desh u dui e riat o Pavlo ai o Silas rhuginaspe ai jilabenas te bariaren le Devlesko anav. Le kolaver manush kai sas ande temnitsa ashunenas lende.

²⁶Då kom plötsligt en stark jordstöt, så att fängelsets grundvalar skakades; och i detsamma öppnades alla dörrar, och allas bojor löstes.

²⁶Numa strazo zurales mishtisaile e phuv, kadia de zurales kai le ziduria le temnitsake pele tele strazo, ai sa le wudara phuterdile, ai le lantsuria sa le manushenge kai sas ande temnitsa phuterdile.

²⁷Då vaknade fångvaktaren; och när han fick se fängelsets dörrar öppna, drog han sitt svärd och ville döda sig själv, i tanke att fångarna hade kommit undan.

²⁷O manush kai lelas sama katar e temnitsa wushtisailo, ai kana dikhlia le wudara la temnitsaki sar phuterdili, ankaladia peske sabia, ai mangelas te mudarelpe, ke gindilas ke sa le manush kai sas ande temnitsa geletar.

²⁸Men Paulus ropade med hög röst och sade: »Gör dig intet ont; ty vi äro alla här.»

²⁸Numa o Pavlo tsipisardia zurales, phenelas, "Na ker tuke baio, ke savorhe katse sam."

²⁹Då lät han hämta ljus och sprang in och föll ned för Paulus och Silas, bävande.

²⁹Strazo kodo manush lia pesa vediara, ai strazo dia ande temnitsa, ai shudiape kal punrhe le Pavloske ai o Silas izdraimasa.

³⁰Därefter förde han ut dem och sade: »I herrar, vad skall jag göra för att bliva frälst?»

³⁰Ankaladia le avri ai phendia, "Manusha, so trobul te kerav te avav skepime."

³¹De svarade: »Tro på Herren Jesus, så bliver du med ditt hus frälst.»

³¹O Pavlo ai o Silas phende, "Pachas tu ando Del o Jesus Kristo, ai avesas skepime, tu ai chi familia."

³²Och de förkunnade Guds ord för honom och för alla dem som voro i hans hus.

³²Ai dine duma leske pai Vorba le Devleski, ai vi kodolenge kai sas ando lesko kher.

³³Och redan under samma timme på natten tog han dem till sig och tvådde deras sår och lät strax döpa sig med allt sitt husfolk.

³³Kodo manush kai lelas sama katar e temnitsa lia le pesa strazo kodia e riat, ai xaliadia lenge dukha, ai won bolde les, ai vi kodolen kai sas leske.

³⁴Och han förde dem upp i sitt hus och dukade ett bord åt dem och fröjdade sig över att han med allt sitt hus hade kommit till tro på Gud.

³⁴Kana angerdia le peste khere, ai dia le te xan, ai raduime sas wo ai sa peski familia, ke pachaiesaspe ando Del.

³⁵Men när det hade blivit dag, sände domarna åstad rättstjänarna och läto säga: »Släpp ut männen.»

³⁵Kana phuterdilo o dies, le ketani Romanuria trade te mothon le manusheske kai lelas sama katar e temnitsa, phenenas, "Mekes kodole manushen avri.

³⁶Fångvaktaren underrättade då Paulus härom och sade: »Domarna hava sänt bud att I skolen släppas ut. Gån därför nu eder väg i frid.»

³⁶Ai kado manush kai arakhelas e temnitsa phendia le Pavloske, ke mangle lestar te mekel le te zhantar: phendia lenge, "Anklen avri ai zhantar, O Del tumensa."

³⁷Men Paulus sade till dem: »De hava offentligen låtit gissla oss, utan dom och rannsakning, oss som äro romerska medborgare, och hava kastat oss i fängelse; nu vilja de också i tysthet släppa oss ut! Nej, icke så; de måste själva komma och taga oss ut.»

³⁷Numa o Pavlo phendia lenge, "Mardia ame angla narodo ai bi te keren kris pe amende, ame kai sam chache Romanuria, ai thodia ame ande temnitsa, ai akana meken ame te zhastar chordanes? Nichi, Mek te aven won te meken ame.

³⁸Rättstjänarna inberättade detta för domarna. När dessa hörde att de voro romerska medborgare, blevo de förskräckta.

³⁸Le zhandari gele te mothon kado divano kal ketani, ai le ketani daraile kana ashunde ke kodola manush Romanuria sas.

³⁹Och de gingo dit och talade goda ord till dem och togo dem ut och bådo dem lämna staden.

³⁹Gele lende, ai mangle lendar te iertin le, ai mekle le, ai phende lenge te zhantar anda kado foro.

⁴⁰När de så hade kommit ut ur fängelset, begåvo de sig hem till Lydia. Och sedan de där hade träffat bröderna och talat förmaningens ord till dem, drogo de vidare.

⁴⁰Kana ankliste avri andai temnitsa, gele ando kher la Lydiako: ai kana dikhle kodole phralen, mai dine le xantsi zor katar O Del, ai geletar.