¹Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.

¹Zhi kai o Apollos sas ande Corinth, o Pavlo kana nakhlo anda sa le gava kai si ande Asia, areslo ando Ephesus, ai kotse arakhlia uni disiplon.

²Och han frågade dessa: »Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?» De svarade honom: »Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given.»

²Ai phendia lenge, "Lian anda tumende O Swunto Duxo kana pachan tume?" Won phende leske, "Ame chi ashundiam ke si ek Swunto Duxo."

³Han frågade: »Vilken döpelse bleven I då döpta med?» De svarade: »Vi döptes med Johannes' döpelse»

³Ai phendia lenge, "Anda savo bolimos tume sanas bolde?" Ai won phende leske, "Ando bolimos le Iovanosko."

⁴Då sade Paulus: »Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro.»

⁴Antunchi o Pavlo phendia, "O Iovano boldia kodolen kai mangenas te parhuven pengo traio, ai motholas le Zhidovonge te pachanpe ande kodo kai avela pala leste, kodo si O Kristo.

⁵Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.

⁵Pe kodola vorbi, bolde sas ando anav le Devlesko O Jesus.

⁶Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.

⁶Kana o Pavlo thodia le vas pe lende, O Swunto Duxo avilo pe lende, ai denas duma andal kolaver shiba, ai mothonas so si te avel.

⁷Och tillsammans voro de vid pass tolv män.

⁷Won sas sa andek than desh u dui manush.

⁸Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.

⁸Porme o Pavlo gelo ande synagogue, ai kotse dia duma bi darako trin shon, ai delas duma pal dieli le rhaioske kai si le Devlesko.

⁹Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om »den vägen», vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.

⁹Numa uni lengo ilo zuralo sas, ai chi pachanaspe, ai mothonas chorhe dieli pa drom le Devlesko angla narodo. Antunchi o Pavlo gelotar lendar, ai lia le manushen kai pachanaspe ando Del pesa; ai sicharelas len pa Del swako dies andek shkola ieke manusheske kai busholas Tirannas.

¹⁰Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.

¹⁰Kodia buchi gelia dui bersh, ai sa kodola kai beshenas ande Asia, Zhiduvuria ai Grekuria ashunde E Vorba le Devleski.

¹¹Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.

¹¹Ai O Del kerelas bare mirakluria le Pavlosa.

¹²Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.

¹²Kadia kai thonas pe naswale gada vai dikhlorhe kai azbade sas le Pavlos, ai le naswale sastionas, ai le manush kai sas o beng lende zhalastar.

¹³Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: »Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.

¹³Sas uni Zhiduvuria kai zhanas andek than ando foro forestar te gonin le bengen andal naswale, zumavenas ando anav le Devlesko Jesus te keren le te anklen avri, phende le bengenge, "Dav tume ordina ando anav le Jesusosko, anklen avri, kado Jesus kai o Pavlo mothol pe leste."

¹⁴Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.

¹⁴Ieke bare rasha kai sas Zhidovo, busholas Sceva, sas les efta shave, kodola shave kerenas kadia.

¹⁵Men den onde anden svarade då och sade till dem: »Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?»

¹⁵Numa o beng mothol lenge, "Zhanav kon si O Jesus, ai zhanav kon si o Pavlo, numa tume kon san?"

¹⁶Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.

¹⁶Ai kado manush kai sas o beng ande leste xoko pe lende, ai sas les putiera pe lende, ai mardia le. Kadia de zurales kai nashle anda kodo kher sa nange ai dukhade.

¹⁷Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.

¹⁷Kodola diela zhanenas sa le Zhiduvuria sa le Grekuria kai beshenas ando Ephesus, ai daraile savorhe, ai o anav le Devlesko Jesus sas bariardia.

¹⁸Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.

¹⁸But shave le Devleske avenas te mothonas angla narodo so kerde.

¹⁹Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.

¹⁹But anda kodola kai kerenas drabarimos, andine penge klishki, ai phabarenas le angla sa o narodo. Ai line sama le love kai monas kadala klishki, ai arakhle ke sas pe panvardesh mi teliara rupune.

²⁰På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.

²⁰Ai E Vorba le Devleski zhalas katar godi ande putiera ai ande zor.

²¹Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: »Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom.»

²¹Akana kai kodola dieli nakhle, o Pavlo manglia te zhal ande Jerusalem. Ai manglia te nakhel pai Macedonia ai pai Greece, "Ai kana avava kotse," phendia, "Trobul te dikhav Rome."

²²Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.

²²Tradia antunchi ande Macedonia dui anda peske zhutitoria, o Timote ai o Erastus; ai wo mai beshlo xantsi vriama ande Asia.

²³Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående »den vägen».

²³Ande kodia vriama kerdilia but bunto pala zakono le Devlesko.

²⁴Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.

²⁴Iek manush kai sas zhintari, wo busholas Demetrius, wo kerelas ikoni rupeske pala Diana, ai le manush kai kerenas leski buchi nirinas but love.

²⁵Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: »I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;

²⁵Ai chidia sa kodolen kai kerenas kodalatar buchi, ai phendia lenge, "Manushale, te sam barvale, barvale sam pala e buchi kai si ame.

²⁶men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.

²⁶Ai dikhen ai ashunen, ke na ferdi ando Ephesus, numa pashte ande sa Asia, kado kai bushol Pavlo phendia le manushenge ai sikadia lenge ke le dela kai si kerde andal vas le manushenge nai dela.

²⁷Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende.»

²⁷Kadia diela chi rimol ferdi amari buchi, numa vi e bari del Diana te xasarel sa pesko barimos ande tampla, ai antunchi chi mai avela la lako barimos, ai kadia ikona kai rhuginpe late o narodo kai si ande Asia ai sa le lumia!"

²⁸När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: »Stor är efesiernas Diana!»

²⁸Kana ashunde kodola vorbi, savorhe xolaile, ai tsipinas. Phenenas, "Bari si e ikona Diana le Ephesusonge."

²⁹Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare

²⁹Sa o foro buntisailosas, ai line pesa o Gaius ai o Aristarchus, dui andal Macedonia, kai sas le vortacha le Pauloske kai zhanas lesa, ai gele savorhe andek bari soba.

³⁰Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.

³⁰O Pavlo mangelas vi wo te zhal angla narodo, numa le shave le Devleske chi mekenas les.

³¹Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.

³¹Uni andel bare kai poronchinas pe uni gava ande Asia, kai sas leske vortacha, trade leske lil te mangenpe lestar te na zhal ande kodo kher.

³²Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.

³²Uni mothonas kadia, uni aver fialo ke buntuimos kerdiliasas; ai but anda narodo chi zhanenas sostar chidinisaile sas andek than.

³³Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.

³³Uni manush anda narodo line o Alexander ai thode les angla narodo. O Alexander antunchi kerdia iek semno anda vas ai manglia te del duma te chacharel le angla narodo.

³⁴Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: »Stor är efesiernas Diana!»

³⁴Numa kana haliarde ke Zhidovo sas, tsipisarde savorhe andek than sa kodola vorbi pashte dui chasuria, "Bari si e ikona Diana le Ephesusonge".

³⁵Men stadens kansler lugnade folket och sade: »Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?

³⁵Ai kana o baro manush le forosko ashadia le narodos te na mai buntuilpe, phendia, "Ephesusanuria, sa e lumia zhanel ke o foro kai si ando Ephesus, lel sama katar o tampla kai si e ikona Diana ai lako patreto kai hulisto anda cheri (Jupiter).

³⁶Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.

³⁶Khonik nashti mothol ke chi zhanel, anda kodia trobul te na mai buntuin tume, ai te na keren kanch mai anglal sar te gindin tume.

³⁷Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,

³⁷Tume andian kadale manushen katse, won chi chorde andal tampluria, ai chi marde mui katar amari ikona.

³⁸Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.

³⁸Te si o Demetrius, ai leske manush te thonpe vari kashte dosh, si diesa krisake, ai si zhandari, ai kotse trobul te zhan te mothon pe kaste thon dosh.

³⁹Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.

³⁹Ai te mai si tumen vari so kai miazol tumenge ke nai mishto, lasharasa kodia diela ande kris.

⁴⁰På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva.» Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.

⁴⁰Ke sai dosharen ame ke buntuisailiam anda so kerdilia adies. Ke kanchi nai ame te sikavas ke vorta keras kai chidinisailiam.

⁴¹Kana getosardia pesko divano, phendia le narodoske te zhantar khere.