1Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
1Ai o Saul, tsipilas ai phenelas te mudarel le disiplon kai sas le Devleske, gelo ka baro rashai,
2och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på »den vägen», vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
2ai manglia lestar lila te sai del andel khangeria kai sas ando Damascus, saxke te arakhela manushen, mursh vai zhuvlia kai lenas pe pala Del, te astarel le ai te anel le ando Jerusalem.
3Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
3Sar zhalas pa drom, ai sar pasholas pasha Damascus: ek vediara kai avelas anda cheri strefialas kruglom lestar;
4Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: »Saul, Saul, varför förföljer du mig?»
4Pelo pe phuv, ai ashundia ek glaso kai motholas leske, "Saul, Saul, Sostar chinuis ma?"
5Då sade han: »Vem är du, Herre?» Han svarade: »Jag är Jesus, den som du förföljer.
5Ai wo phendia, "Kon san tu, Devla?" ai O Del phendia, "Me sim O Jesus kai chinuis; trutno tuke te de palpale katar le kanrhe."
6Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra.»
6Izdralas ai chudisailo, phendia, "Devla, so manges te kerav?" Ai O Del phendia leske, "Wushti opre, zha ando foro, ai mothola tuke so trobul te keres."
7Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
7Le manush kai lenaspe pala Saul aterdile, ai chi mai mothonas kanch, ashunenas o glaso, numa chi dikhenas kanikas.
8Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
8O Saul wushtilo opre katar e phuv, ai marka ke leske iakha phuterde sas, chi dikhelas kanch, line les vastestar ai angerde les ando Damascus.
9Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
9Beshlo trin dies bi te dikhel, ai chi xalia ai chi pelia kanch.
10Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: »Ananias!» Han svarade: »Här är jag, Herre.»
10Sas ando Damascus iek disiplo kai busholas Ananias; O Del phendia leske ande ek vizion, "Ananias ," ai wo phendia, "Eta, me sim katse, Devla."
11Och Herren sade till honom: »Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
11O Del phendia leske, "Wushti opre, zha po drom kai bushol o Chacho, ai rode ando kher le Judasosko iek manush kai bushol Saul, anda Tarsus.
12Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen.»
12Ke o Saul rhugilpe, ai dikhlia ande vizion iek manush kai bushol Ananias, kai avilo leste ai thodia le vas pe leste, te phuterdiol leske iakha ai te dikhel.
13Då svarade Ananias: »Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
13Porme o Ananias phendia, "Devla, ashundem katar but manush, sar kado manush chinuilas che shaven ande Jerusalem;
14Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn.»
14ai si les katse putiera katar le bare rasha te phandavel kodolen kai divinin pa cho anav."
15Men Herren sade till honom: »Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
15Numa O Del phendia leske, "Zha, ke me alosardem kadale manushes, ai thava les te kerel mange buchi, ai te mothol murho anav le kolavre themenge, ka penge amperatsi, ai kal Zhiduvuria;
16och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull.»
16ai sikavava leske so godi trobul te chinuil pala murho anav."
17Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: »Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande.»
17Ai o Ananias gelotar, ai kana areslo ando kher; thodhia le vas po Saul ai phendia, "Saul, murho phral, O Del, vi O Jesus kai sikadilo tuke po drom kai avesas katse, wo tradia ma saxke te rhugiv tuke, te dikhes ai te aves pherdo Swunto Duxo.
18Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
18Strazo pelia anda leske iakha korzhi, ai dikhlia, wushtilo opre, ai boldiape.
19Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
19Ai antunchi kana xalia, pale zurailo. O Saul beshlo xantsi dies le disiplonsa kai sas ando Damascus.
20Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
20Ai strazo delas duma pa Kristo andel synagoguria, ke O Jesus si O Shav le Devlesko.
21Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: »Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?»
21Sa le manush kai ashunenas leste chudinaspe, ai mothonas; "Nai kado ke chinuilas ande Jerusalem kodolen kai mothonas pa anav le Devlesko, ai chi avilo katse te phandavel le, ai te angerel le angla le bare rasha?"
22Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
22Numa o Saul delas duma pa Del mai but ai mai but putierasa kai avelas katar O Del. Le Zhiduvuria kai sas anda Damascus chi mai zhanenas so te mothon leske, kana sikavelas lenge ke O Jesus si O Kristo.
23När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
23Neskolki dies pala kodia, le Zhiduvuria denas pe duma te mudaren les;
24men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
24Numa o Saul ashundia pa so mangenas te keren. Vi diese ai vi e riate lenas sama pel vudara le foroske te roden les ai te mudaren les.
25togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
25Numa andek riat le disipluria line les, ai nakhade les inchal o zido andek shkonitsa.
26När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
26Kana areslo ande Jerusalem, o Saul mangelas te zhal te beshel le disiplonsa; numa sa le disipluria daranas lestar, ke chi pachanas ke wo sas ek disiplo le Devlesko.
27Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
27O Barnabas lia les pesa, ai angerdia les ka le apostluria, ai phendia lenge sar o Saul dikhlia le Devles po drom, ai wo dia lesa duma, ai sar ando Damascus dia duma pa Del ando anav le Jesusosko chachimasa.
28Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
28De antunchara o Saul beshlo le disiplonsa ai zhalas avri andai Jerusalem ai avelas palpale, ai dia duma pa Del ando anav le Jesusosko bi darasa,
29och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
29ai delas duma pa Del vi le Zhidovonsa; numa le Zhiduvuria mangenas te mudarenas les.
30När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
30Le disipluria kana ashunde te mangen te mudaren les, angerde les ande Caesaria, ai trade les te zhal ande Tarsus.
31Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
31E khangeri antunchi ande pacha sas ande sa e Judea, ande Galilee, ande Samaria, e khangeri zuravolas le Devlesa, ai traiinas chachimasa le Devlesa, ai mai but narodo pherdiolas e khangeri ke zhutilas O Swunto Duxo.
32Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
32O Petri kai zhalas pe sa o them gelo andek dies kal shave le Devleske kai sas andek foro kai bushol Lydda.
33Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
33Arakhlia ieke manushes kai busholas Aneneas, kai sas po pato de oxto bersh, ke nashtilas te phirel.
34Och Petrus sade till honom: »Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd.» Då stod han strax upp.
34O Petri phendia leske, "Aneneas, O Jesus Kristo sastiarel tu, wushti opre, ai lashar cho pato," ai strazo wushtilo opre.
35Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
35Sa o narodo kai sas kai e Lydda ai Sharon dikhle les, ai dinepe vi won ka Del.
36I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
36Sas ande Joppe mashkar le disipluria ek zhuvli kai busholas Tabitha, kodia znachil Dorcas; woi kerelas mishtimos ai zhutilas le choren.
37Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
37Naswaili ande kodia vriama ai muli; kana xalade la, angerde la andek soba opre.
38Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
38Sar o foro sas pashe pasha Joppa, le disipluria ashunde ke o Petri kotse sas, trade duie manushen leste, te mangen lestar te avel lende strazo.
39Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
39O Petri wushtilo opre ai gelo kodole manushensa. Kana areslo, angerde les ande soba kai sas opre, sa le zhuvlia kai sas phivlia sas pasha leste ai rovenas, ai sikavenas leske le gada ai le raxamia kai e Dorcas kerelas, inker kana traiilas.
40Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: »Tabita, stå upp.» Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
40O Petri phendia te anklen savorhe avri, ai thodia pe anda changende, ai rhugisailo, porme gelo karing late ai phendia, "Tabitha, wushti opre." Woi phuterdia le iakha, ai kana dikhlia le Petres, beshli tele.
41Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
41O Petri delas vas ai zhutisardia la te wushtel opre; ai antunchi akhardia le devlekane ai le phivlian, ai dia la lenge zhuvindi.
42Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
42Kodia diela ande sa Joppa zhanelas o narodo, ai but narodo pachaiepe ando Del.
43Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon.
43O Petri beshlo xantsi vriama ando Joppa ka iek manush kai pachaiape ando Del, wo busholas Simon, ek shapozniko.