¹Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

¹Akana e pachiv le manrheski bi drozhdengi pasholas kai busholas 'O Dies O Baro le Zhidovongo'.

²Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.

²Ai le bare rasha ai le Gramnoturia rodenas sar te mudaren les; ke daranas katar o narodo.

³Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.

³Antunchi o beng gelo ande Judas, kai akharenas les Iscariot, kai sas ek andal desh u dui disipluria.

⁴Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.

⁴Ai o Judas gelo kal le bare rasha ai kal le bare le ketanenge, te del les ande lenge vas.

⁵Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.

⁵Kodola manush raduisaile, ai shinade te den les love.

⁶Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.

⁶Ai o Judas shinadia te lel le love, ai rodias sar te del les ande lenge vas, bi te zhanel o narodo.

⁷Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.

⁷Antunchi o dies le manrhesko bi drozhdengo avilo, kana trobulas te mudaren le bakriorhan,

⁸Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: »Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet.»

⁸ai O Jesus tradia le Petres ai le Ioanos, phenelas, "Zhan ai lasharen amende O Dies O Baro le Zhidovongo te xas."

⁹De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?»

⁹Ai won phende leske, "Kai manges te lasharas?"

¹⁰Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.

¹⁰Wo phendia lenge, "Ashun, kana aresena ando foro, arakhena ieke manushes kai si les iek vaza paieske; len tume pala leste ando kher kai zhala.

¹¹Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'

¹¹Ai phenena le gazdaske kodole kheresko, "Amaro gazda phenel tuke, 'Kai o than kai trobul te xav O Dies O Baro le Zhidovongo murhe displonsa?'"

¹²Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där.»

¹²Wo sikavela tumenge iek bari soba opre kai si swako fielo andre; kotse lasharena.

¹³Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.

¹³Geletar, ai arakhle sar phendiasas lenge; ai lasharde O Dies O Baro le Zhidovongo.

¹⁴Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.

¹⁴Ai kana o chaso avilo, wo beshlo kai skafidi le desh u do disiplonsa.

¹⁵Och han sade till dem: »Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;

¹⁵O Jesus phendia lenge, "Drago sas mange te xav kadia Dies O Baro le Zhidovongo tumensa mai anglal sar te chinuiv.

¹⁶ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike.»

¹⁶Ke phenav tumenge, chi mai xava tumensa, zhi kai kerdiol ande e amperetsia le Devleski."

¹⁷Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: »Tagen detta och delen eder emellan;

¹⁷Lia e kuchi, ai dias naisimos, ai phendia, "Len, ai pen savorhe anda late."

¹⁸ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd.»

¹⁸Ke phenav tumenge, chi mai piiava andai fruta le struguroski, zhi kai e amperetsia le Devleski avel.

¹⁹Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»

¹⁹Antunchi lia manrho, ai dias naisimos, phaglia les, ai dia lende, phenelas, "Kako si murho stato kai si dino tumenge; keren kadia te seren tume pa mande."

²⁰Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.

²⁰Sakadia kana getosarde te xan manrho, wo lia e kuchi, phenelas, "Kacha kuchi ai o nevo kontrakto ando murho rat, kai shordilo pala tumende."

²¹Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.

²¹Ashun! Kodo kai purhila ma, katse lo kai skafidi mansa.

²²Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!»

²²Ai chaches O Shav le Manushesko trobul te merel sar O Del manglia; numa nasul avela kodoleske kai purhila les!"

²³Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.

²³Ai porme denaspe duma mashkar pende, savo si anda lende kai purhila les.

²⁴En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.

²⁴Won marenas mui mashkar pende te zhanen savo anda lende avela o mai baro.

²⁵Då sade han till dem: »Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.

²⁵O Jesus phendia lenge, "Le amperatsi kadala lumiake si le putiera pe pengo narodo, ai kodola manush bushon "Vortacha le manushenge."

²⁶Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.

²⁶Numa te na avel tumenge sakadia; numa o mai baro kai si mashkar tumende musai avel sar o mai tsinorho; ai kuko kai si baro musai avel sar kuko sluga.

²⁷Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --

²⁷Kon si o mai baro, kodo kai beshel kai skafidi vai kodo kai podail? Kodo si kai skafidi numa me sim mashkar tumende sar kodo kai podail.

²⁸Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;

²⁸Tume san kodola kai rhevdisardian mansa kana avilo zumaimos pe mande.

²⁹och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,

²⁹Anda kodia si ma e amperetsia te dav tumen, sar murho Dat dia man.

³⁰så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.

³⁰Saxke te xan ai te pen kai murhi skafidi ande murhi amperetsia; ai te beshen pel bare skamina te den kris le desh u dui vitsi le Israelonge.

³¹Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;

³¹Ai O Jesus phendia, "Simon, Simon Ashun! O beng manglia te sai chinol tu, sar chinolpe o jiv te thol les rigate katar le suluma;

³²men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder.»

³²Numa rhugisailem anda tute, te na rimolpe cho pachamos. Ai kana avesa palpale mande. Tu musai zhutis che phralen te aven mai zurale."

³³Då sade han till honom: »Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden.»

³³O Petri phendia leske, "Devla, me zhav tusa, ande temnitsa, ai kai martia!"

³⁴Men han svarade: »Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig.»

³⁴Ai O Jesus phendia, "Petri, phenav tuke, o kurkorsho chi bashel adies, kai tu phenesa trivar ke chi zhanes ma."

³⁵Ytterligare sade han till dem: »När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?» De svarade: »Intet.»

³⁵Ai mai phendia lenge, "Kana tradem tumen bi lovengo, bi gonesko, ai bi papuchengo, trobulsardia tume vari so?" Won phende, "Kanchi."

³⁶Då sade han till dem: »Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.

³⁶Antunchi phendia lenge, "Numa, akana, kodo kai si les love, lel les, ai vi lesko gono; ai kodo kai nai les sabia, mek te bichinel peske raxami, ai chinel iek sabia.

³⁷Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan»

³⁷Ke phenav tumenge, o ramomos kai phenel, "Wo sas mashkar le chorenge," Musai te kerdiol vorta pa mande. Ke kadia kai sas ramome pa mande avela, chachimasa."

³⁸Då sade de: »Herre, se här äro två svärd.» Han svarade dem: »Det är nog.»

³⁸Won phende, "Devla, Dikh! Katse si dui sebi." O Jesus phendia leske, "Dosta si!"

³⁹Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.

³⁹Ai avilo avri anda foro, sar kerelas butivar, gelo po Plai le Maslinenge; ai leske disipluria linepe pala leste.

⁴⁰Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: »Bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

⁴⁰Kana areslo po than, phendia lenge, "Rhugin tume saxke te na peren ando zumaimos."

⁴¹Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad

⁴¹Ai porme durilo lendar xantsi tu sai shudes ek bax. Ai thodiape pe changende, ai rhugisailo,

⁴²och sade: »Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din.»

⁴²phenelas, "Murho Dat, te sai mek te nakhel kadia kuchi mandar; numa na murhi voia, chiri voia te avel kerdi."

⁴³Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.

⁴³Strazo iek angelo anda rhaio avilo leste te del les zor.

⁴⁴Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.

⁴⁴Sar chinolas, rhugilaspe mai zurales; ai le paia kai zhanas pa leste kerdionas sar bambi rateske kai perenas pe phuv.

⁴⁵När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.

⁴⁵Kana rhugisailo wushtilo opre, ai avilo palpale ka peske disipluria, ai arakhlia le sovenas, kai nekezhinas.

⁴⁶Då sade han till dem: »Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse.»

⁴⁶Ai phendia lenge, "Sostar soven? Wushten opre ai rhugin tume, te na peren ando zumaimos."

⁴⁷Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.

⁴⁷Sar delas duma inker, o narodo avilo ai kodo kai busholas Judas, iek andal desh u dui disipluria, wo sas anglal, ai pashilo pasha Jesus te chumidel les.

⁴⁸Men Jesus sade till honom: »Judas, förråder du Människosonen med en kyss?»

⁴⁸Ai O Jesus phendia leske, "Judas, pala kako chumidimos purhidian O Shav le Manushesko?"

⁴⁹Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: »Herre, skola vi hugga till med svärd?»

⁴⁹Kana kodola kai sas le Jesusosa, dikhle so kerdilia, phende leske, "Devla, trobul te das la sabiasa?"

⁵⁰Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.

⁵⁰Ai iek anda lende dia la sabiasa, o sluga le bare rashasko, ai shindia lesko chacho khan.

⁵¹Då svarade Jesus och sade: »Låten det gå så långt.» Och han rörde vid hans öra och helade honom.

⁵¹Numa O Jesus phendia, "Aterdion! Dosta si." Ai azbadia o khan pe kodole manushesko ai sastilo.

⁵²Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: »Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.

⁵²Antunchi O Jesus phendia le bare le rashange, ai le barenge kai poronchinas la tamplaske, ai le mai phure, kai sas lesa. "Tume avilian, sar pala iek chor, le sabiensa, ai le khashtensa?"

⁵³Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt.»

⁵³Swako dies simas tumensa ande tampla, ai chi thodian o vas pe mande; numa si tumaro chaso, ai putiera le tuniarikoski."

⁵⁴Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.

⁵⁴Antunchi line les, angerde les ando kher le baro le rashasko. Ai o Petri liape pala lende de dural.

⁵⁵Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.

⁵⁵Kerde iag mashkar e bar, ai beshle tele andek than, o Petri beshelas tele mashkar lende.

⁵⁶Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: »Också denne var med honom.

⁵⁶Ek sluga dikhlia le Petres pashai iag, ai dikhelas pe leste, ai phendia, "Vi kado manush sas lesa."

⁵⁷Men han nekade och sade: »Kvinna, jag känner honom icke.»

⁵⁷Numa o Petri phendia, "Zhuvlio, chi zhanav les."

⁵⁸Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: »Också du är en av dem.» Men Petrus svarade: »Nej, det är jag icke.»

⁵⁸Pala kodia aver sluga dikhlia les, ai phendia, "Vi tu sanas lensa." O Petri phendia, "Manusha, chi sim me."

⁵⁹Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: »Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé.»

⁵⁹Iek chaso pala kodia, aver manush phendia, "Suguro ke kado manush sas lesa; ke wo si Galilean."

⁶⁰Då svarade Petrus: »Jag förstår icke vad du menar.» Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.

⁶⁰Ai o Petri phendia, "Manusha, chi zhanav so phenes, ai strazo sar delas duma o kurkorsho bashlo.

⁶¹Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: »Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig.»

⁶¹Ai O Jesus boldinisailo, dikhlia po Petri, ai o Petri diape goji ka le vorbi kai O Jesus phendiasas leske, mai anglal sar te bashel o kurkorsho, tu phenesa trivar ke chi zhanes ma."

⁶²Och han gick ut och grät bitterligen.

⁶²Ai o Petri anklisto avri, ai ruia zurales.

⁶³Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.

⁶³Ai le manush kai ankerenas le Jesusos, marenas mui lestar, ai marenas les,

⁶⁴De höljde över honom och frågade honom och sade: »Profetera: vem var det som slog dig?»

⁶⁴ai kana thode derza pe lesko mui, marde les palmi pe lesko mui ai phushle, "Kon mudardia tu?"

⁶⁵Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.

⁶⁵Ai phende leske but zhangale vorbi ai asanas lestar.

⁶⁶Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd

⁶⁶Kana phuterdilo o dies, le bare rasha, ai le phure le manushenge, ai le Gramnoturia avile andek than, ai ningerde les anglai kris. Phenenas,

⁶⁷och sade: »Är du Messias, så säg oss det.» Men han svarade dem: »Om jag säger eder det, så tron I det icke.

⁶⁷"Te san tu O Kristo? Phen amenge," O Jesus phendia lenge, "Te phenava tumenge, tume chi pachan;

⁶⁸Och om jag frågar, så svaren I icke.

⁶⁸Ai te phushav tumen, tume chi den atweto, vai mek ma te zhav.

⁶⁹Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida.»

⁶⁹Dakanara O Shav le Manushesko beshel pe rik e chachi, kai si e putiera le Devleski."

⁷⁰Då sade de alla: »Så är du då Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det själva, att jag är det.»

⁷⁰Antunchi savorhe phenenas, "Tu san O Shav le Devlesko?" Ai wo phendia lenge, "Tume phenen, ke sim me."

⁷¹Då sade de: »Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun.»

⁷¹Ai won phende, "Chi mai trobul ame martero! Ke ame ashundiam so wo phendia anda pesko mui."