¹Och han stod upp och begav sig därifrån, genom landet på andra sidan Jordan, till Judeens område. Och mycket folk församlades åter omkring honom, och åter undervisade han dem, såsom hans sed var.

¹O Jesus gelotar andai Capernaum, ai avilo ande them Judea ai gelo inchal o pai Jordon: ai bare naroduria gele pala leste, ai sichardia len sar kerelas sa data.

²Då ville några fariséer snärja honom, och de trädde fram och frågade honom om det vore lovligt för en man att skilja sig från sin hustru.

²Ai le Farizeanuria avile leste, ai phushle les, "Dar vorta ai slobodo ando zakono te mekel o manush peska rhomnia anda vari soste godi?" te zumaven les.

³Men han svarade och sade till dem: »Vad har Moses bjudit eder?»

³O Jesus phendia lenge, "So phendiasas o Moses tumenge?"

⁴De sade: »Moses tillstadde att en man fick skriva skiljebrev åt sin hustru och så skilja sig från henne.»

⁴Phende leske, "O Moses meklias ke sai mekel o manush peska rhomnia te dela la lil anda vas."

⁵Då sade Jesus till dem: »För edra hjärtans hårdhets skull skrev han åt eder detta bud.

⁵O Jesus phendia lenge, "O Moses ramosardia o zakono tumenge, ke zuradian tumaro ilo.

⁶Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.

⁶Numa de anda gor la lumiaki, O Del kerdias le mursh ai zhuvli.

⁷'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.

⁷Anda kodia o mursh si te mekel peske dades ai peska da, ai avela astardo ka peski rhomni,

⁸Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.

⁸ai le dui avena iek stato: pala kadia na mai dui numa iek stato.

⁹Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»

⁹So Del thodias andek than o manush te na hulavel.

¹⁰När de sedan hade kommit hem, frågade hans lärjungar honom åter om detsamma.

¹⁰Kana gele palpale ando kher, le disipluria phushle katar O Jesus pa leske vorbi.

¹¹Och han svarade dem: »Den som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott mot henne.

¹¹Ai phendia lenge, "Kon godi mekela peska rhomnia, ai te lela avria kerdias kurvimos.

¹²Och om en hustru skiljer sig från sin man och tager sig en annan man, då begår hon äktenskapsbrott.

¹²Ai sakadia ek zhuvli mekela pesko rhom, ai te lela avria kerdias kurvimos."

¹³Och man bar fram barn till honom, för att han skulle röra vid dem; men lärjungarna visade bort dem.

¹³Ai andine tsinorhe glaten ka Jesus te thol peske vas pe lende: numa peske disipluria dine trad kodolenge kai andine le.

¹⁴När Jesus såg detta, blev han misslynt och sade till dem: »Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.

¹⁴Kana O Jesus ashundia kadia, xoliariko sas ai phendia peske displonge, "Mek te aven le glate mande, ai na aterdion le, ke e amperetsia le Devleski kodolenge si kai si sar lende."

¹⁵Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin.»

¹⁵Chachimasa phenav tumenge, "Kon godi kai chi primil e amperetsia le Devleski sar ek glata, nashti dela ando rhaio."

¹⁶Och han tog dem upp i famnen och lade händerna på dem och välsignade dem.

¹⁶Ai wo lia le glate ande leske vas, thodia leske vas pe lende, ai rhugisardia lenge.

¹⁷När han sedan begav sig åstad för att fortsätta sin väg, skyndade en man fram och föll på knä för honom och frågade honom: »Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?»

¹⁷Ai kana O Jesus phirelas pel drom, iek manush nashelas karing leste ai dia le changa angla leste, ai phushlia les, "Lasho Gazda, che lashimos trobul te kerav te avel ma o traio kai chi mai getolpe?"

¹⁸Jesus sade till honom: »Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.

¹⁸O Jesus phendia leske, "Sostar mothos mange lasho? Ke nai khonik lasho, O Del ferdi si lasho.

¹⁹Buden känner du: 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Du skall icke undanhålla någon vad honom tillkommer', Hedra din fader och din moder.'»

¹⁹Zhanes le zakonuria, na ker kurvimos, na mudar, na phen xoxaimos pa vari kon, na chor, na atsaimos, na pupuiimos, preznaisar che dades ai cha da."

²⁰Då svarade han honom: »Mästare, allt detta har jag hållit från min ungdom.»

²⁰O manush phendia leske, "Gazda, sa kadala zakonuria ankerdem de sar simas terno."

²¹Då såg Jesus på honom och fick kärlek till honom och sade till honom: »Ett fattas dig: gå bort och sälj allt vad du äger och giv åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig.»

²¹O Jesus dikhlia pe leste, drago leske les, ai phendia leske, "Mai trobul te keres vari so, zha bichin so si tu, de kal chorhe, ai avela tu manjin ando rhaio: antunchi aidi pala mande."

²²Men han blev illa till mods vid det talet och gick bedrövad bort, ty han hade många ägodelar.

²²Kana o terno manush ashundia kodia tristosailo ai gelotar, ke but barvalimos sas les.

²³Då såg Jesus sig omkring och sade till sina lärjungar: »Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!»

²³O Jesus dikhlia le ai phendia peske disiplononge, "Ke trutno kodolenge kai si le barvalimos te zhan ande amperetsia le Devleski."

²⁴Men lärjungarna häpnade vid hans ord. Då tog Jesus åter till orda och sade till dem: »Ja, mina barn, huru svårt är det icke att komma in i Guds rike!

²⁴Ai le disipluria chudisaile kana ashunde kadia. Ai O Jesus pale phendia lenge, "Shave, ke trutno kodolenge kai pachanpe ande barvalimos te zhan ande amperetsia le Devleski."

²⁵Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike.»

²⁵Mai vushoro te nakhel iek gemula andai iakh suviaki, de sar iek barvalo manush te zhal ande amperetsia le Devleski."

²⁶Då blevo de ännu mer häpna och sade till varandra: »Vem kan då bliva frälst?»

²⁶Ai chudisailo de sa shodo sas lenge, ai phenenas mashkar pende, "Apo, kon sai avela skepime?"

²⁷Jesus såg på dem och sade: »För människor är det omöjligt, men icke för Gud, ty för Gud är allting möjligt.»

²⁷O Jesus dikhlias pe lende, ai phendia lenge, "Le manush anda pende nashtin, numa le Devlesa vari so sai kerdiol.

²⁸Då tog Petrus till orda och sade till honom: »Se, vi hava övergivit allt och följt dig.»

²⁸Antunchi o Petri phendia leske, "Ashun, ame mekliam swako fielo ai liam ame pala tute."

²⁹Jesus svarade: »Sannerligen säger jag eder: Ingen som för min och evangelii skull har övergivit hus, eller bröder eller systrar, eller moder eller fader, eller barn, eller jordagods,

²⁹O Jesus phendia lenge, "Chachimasa, phenav tumenge, kon godi meklia khera, vai phralen, vai pheian, vai dades, vai da, vai rhomni, vai glaten, vai phuvia pala mande, ai pala e lashi viasta,

³⁰ingen sådan finnes, som icke skall få hundrafalt igen: redan här i tiden hus, och bröder och systrar, och mödrar och barn, och jordagods, mitt under förföljelser, och i den tillkommande tidsåldern evigt liv.

³⁰lela iek shelvar mai but akana pe kadia phuv, khera, ai phralen, ai pheian, ai deian, ai glaten, ai phuvia, ai but chinuimos, ai avela le o traio kai chi mai getolpe ande lumia kai si te avel.

³¹Men många som äro de första skola bliva de sista, medan de sista bliva de första.»

³¹Numa but anda le perve avena le palune, ai but kai sas le palune aven le perve."

³²Och de voro på vägen upp till Jerusalem. Och Jesus gick före dem, och de gingo där bävande; och de som följde med dem voro uppfyllda av fruktan. Då tog han åter till sig de tolv och begynte tala till dem om vad som skulle övergå honom:

³²Sar le desh u dui disipluria zhanas ando Jerusalem, O Jesus gelo angla lende: chudisaile, ai sar lenas pe pala leste, daraile. Ai lia le desh u dui disiplon pa drom ai phendia lenge so musai avel leste.

³³»Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden och överlämna honom åt hedningarna,

³³Phenel, "Ashun, zhas ande Jerusalem kai O Shav le Manushesko avela dino ando vas le bare rasha ai le Gramnoturia, ai won kerena leski kris te mudaren les, ai dena les kal manush kai Nai Zhiduvuria.

³⁴och dessa skola begabba honom och bespotta honom och gissla honom och döda honom; men tre dagar därefter skall han uppstå igen.»

³⁴Ai won maren mui lestar, ai maren les le bichosa, ai chungaren pe leste, ai karfon les po trushul: ai o trito dies si te zhuvindil."

³⁵Då trädde Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, fram till honom och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja att du läte oss få vad vi nu tänka begära av dig.»

³⁵O Iakov ai o Iovano, le shave le Zebedeske, avile peste, phenenas, "Gazda, ame mangas tu te keres amenge so mangas."

³⁶Han frågade dem: »Vad viljen I då att jag skall låta eder få?»

³⁶Ai wo phendia lenge, "So mangen te kerav tumennge?"

³⁷De svarade honom: »Låt den ene av oss i din härlighet få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra.»

³⁷Won phende leske, "Mek te beshel iek ka cho chacho vas, ai iek ka cho stingo vas ande chiri amperetsia."

³⁸Men Jesus sade till dem: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag dricker, eller genomgå det dop som jag genomgår?»

³⁸Numa O Jesus phendia lenge, "Chi zhanen so mangen, amboldiaspe ka Iakov ai o Iovano ai phushlia le, "Sai pen andai kuchi kai me si te piiav?"

³⁹De svarade honom: »Det kunna vi.» Då sade Jesus till dem: »Ja, den kalk jag dricker skolen I få dricka, och det dop jag genomgår skolen I genomgå,

³⁹Ai won phende leske, "Sai". Ai O Jesus phendia lenge, "Si te phen anda murhi kuchi:

⁴⁰men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt.»

⁴⁰Numa te beshen ka murho chacho vas ai ka murho stingo, nai mandar te dav. Kodo than avela dino ka kodola kaske getosardias le murho Dat.

⁴¹När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på Jakob och Johannes.

⁴¹Kana le kolaver desh disipluria ashunde kodia, xoliale le Iakovosa ai le Iovanosa.

⁴²Då kallade Jesus dem till sig och sade till dem: »I veten att de som räknas för folkens furstar uppträda mot dem såsom herrar, och att deras mäktige låta dem känna sin myndighet.

⁴²O Jesus akhardia le peste, ai phendia, "Tume zhanen ke le bare le manushenge kai Nai Zhiduvuria gazdin len, ai keren lensa so mange.

⁴³Men så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

⁴³Nai kadia mashkar tumende, numa savo godi mangel te avel baro mashkar tumende, avela tumaro podaitori.

⁴⁴och den som vill vara främst bland eder, han vare allas dräng.

⁴⁴Ai savo godi mangel te avel o mai baro mashkar tumende, avela tumari sluga.

⁴⁵Också Människosonen har ju kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många.»

⁴⁵Sakadia O Shav le Manushesko, chi avilo te podail pes, numa avilo te podail ai te del pesko traio te pochinel anda but te skepil les."

⁴⁶Och de kommo till Jeriko. Men när han åter gick ut ifrån Jeriko, följd av sina lärjungar och en ganska stor hop folk, satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimeus, Timeus' son.

⁴⁶Ai aresle ando Jericho; kana zhanas avri anda Jericho le disiplonsa ai but manushensa, iek korho kai bushol Bartimaeus, o shav le Timaeusosko, beshelas tele pasha drom, ai mangelas xabe vai love.

⁴⁷När denne hörde att det var Jesus från Nasaret, begynte han ropa och säga: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig.»

⁴⁷Wo ashundia ke O Jesus andai Nazareth nakhelas, ai tsipisardia, phenel, "Jesus, tu Shav le Davidosko, al tuke mila anda mande!"

⁴⁸Och många tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: »Davids son, förbarma dig över mig.»

⁴⁸Ai but manush tsipinas pe leste ai phenenas leske te ashel: numa wo tsipilas mai zurales, "Tu Shav le Davidosko, al tuke mila anda mande."

⁴⁹Då stannade Jesus och sade: »Kallen honom hit.» Och de kallade på den blinde och sade till honom: »Var vid gott mod, stå upp; han kallar dig till sig.»

⁴⁹Ai O Jesus aterdilo, ai phendia lenge te akharen les. Won akharen o korho manush, ai phenen leske, "Aves veselo, wushti, O Jesus akharel tu."

⁵⁰Då kastade han av sig sin mantel och stod upp med hast och kom fram till Jesus.

⁵⁰Ai wo lia tele leske bunda, wushtilo, ai avilo karing O Jesus.

⁵¹Och Jesus talade till honom och sade: »Vad vill du att jag skall göra dig?» Den blinde svarade honom: »Rabbuni, låt mig få min syn.»

⁵¹O Jesus phendia leske, "So manges te kerav tuke?" O korho manush phendia leske, "Devla, phuter murhe iakha te dikhav."

⁵²Jesus sade till honom: »Gå; din tro har hjälpt dig.» Och strax fick han sin syn och följde honom på vägen.

⁵²O Jesus phendia leske, "Zha, cho pachamos sastilia tu." Ai strazo dikhlia, ai liape pala Jesus.